När hyvelstål och stämjärn ska brynas, vad använder ni? Diamant-, vatten-, olje-, keramiska stenar?
Eller kanske kombinationer av ovan, vilka kornstorlekar på stenar bör man satsa på?
Och var köper man bäst dessa hjälpmedel?
 
Tormek i första hand!
Dess brynskiva är suverän!

Förutom den så både oljebryne och diamantbryne Eize Lap tror jag den heter X fine!

/Kent
 
Våtslippapper på tjock mdf!
 
sheppach våtslip+läderbrynrondell (typ som tormek) efter mycket tränande så blir det nu riktigt bra.
 
W
Lämnar in det till en farbror som gör det riktigt bra åt mig. ;)
 
jag bryner allt först på ett ganska grovt bryne och sen brukar jag finputsa på en bit av en marmorfönsterbräda som jag kom över blir rakbladsvast av marmor iom att det bryner så lite fick detta tipset av en gammal snickare medans jag själv var lärling
 
Tormek, men jag har funderat på den nya maskinen där. Jiggen för raka stål ska vara bättre än den gamla, den är på 90 grader från början. Men jag blir väldigt nyfiken på grejerna Mattiasp länkade till. Hans skrev om dem tidigare också i en annan tråd, minns inte vilken. När det blir dags för riktigt finsnickeri behövs nog finare saker än Tormek trots allt...

Mattias, är den där jiggen på bilden bra?
 
Jiggen är mycket bra och välgjord, men den fungerar bara hyfsat på japanska handsmidda stämjärn. De är lite kilformade, så de sitter inte alltid så bra i jiggen. Tar man det försiktigt så funkar det.
 
Grovjusterar på sidan av smärgeln (försiktigt) och finbryner på sidan av en gammal klassisk, roterande sandstensbryne som går i vattenbad.
 
Mr Handyman skrev:
Tormek, men jag har funderat på den nya maskinen där. Jiggen för raka stål ska vara bättre än den gamla, den är på 90 grader från början. Men jag blir väldigt nyfiken på grejerna Mattiasp länkade till. Hans skrev om dem tidigare också i en annan tråd, minns inte vilken. När det blir dags för riktigt finsnickeri behövs nog finare saker än Tormek trots allt...

Mattias, är den där jiggen på bilden bra?
Här får du mer än gärna förklara varför inte resultatet från en Tormek skulle funka för "riktigt" finsnickeri. Rakbladsskärpan som jag kan få från dess läderbryne slår så gott som allt och är fullt i klass (eller bättre) med skärpan som mina Ashley Isles och Robert Sorby järn hade från start.
Man kan invända emot slipfasen från en Tormek eftersom dess skiva är relativt liten men den går att trixa till om man nu inte står ut med den däremot så är det oerhört svårt att uppnå en bättre slutlig bryning än den man får på dess brynskiva.

/Kent
 
snickarboden skrev:
Här får du mer än gärna förklara varför inte resultatet från en Tormek skulle funka för "riktigt" finsnickeri. Rakbladsskärpan som jag kan få från dess läderbryne slår så gott som allt och är fullt i klass (eller bättre) med skärpan som mina Ashley Isles och Robert Sorby järn hade från start.
Man kan invända emot slipfasen från en Tormek eftersom dess skiva är relativt liten men den går att trixa till om man nu inte står ut med den däremot så är det oerhört svårt att uppnå en bättre slutlig bryning än den man får på dess brynskiva.

/Kent
Jag tror att problemet med en konkav slipyta på grund av att man slipar vertikalt är överdriven. på ett 2 mm tjockt stämjärn, med 20 graders eggvinkel på en 250mm tormek-skiva är den "konkava sänkan" mitt på slipfasen endast 0,03 mm djupare än på sidorna....det är väldigt lite. Uppgiften ahr jag fått från tormeks egen bok, någon som kan räkna på det får gärna kontrollera.
 
Jag har en Tormek och den är mycket bra till att åstakomma riktigt skarpa eggar. Det går dock att få ännu bättre med tex japanska vattenstenar. I de flesta fall behöver man inte den förbättringen.

Det Tormek inte är bra på är dels att slipa baksidan på stämjärn och hyveljärn så att de blir helt plana och dels verktyg som är riktigt tjocka. Enligt Tormeks instruktionsbok ska baksidan slipas på sidan av stenen och det fungerar väl hyfsat på en ny sten men när man slitit på stenen ett tag så är sidan inte längre plan och det finns inget verkytyg att svarva till sidan med (till skillnad från stenens periferi som man kan svarva med ett tillbehör). När stenen inte längre är plan så blir stämjärn/hyveljärn konvexa på baksida och då blir även eggen konvex när man slipar slipfasen även om stenens periferi är perfekt. På riktigt tjocka verktyg som tjocka gamla (eller nya) hyveljärn eller en lockbettel blir slipfasen så kraftigt konkav att det definitivt försämrar eller t.o.m. förstör verktygets funktion. Dessutom ska man vara medveten om att Tormeks måttuppgift gäller för en ny sten och ett tunt stämjärn. En sliten 250mm sten kan ha krympt till 180mm och på lilla modellen från 200mm till 150mm. Dessutom är många verktyg betydligt tjockare, mina lockbettlar är 13mm tjocka. Det ger ett helt andra mått på slipfasens djup.
 
Ingen annan som kör med slippapper? Jag har kört tormek, japanska brynen etc men jag tycker inget slår slipduk i olika kornstorlek limmat på en plan yta. Ytan blir aldrig sliten som en sten, breda stål är ingen match, man kan välja själv hur hög avverkning man vill ha genom att byta kornstorlek. Är man vinglig på handen kan man köra med jig som den som mattias använder, och då kan man utnytja hela ytan utan att vara orolig för att slinta utanför kanten med jigen. Det enda negativa jag kan komma på är att man ibland, mer sällan än man tror, måste ta en ny mdf-bit och spraylimma ytan för att sedan smäcka dit ett nytt papper.
 
Metoden som Dr J. beskriver kallas allmänt för "scary sharp method". Ofta bruka förespråkare för metoden rekommendera att man går till glasmästaren och köper en tjock glasskiva som underlag, i stället för MDF. En av fördelarna med "scary sharp" metoden, framför japanska vattenstenar, är att man inte behöver plana några stenar.

När det gäller Tormekmaskinen, har jag aldrig kommit överens med den. Jag tycker att den är svårarbetad och tar för snabbt. En övningssak skulle jag tro. Bryningsskivan måste man köra utan att ha kontroll på vinkeln, eller har jag missat något?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.