Tack för dina detaljerade frågor! Jag inser att den som bor i en annan del av landet med en annan typ av hus inte automatiskt har bilden klar för sig när jag skriver gavelpanel 
Isolering av vind kan komma att bli aktuellt inom en ganska snar framtid med tanke på nuvarande elpriser och att då ta ner den nyligen uppsatta panelen blir inte aktuellt. Kan det göra skillnad att sätta någon tretexliknande mellan vindduk och ytterpanel? Det får såklart inte vara ett material som suger åt sig vatten! Att ytterpanelen kommer ut lite längre från väggen vore inte fel, med tanke på hur regnet rinner.
Så du menar att den inre panelen bör sparas? Min tanke var att allt gammalt ska bort för att börja på ny kula? Vissa partier är ruttna, annat maskstunget. Arbetstidsmässigt kan det bli en del pyssel att lappa detta.
Detta med att kontakta en såg.... I denna del av landet finns det inte direkt några sågar som jobbar med gran och inte några granskogar heller. Närmaste är i Småland, men enligt snickaren måste man beställa från Norrland om man vill ha bra kvalitet. Och då blir prisbilden en annan! Jag ska naturligtvis undersöka vad de olika alternativen kostar, men jag misstänker att det slutar med beställning från byggvaruhus. Jag ser att det också går att få brädor som redan är målade i falu röd, och det är lockande! Kan man vara säker på att de är målade på rätt sida? Förresten, jag har inte sett någon som säljer virke i tum. Den normala tjockleken på panelbrädor verkar vara 22 millimeter. Menar du att det är för tunnt? Tum torde vara 24,5 mm och det har jag inte sett säljas.
Jag återkommer med frågan om hur ni gjorde spetsar på panelen! Vi gjorde själva en gavel till ett uthus och det var en hel del pyssel med att skära till spetsarna så att de blev lika i både vinkel och längd. Sedan krävdes koncentration vid uppsättningen för att linjen skulle bli rak (det blev den inte!). Så det är därför jag är nyfiken på hur ni fick spetsarna lika trots olika bredd på brädorna! Jag misstänker att hantverkarna inte kommer att ägna sig åt samma pedanteri som vi gjorde, så därför kom tanken att vi själva skulle skära till spetsarna.
Jag hoppas också att hantverkaren är duktig! Så som det har varit de senaste åren så får man vara glad att ens hitta någon som har tid att svara på ens förfrågan. Den saken kanske ändras nu när konjunkturen har svängt. Hur som helst, när det gäller själva utförandet brukar det vara anställda som gör jobbet, så frågan är hur duktiga de är. Det viktiga är att jag är tydlig i vad jag beställer, och sedan håller koll under arbetets gång, så det är därför jag försöker sätta mig in i så mycket som möjligt.
Ditt råd att kolla eventuell lutning av gavel är noterat!
PS. jag såg ditt tips om liten såg. Jo, det är precis sådana sågar som finns i Skåne, enmansföretag med "huvudsaklig inriktning mot specialsågning av ädelträ". Inte rätt ställe att köpa granpanel tänker jag.
Isolering av vind kan komma att bli aktuellt inom en ganska snar framtid med tanke på nuvarande elpriser och att då ta ner den nyligen uppsatta panelen blir inte aktuellt. Kan det göra skillnad att sätta någon tretexliknande mellan vindduk och ytterpanel? Det får såklart inte vara ett material som suger åt sig vatten! Att ytterpanelen kommer ut lite längre från väggen vore inte fel, med tanke på hur regnet rinner.
Så du menar att den inre panelen bör sparas? Min tanke var att allt gammalt ska bort för att börja på ny kula? Vissa partier är ruttna, annat maskstunget. Arbetstidsmässigt kan det bli en del pyssel att lappa detta.
Detta med att kontakta en såg.... I denna del av landet finns det inte direkt några sågar som jobbar med gran och inte några granskogar heller. Närmaste är i Småland, men enligt snickaren måste man beställa från Norrland om man vill ha bra kvalitet. Och då blir prisbilden en annan! Jag ska naturligtvis undersöka vad de olika alternativen kostar, men jag misstänker att det slutar med beställning från byggvaruhus. Jag ser att det också går att få brädor som redan är målade i falu röd, och det är lockande! Kan man vara säker på att de är målade på rätt sida? Förresten, jag har inte sett någon som säljer virke i tum. Den normala tjockleken på panelbrädor verkar vara 22 millimeter. Menar du att det är för tunnt? Tum torde vara 24,5 mm och det har jag inte sett säljas.
Jag återkommer med frågan om hur ni gjorde spetsar på panelen! Vi gjorde själva en gavel till ett uthus och det var en hel del pyssel med att skära till spetsarna så att de blev lika i både vinkel och längd. Sedan krävdes koncentration vid uppsättningen för att linjen skulle bli rak (det blev den inte!). Så det är därför jag är nyfiken på hur ni fick spetsarna lika trots olika bredd på brädorna! Jag misstänker att hantverkarna inte kommer att ägna sig åt samma pedanteri som vi gjorde, så därför kom tanken att vi själva skulle skära till spetsarna.
Jag hoppas också att hantverkaren är duktig! Så som det har varit de senaste åren så får man vara glad att ens hitta någon som har tid att svara på ens förfrågan. Den saken kanske ändras nu när konjunkturen har svängt. Hur som helst, när det gäller själva utförandet brukar det vara anställda som gör jobbet, så frågan är hur duktiga de är. Det viktiga är att jag är tydlig i vad jag beställer, och sedan håller koll under arbetets gång, så det är därför jag försöker sätta mig in i så mycket som möjligt.
Ditt råd att kolla eventuell lutning av gavel är noterat!
PS. jag såg ditt tips om liten såg. Jo, det är precis sådana sågar som finns i Skåne, enmansföretag med "huvudsaklig inriktning mot specialsågning av ädelträ". Inte rätt ställe att köpa granpanel tänker jag.
Microkatten skrev:
Redigerat:
Jag har antagit att huset är i SÖ Skåne?
Absolut. Ser nu att du också finns i Skåne, kanske norrut, lite närmare skogen?
Ja skall ni varmställa vinden så småningom så bör man ju titta på det nu. Finns många frågeställningar om detta, och hur möjligheten att tilläggsisolera på utsidan av stommen ser ut relativt takutstick, grund och nedre plan.Sommartorparn skrev:
Om det mesta virket är kasst är det förstås mer effektivt att riva ner allt och sätta upp nytt. Hur man gör beror lite på hur nuvarande konstruktion ser ut, men ytterpanelen skall ju på något sätt fås att överlappa nedre, putsade väggen.
Vi valde i vårt hus att behålla original inre panel (som ursprungligen också var yttre panel) Ger ett bra underlag till att få en bra lösning med duk/vindskiva, ev tilläggsisolering, rimligt raka väggar, överlapp,...
Visst finns det sågar i Skåne, jag har nog haft att göra med de flesta av dem.
Jag har annan erfarenhet. Min rekommendation kvarstår, det finns bra virke att få på andra ställen än på byggvaruhus eller i Norrland. Det borde din snickare också veta.
22mm är standardpanel idag, men många sågverk sågar också den äldre standardtjockleken 25mm (1 tum = 25,4mn). 22mm är inte för tunt i dagens standardbredder.
Alla spetsar har samma höjd. Gör en kloss med den höjden som mall och använd den för att markera rätt höjd på alla panelbrädor.
Längst ner på varje panelbräda, markera mitten av bredden. Dra därifrån två streck diagonalt upp till höjdstrecket på varje brädkant. Såga. Det tar inte många sekunder.
Olika breda brädor får lite olika vinklar. Men det funkar på brädor med olika, men inte alltför olika, bredd. Så gjorde man förr i tiden.
Du hittar bra hantverkare i den skånska företagsorganisationen BEVIS (Byggnadsvård i Skåne). Min erfarenhet av att leda hantverkare som inte kan gamla hus är att det är bättre att hitta rätt hantverkare.
22 mm fungerar bra så länge det inte är spårat. Här i Österbotten har 7/8 tum det vill säga 22 mm varit den vanliga tjockleken på brädslåningsbräder allt sedan bönderna började brädslå sina stugor i mitten på 1800-talet. Ribborna brukar traditionellt vara 3/4 gåger 2 tum det vill säga 19x50mm i Österbotten.
Jag är säker på att det finns tillräckligt bra gran i Småland eller skogsbygderna i norra Blekinge. Det handlar bara om att hitta den. Den skall ju inte komma från en hårt gallrad plantering på gammal åkermark.
Jag är säker på att det finns tillräckligt bra gran i Småland eller skogsbygderna i norra Blekinge. Det handlar bara om att hitta den. Den skall ju inte komma från en hårt gallrad plantering på gammal åkermark.
Utmaning kan bli att hitta ohyvlat virke (om det är slamfärg du ska måla med)
Det finns ganska många mindre såpgverk i Småland. Från och med nu och två månader framåt är bästa tiden att såga där nere. Det gäller bara att få in beställningen nästan omedelbart så går det säkert bra att få virke.
Åsa Lund skrev:
Ibland är det svårt att nå fram på ett forum, även om man t.o.m. länkar. Det är bara att klicka på länken i tidigare inlägg, hitta telefonnumret, ringa å beställa fin sågad granpanel. Nästan på cykelavstånd, ingen utmaning alls!H heimlaga skrev:
OK vi tänker olika. Jag har tidigare bläddrat mig igenom samtliga webbsidor för sågar i Skåne och när jag har sett att granpanel inte finns i sortimentet utan är beställningsvara, så har jag gått vidare till nästa. Har inte alls tänkt i termer av beställningsvara! Inbillar mig att det är dyrt och att det blir krångel om det fattas några bräder om man vill köpa till. Eller så beställer man mer än man behöver och sitter sedan med en onödig restfraktion. Att specialbeställa panel till en helt vanlig gavel känns för mig ungefär som att gå till en guldsmed och be den laga en ring man fått i en tuggummiautomat.Ibland är det svårt att nå fram på ett forum, även om man t.o.m. länkar. Det är bara att klicka på länken i tidigare inlägg, hitta telefonnumret, ringa å beställa fin sågad granpanel. Nästan på cykelavstånd, ingen utmaning alls!
Och hur vet man att det är tätvuxet virke bara för att det har sågats i närområdet? Jag föreställde mig att om man handlar av en lokal såg så åker man dit och tittar på brädorna innan köp, inte att man beställer något som ännu inte är sågat.
Redigerat:
Han brukar ha på lager också. På småsågar ringar man och frågar vad de har hemma och vad de kan skaffa fram. Jag tycker du krånglar till det i onödan, men du får givetvis göra som du vill och jag tänker inte övertala dig att göra annorlunda.
På en mindre såg är det inget extra arbete att såga specialmått. Det är bara en fråga om vilken hake man använder på tumställaren. Man ställer ändå om tumställaren flera gånger för varje stock,
Om man hämtar virket som nysågat inom två dygn efter sågningen och stabbar och torkar det själv hemma brukar specialsågningar inte alls vara dyrare än annat virke. Under förutsättning att man beställer i sågtiden på senvintern och att de råkar ha någon lämplig stock hemma.
Breda granbräder är en standardvara som alltid går åt till någonting.
Om man hämtar virket som nysågat inom två dygn efter sågningen och stabbar och torkar det själv hemma brukar specialsågningar inte alls vara dyrare än annat virke. Under förutsättning att man beställer i sågtiden på senvintern och att de råkar ha någon lämplig stock hemma.
Breda granbräder är en standardvara som alltid går åt till någonting.
Säg att du vill köpa entums panel, fallande bredder. Då får du alla bräder/bredder det råkar bli, man använder hela trädet. Det var så man gjorde förr, inget gick till spillo. Och fasaderna blir levande med stor variation på virket.
Tusen tack för alla goda råd och förklaringar! Ska ta upp frågan om att beställa virke från såg med min byggare. Själv befinner jag mig så här års i en annan del av landet.
OK, nu har jag panelvirket hemma, olika bredder. Men jag begriper fortfarande inte hur jag ska få till en snygg taggning när brädorna är olika breda. Antingen blir det olika vinkel på taggarna eller så blir dom olika långa. Eller skär man till taggarna efter uppsättning och gör dem jämna utan att ta hänsyn till var en bräda slutar och den andra börjar?
Finemang att panelen nu är hemma!
Ang spetsar så får du lite olika vinklar vid olika bredder på brädorna. Så bredden på brädorna bör inte skilja alltför mycket, annars ser det nog konstigt ut.
Spetsarna sågas innan uppsättning, brädans längd justeras i andra änden. Har ingen bild att illustrera med i min mobil just nu, men försöker en lite annan förklaring:
1. Markera ett streck tvärsöver brädan t.ex. 10 cm från brädans ena ände. Detta blir höjden på spetsen och är samma för alla brädor.
2. Från streckets två ytterpunkter på varsin sida av brädan, dra varsitt rakt streck diagonalt in mot brädans mittpunkt i brädans ände. Där strecken möts blir det spetsen av spetsen. Du har nu tre streck som formar en triangel (= spetsen)
3. Såga av de två "skräptrianglarna" så får du kvar själva spetsen.
Ang spetsar så får du lite olika vinklar vid olika bredder på brädorna. Så bredden på brädorna bör inte skilja alltför mycket, annars ser det nog konstigt ut.
Spetsarna sågas innan uppsättning, brädans längd justeras i andra änden. Har ingen bild att illustrera med i min mobil just nu, men försöker en lite annan förklaring:
1. Markera ett streck tvärsöver brädan t.ex. 10 cm från brädans ena ände. Detta blir höjden på spetsen och är samma för alla brädor.
2. Från streckets två ytterpunkter på varsin sida av brädan, dra varsitt rakt streck diagonalt in mot brädans mittpunkt i brädans ände. Där strecken möts blir det spetsen av spetsen. Du har nu tre streck som formar en triangel (= spetsen)
3. Såga av de två "skräptrianglarna" så får du kvar själva spetsen.