Hur allvarliga brister har Lantmäteriet?
Mäklare slår larm om allvarliga brister hos Lantmäteriet
Bristande kompetens, rättsosäkerhet och beslut som fattas på svaga grunder.Ann Knutsson, VD på Skånegårdar, riktar i ett brev svidande kritik mot Lantmäteriet.
– Det är jätteallvarligt när det blir rena fel i förrättningarna, säger hon till ATL.
Vilka är dessa fel menar man?
Att förättningslantmätare som ju är doers i yrkesrollen alltid har varit lite "fixare" är väl inget nytt. Det nya är väl snarare att man har haft ett generationskifte och fått in 80-talister och yngre som är betydligt mer regelefterlevande och som gillar att mysa mer ensamma framför datorn istället för att kommunicera med folk på ett förrättningsmöte och lösa uppgiften på plats. D v s man gör mindre på förrättningsmötet och mer på den egna kammaren. Naturligtvis blir risken större att man gör fel i sin ensamhet. Ingen kollar ju att man gör rätt.
Att förättningslantmätare som ju är doers i yrkesrollen alltid har varit lite "fixare" är väl inget nytt. Det nya är väl snarare att man har haft ett generationskifte och fått in 80-talister och yngre som är betydligt mer regelefterlevande och som gillar att mysa mer ensamma framför datorn istället för att kommunicera med folk på ett förrättningsmöte och lösa uppgiften på plats. D v s man gör mindre på förrättningsmötet och mer på den egna kammaren. Naturligtvis blir risken större att man gör fel i sin ensamhet. Ingen kollar ju att man gör rätt.
Ann Knutsson uppger för ATL att den första försämringen av myndigheten kom efter den stora omorganisationen 2008 då stora delar av verksamheten centraliserades. Men det är främst under
de senaste fyra till fem åren som kvaliteten försämrats påtagligt. Hennes kritik omfattar både den statliga verksamheten och de kommunala lantmäterimyndigheterna.
– Vi upplever att det har varit väldigt stor skillnad i beslut beroende på vilken lantmätare man hamnar hos, säger hon.
Hur allvarligt är det här?
– Det är jätteallvarligt när det blir rena fel i förrättningarna. Det får ju stora följder för sakägarna.
Ett exempel på brister hos
Lantmäteriet som hon tar upp
i brevet är undermåliga förrättningsbeslut som saknar tydliga grunder i lagstiftningen och där heller inte sakägarnas intressen framhålls.
Hon pekar också på att underlag och motiveringar till beslut brister och i vissa fall är felaktiga. På Skånegårdar har man också erfarenhet av ärenden där aktuell lant-
mätare ändrat den initiala ansökan.
”Vi har till och med upplevt ett par fall där lantmätaren ändrat inkommen ansökan till att ge sakägarna en helt annan utkomst av förrättningen och här brustit i sin informationsplikt. Lantmäteriets brister ger sakägarna ökade merkostnader i form av till exempel ökade räntekostnader vid fastighetsöverlåtelser som hamnar i långa och kostsamma överklagandeprocesser i mark- och miljödomstol”, skriver hon.
Ann Knutsson pekar också på ett övergripande problem med hög personalomsättning och en stor andel lantmätare som precis avslutat sin utbildning och därmed saknar nödvändig erfarenhet. Att lantmätarna i många fall också saknar kunskap om den lokala trakten innebär dessutom att förrättningarna blir onödigt krångliga.
”Lokal förankring och erfarenhet har minskat över tid. För 20 år sedan var det vanligt att lantmätare hade djup kunskap om de kommuner de verkade i – något som ofta förenklade och förkortade processerna.”
Kan inte jord och skog
Det är inte bara kunskap om trakterna som saknas, enligt Ann Knutsson tycks många lantmätare sakna förståelse för landsbygden och hur jord- och skogsbruk fungerar.
”Vi upplever även att många lantmätare saknar insikt i hur gårdar faktiskt drivs och används
i praktiken. Vi tvingas ofta motivera rimligheten i avstyckningarnas storlek eller lämpligheten
i fastighetsregleringar – något som borde vara självklart för en myndighet med ansvar för landsbygdens fastighetsstruktur”, skriver hon i brevet till ATL.
Fick betala dubbel stämpelskatt
Hon skriver också att Skånegårdar har erfarenhet av flera ärenden där ”Lantmäteriets handläggning allvarligt brustit i både rättssäkerhet och information till sakägare” och ger två exempel:
•”I ett fall informerades inte sakägarna om att en förändring
i förrättningen i praktiken skulle ändra hela utfallet. Den nya fastigheten hamnade därför i fel ägares hand, vilket resulterade i stora merkostnader för sakägarna – i form av ytterligare förrättningar, ökade räntekostnader och ny stämpelskatt. Trots uppenbart informationsfel tog inte Lantmäteriet sitt ansvar, med hänvisning till att informationen ’borde ha uppfattats’.”
• ”I ett annat fall beslutade Lantmäteriet om att bilda en samfällighet utan att samråda med samtliga berörda parter. Beslutet överklagades och mark- och miljödomstolen konstaterade att förrättningen inte uppfyllde grundläggande krav på delaktighet och rättssäkerhet. Ärendet återförvisades till Lantmäteriet för ny handläggning.”
Det här måste Lantmäteriet göra
I brevet efterlyser hon ”tydligare rutiner och förbättrad intern kontroll” för att bygga upp förtroendet för myndigheten igen. Även ett större fokus på sakägarnas roll behövs liksom ökad kunskap om jord- och skogsfastigheter och lantbruk.
Utöver det menar hon att utbildningsinsatser och minskad personalomsättning är nödvändigt.
Hon anser att bristerna skapar mycket osäkerhet i marknaden.
– Det blir en osäkerhet både för köpare och säljare. Det som man tidigare varit helt säker på går att göra fungerar inte längre om ärendet hamnar hos fel person. Det måste vara tydligt att alla lantmätare arbetar efter samma riktlinjer och praktiserar lagtexten på samma sätt, såväl kommunalt som statligt.
Lantmäteriet vill inte kommentera kritiken från Ann Knutsson.
”Vi avstår från att kommentera andras kritik mot Lantmäteriet, annat än att vi har förståelse för att kunder och andra aktörer kan ha olika upplevelser av vårt arbete.
de senaste fyra till fem åren som kvaliteten försämrats påtagligt. Hennes kritik omfattar både den statliga verksamheten och de kommunala lantmäterimyndigheterna.
– Vi upplever att det har varit väldigt stor skillnad i beslut beroende på vilken lantmätare man hamnar hos, säger hon.
Hur allvarligt är det här?
– Det är jätteallvarligt när det blir rena fel i förrättningarna. Det får ju stora följder för sakägarna.
Ett exempel på brister hos
Lantmäteriet som hon tar upp
i brevet är undermåliga förrättningsbeslut som saknar tydliga grunder i lagstiftningen och där heller inte sakägarnas intressen framhålls.
Hon pekar också på att underlag och motiveringar till beslut brister och i vissa fall är felaktiga. På Skånegårdar har man också erfarenhet av ärenden där aktuell lant-
mätare ändrat den initiala ansökan.
”Vi har till och med upplevt ett par fall där lantmätaren ändrat inkommen ansökan till att ge sakägarna en helt annan utkomst av förrättningen och här brustit i sin informationsplikt. Lantmäteriets brister ger sakägarna ökade merkostnader i form av till exempel ökade räntekostnader vid fastighetsöverlåtelser som hamnar i långa och kostsamma överklagandeprocesser i mark- och miljödomstol”, skriver hon.
Ann Knutsson pekar också på ett övergripande problem med hög personalomsättning och en stor andel lantmätare som precis avslutat sin utbildning och därmed saknar nödvändig erfarenhet. Att lantmätarna i många fall också saknar kunskap om den lokala trakten innebär dessutom att förrättningarna blir onödigt krångliga.
”Lokal förankring och erfarenhet har minskat över tid. För 20 år sedan var det vanligt att lantmätare hade djup kunskap om de kommuner de verkade i – något som ofta förenklade och förkortade processerna.”
Kan inte jord och skog
Det är inte bara kunskap om trakterna som saknas, enligt Ann Knutsson tycks många lantmätare sakna förståelse för landsbygden och hur jord- och skogsbruk fungerar.
”Vi upplever även att många lantmätare saknar insikt i hur gårdar faktiskt drivs och används
i praktiken. Vi tvingas ofta motivera rimligheten i avstyckningarnas storlek eller lämpligheten
i fastighetsregleringar – något som borde vara självklart för en myndighet med ansvar för landsbygdens fastighetsstruktur”, skriver hon i brevet till ATL.
Fick betala dubbel stämpelskatt
Hon skriver också att Skånegårdar har erfarenhet av flera ärenden där ”Lantmäteriets handläggning allvarligt brustit i både rättssäkerhet och information till sakägare” och ger två exempel:
•”I ett fall informerades inte sakägarna om att en förändring
i förrättningen i praktiken skulle ändra hela utfallet. Den nya fastigheten hamnade därför i fel ägares hand, vilket resulterade i stora merkostnader för sakägarna – i form av ytterligare förrättningar, ökade räntekostnader och ny stämpelskatt. Trots uppenbart informationsfel tog inte Lantmäteriet sitt ansvar, med hänvisning till att informationen ’borde ha uppfattats’.”
• ”I ett annat fall beslutade Lantmäteriet om att bilda en samfällighet utan att samråda med samtliga berörda parter. Beslutet överklagades och mark- och miljödomstolen konstaterade att förrättningen inte uppfyllde grundläggande krav på delaktighet och rättssäkerhet. Ärendet återförvisades till Lantmäteriet för ny handläggning.”
Det här måste Lantmäteriet göra
I brevet efterlyser hon ”tydligare rutiner och förbättrad intern kontroll” för att bygga upp förtroendet för myndigheten igen. Även ett större fokus på sakägarnas roll behövs liksom ökad kunskap om jord- och skogsfastigheter och lantbruk.
Utöver det menar hon att utbildningsinsatser och minskad personalomsättning är nödvändigt.
Hon anser att bristerna skapar mycket osäkerhet i marknaden.
– Det blir en osäkerhet både för köpare och säljare. Det som man tidigare varit helt säker på går att göra fungerar inte längre om ärendet hamnar hos fel person. Det måste vara tydligt att alla lantmätare arbetar efter samma riktlinjer och praktiserar lagtexten på samma sätt, såväl kommunalt som statligt.
Lantmäteriet vill inte kommentera kritiken från Ann Knutsson.
”Vi avstår från att kommentera andras kritik mot Lantmäteriet, annat än att vi har förståelse för att kunder och andra aktörer kan ha olika upplevelser av vårt arbete.
Ja nu byts 50-talisterna med all sin erfarenhet ut mot den nyexade 90-talistgenerationen. Och medan yrket var en identitet för 50-talisterna är det bara ett jobb för genZ.S Supermyra skrev:
Man kan gnälla hur mycket man vill över detta men det kommer inte att ändra på det faktum att vi har en kulturell förändring nu. Vi ser samma i all verksamhet. De organisationer som har byggt sin verksamhet på eldsjälar som jobbar häcken av sig på obetald arbetstid kommer att haverera. D v s stora delar av offentligdriven verksamhet. De flesta av de organisationerna har troligen ett behov att nyanställa 30-50% mer personal för att kompensera för att medarbetarna inte vill jobba lika mycket längre och upprätthålla verksamheten, alltså ett enormt produktivitetstapp i görande. Eller välja att dra ned på verksamheten. I Lantmäteriets fall, dra ned på antalet förrättningar eller kvaliteten på dem.
Fattar inte hur det kan bli fel de blir ju aldrig färdiga så de måste utreda väldigt noga.S Supermyra skrev:
De kostar 1700kr per timme de ger ett uppskattat pris
Själv fick jag ett ca pris för över 1 år sedan på 87000kr . Har betalt 160000kr nu och har fått en uppskattning att det kostar ca 60000kr till.
Och att det snart är klart men det har jag fått höra varje gång jag ringt de sista 3 månaderna .
Aldrig att jag gör om detta.
Det här borde du berätta mer om. Låter märkligt.L Lars 7013 skrev:
Vet inte vad jag skall säga .TRJBerg skrev:
Ställde några frågor innan jag började med avstyckningen .
Man får inga svar av dem innan man betalt 6500kr för en utredning och ett prisförslag .
Borde varit 10000kr så de hade kunnat göra en grundligare utredning och ett mer verklighetsförankring prisförslag .
Nu säger de bara var lite mer jobb än beräknat sånt som händer .
Framför allt om lantmäteriförrättningarna tidigare inte var så noggranna .
Tänker aldrig stycka av något mer.
Det tror jag stämmer. Det var mer fort och fel förr men så länge den sökande var nöjd gör det ju inget. Det spelar liksom ingen roll att man inte har utrett allt för en sökande, den sökande vill bara ha sin fastighet.L Lars 7013 skrev:
Sant ,bara hoppas att nästa sökande inte är beroende av förra förrättningen ..Claes Sörmland skrev:
Kan ha skett många delningar,vägservitut och klyvningar under de senaste 50-100 åren .
För de rotar fram mappar som är 60 år gamla och som tar en månad att få fram .
Och du får betala för dubbelarbetet!L Lars 7013 skrev:
Missa inte att överklaga fakturan när ärendet är avslutat. Praxis är rätt klar här, du ska betala för normal handläggning av Lantmäteriet. Om Lantmäteriet har problem med personal så att det blir dubbelarbete så ska du inte betala för det. Jag läser regelbundet MÖD-domar där domstolen sätter ned beloppet baserat på att Lantmäteriet ska fakturera utifrån skäliga timmar och inte faktiska timmar i ärendet.L Lars 7013 skrev: