Hjälp om Bergvärme/oljepanna
Hej 
Jag har ett litet specialarbete på G, men skulle behöva lite idéer och experthjälp av er som kan.
I arbetet granskas ett exempel där en villa bytt från en oljeeldad panna (verkningsgrad= 75%) till bergvärme. Villan har ett relativt stort energibehov då uppvärmningen står för ungefär 55 MWh/år. Innan krävdes 7 kubikmeter olja/år av Eo1 (inomhustank) för att fylla uppvärmningsbehovet. Nu har en värmepump (IVT Greenline c7) som utnyttjar bergvärme installerats och på 3 år har den varit igång 15 546 timmar med en snitt effekt på 1,9kW (värmefaktor=4) och dessutom har en elpatron varit påkopplad 2020 timmar med en effekt av 6 kW. Det finns 2 borrhål på vardera 100 meter.
Mitt syfte och mål är följande (och det är själva miljöbiten som jag har stooora problem med) :-/:
Syfte
Att utröna energibesparingar och därmed ekonomiska besparingar samt miljövinst med att byta till ett bättre alternativ av uppvärmning för hushåll. Att koncist visa de aktuella systemens konstruktion och funktion.
Mål
Att visa resultat på följande punkter
Kostnaden för installation av bergvärme (110 KSEK)
Hur pass energibesparande installationen egentligen är (vilken värmefaktor ska jag räkna med på elpatronen? Har räknat ut att 1m3 olja motsvarar 10 000 kWh, stämmer detta?)
Hur lång tid det tar att spara in installationen ekonomiskt i jämförelse med den tidigare uppvärmningen (1 m3 olja = 7400 SEK, 1kWh= 0,95 SEK)
Utreda och resonera om:
Vilka ingrepp på miljön en installation medför ???
Vilken den tidigare miljöpåverkan var ???
Vore tacksam om någon kanske vill kontakta mig för att få se hela arbetet och ge annalys... Eller om någon bara skulle kunna ge tipps och idéer här. ;D
Jag har ett litet specialarbete på G, men skulle behöva lite idéer och experthjälp av er som kan.
I arbetet granskas ett exempel där en villa bytt från en oljeeldad panna (verkningsgrad= 75%) till bergvärme. Villan har ett relativt stort energibehov då uppvärmningen står för ungefär 55 MWh/år. Innan krävdes 7 kubikmeter olja/år av Eo1 (inomhustank) för att fylla uppvärmningsbehovet. Nu har en värmepump (IVT Greenline c7) som utnyttjar bergvärme installerats och på 3 år har den varit igång 15 546 timmar med en snitt effekt på 1,9kW (värmefaktor=4) och dessutom har en elpatron varit påkopplad 2020 timmar med en effekt av 6 kW. Det finns 2 borrhål på vardera 100 meter.
Mitt syfte och mål är följande (och det är själva miljöbiten som jag har stooora problem med) :-/:
Syfte
Att utröna energibesparingar och därmed ekonomiska besparingar samt miljövinst med att byta till ett bättre alternativ av uppvärmning för hushåll. Att koncist visa de aktuella systemens konstruktion och funktion.
Mål
Att visa resultat på följande punkter
Kostnaden för installation av bergvärme (110 KSEK)
Hur pass energibesparande installationen egentligen är (vilken värmefaktor ska jag räkna med på elpatronen? Har räknat ut att 1m3 olja motsvarar 10 000 kWh, stämmer detta?)
Hur lång tid det tar att spara in installationen ekonomiskt i jämförelse med den tidigare uppvärmningen (1 m3 olja = 7400 SEK, 1kWh= 0,95 SEK)
Utreda och resonera om:
Vilka ingrepp på miljön en installation medför ???
Vilken den tidigare miljöpåverkan var ???
Vore tacksam om någon kanske vill kontakta mig för att få se hela arbetet och ge annalys... Eller om någon bara skulle kunna ge tipps och idéer här. ;D
Hm bidrar med pytte...
1 kbm olja (eo1) innehåller cirka 10.000kwh, antagen verkningsgrad 75% (årsmedelverkningsgrad).... ger 7.500kwh/kbm EO1.
Elpatronen har i princip väemfaktorn 1,0 (inga förluster) jag tror att man i kalkyler inför konvertering till värmepump brukar räkna med 0,98 på en bef. elpanna, små värmeförluster finns elpanna evger en del värme till omgivningen men under eldningssäsongen när värmen behövs tillförs den rummet dår pannan står, så i praktiken är inte det en förlust....
I en VP finns nästan alltid inbyggd elpatron, där tycker jag man kan använda 1,0...
Det kan du väl kolla kanske finns nåt beräkningsprogram som freeware....
Kommentar ang värmefaktor... den beror på temperaturen på kalla och varma sidan.. ju lägre framledningstemperatur.... till värmesystemet ju bättre verkningsgrad (COP)...... och ju högre temp på brine (kalla sidan) desto bättra verkningsgrad...
För att nå värmefaktor 4 (årsmedelvärmefaktor) behöver man ha mycket låga framledningstemperaturer, men det är fullt rimligt om man har golvvärme, eller överdimensionerat radiatorsystem.
payofftiden får du enkelt fram nu när du vet elpatronens förlusten..jo du måste ju bestämma dig för en avskrivningstid tex 10 år, och en kalkylränta.... tex 3,5% i dagsläget... det blir ju antaganden likväl som framtida olje/elpris... hos oss i Jämtland kostar elen ca 75 öre då blir ju kalkylen snyggare.... men konverterar man från vattenburen el.. då blir det lite svårare att räkna hem investeringen... men med så hög förbrukning som 7 kbm blir det en stor vinst...ca 35`billigare drift eller hur... sen kan du ta med att sotningskostnaden försvinner och det är ganska dyrt oxå.... osså tioårs avskrivning, max 15`första året kostar väl det ...siffrorna har jag bara höftat till... finräkna på det... i kalkylerna brukar det anges vinsten varje år aven efter år 10... försök få tag på en sån kalkyl..
Miljö..... nån annan.... kanske..
1 kbm olja (eo1) innehåller cirka 10.000kwh, antagen verkningsgrad 75% (årsmedelverkningsgrad).... ger 7.500kwh/kbm EO1.
Elpatronen har i princip väemfaktorn 1,0 (inga förluster) jag tror att man i kalkyler inför konvertering till värmepump brukar räkna med 0,98 på en bef. elpanna, små värmeförluster finns elpanna evger en del värme till omgivningen men under eldningssäsongen när värmen behövs tillförs den rummet dår pannan står, så i praktiken är inte det en förlust....
I en VP finns nästan alltid inbyggd elpatron, där tycker jag man kan använda 1,0...
Det kan du väl kolla kanske finns nåt beräkningsprogram som freeware....
Kommentar ang värmefaktor... den beror på temperaturen på kalla och varma sidan.. ju lägre framledningstemperatur.... till värmesystemet ju bättre verkningsgrad (COP)...... och ju högre temp på brine (kalla sidan) desto bättra verkningsgrad...
För att nå värmefaktor 4 (årsmedelvärmefaktor) behöver man ha mycket låga framledningstemperaturer, men det är fullt rimligt om man har golvvärme, eller överdimensionerat radiatorsystem.
payofftiden får du enkelt fram nu när du vet elpatronens förlusten..jo du måste ju bestämma dig för en avskrivningstid tex 10 år, och en kalkylränta.... tex 3,5% i dagsläget... det blir ju antaganden likväl som framtida olje/elpris... hos oss i Jämtland kostar elen ca 75 öre då blir ju kalkylen snyggare.... men konverterar man från vattenburen el.. då blir det lite svårare att räkna hem investeringen... men med så hög förbrukning som 7 kbm blir det en stor vinst...ca 35`billigare drift eller hur... sen kan du ta med att sotningskostnaden försvinner och det är ganska dyrt oxå.... osså tioårs avskrivning, max 15`första året kostar väl det ...siffrorna har jag bara höftat till... finräkna på det... i kalkylerna brukar det anges vinsten varje år aven efter år 10... försök få tag på en sån kalkyl..
Miljö..... nån annan.... kanske..
75% är nog ett ganska realistiskt värde eftersom många som byter ut en oljepanna mot bergvärmepump har en ganska gammal panna. Möjligen är det lite väl högt. En stor andel av de oljepannor som är i drift sattes in när oljan var löjligt billig och det var ett bra tag sen.
Problemet med en opartisk bedömning av olika alternativ är att det gäller ju bara under de förutsättningar som man har använt i bedömningen. Ändrar man en förutsättning så kan resultatet bli helt annorlunda.
Det finns massor av faktorer som man kan ta med i en beräkning. T ex hur mycket måste man ändra i det befintliga systemet för att kunna byta uppvärmning.
Om man går från olja till bergvärme kan det bli nödvändigt att byta radiatorerna mot större radiatorer eller golvvärme, eftersom de gamla var dimensionerade för en framledningstemp på 70 grader. Då blir investeringen rätt mycket större. Det blir den också om man byter från olja till pellets och skorstenen måste ändras eftersom oljepipan ha ett insatsrör som är för trångt. Förutsättningarna går säkert att vrida så extremt så att man kommer fram till att en elpanna är det bästa alternativet.
Det verkar vara ett rätt skojigt specialarbete, men att dra några generella slutsatser blir nog svårt. Var och en som ska byta uppvärmning bör nog i sätta sig och räkna, fundera och lära sig en del. Det är en omständig och tidskrävande process att planera för byte av uppvärmning och det är lätt hänt att någon med halvtaskig koll eller utan samvete kränger på en nåt som inte var så värst bra.
Problemet med en opartisk bedömning av olika alternativ är att det gäller ju bara under de förutsättningar som man har använt i bedömningen. Ändrar man en förutsättning så kan resultatet bli helt annorlunda.
Det finns massor av faktorer som man kan ta med i en beräkning. T ex hur mycket måste man ändra i det befintliga systemet för att kunna byta uppvärmning.
Om man går från olja till bergvärme kan det bli nödvändigt att byta radiatorerna mot större radiatorer eller golvvärme, eftersom de gamla var dimensionerade för en framledningstemp på 70 grader. Då blir investeringen rätt mycket större. Det blir den också om man byter från olja till pellets och skorstenen måste ändras eftersom oljepipan ha ett insatsrör som är för trångt. Förutsättningarna går säkert att vrida så extremt så att man kommer fram till att en elpanna är det bästa alternativet.
Det verkar vara ett rätt skojigt specialarbete, men att dra några generella slutsatser blir nog svårt. Var och en som ska byta uppvärmning bör nog i sätta sig och räkna, fundera och lära sig en del. Det är en omständig och tidskrävande process att planera för byte av uppvärmning och det är lätt hänt att någon med halvtaskig koll eller utan samvete kränger på en nåt som inte var så värst bra.
Har man en ok panna, och högt elpris... kan va skyhög nätavgift.... då är pellets lockande...
har man som jag hade en uttjänt kombipanna som för tredja gången rostat hål på och den här gången kunde inte ens min "svetskonsult" fixa det....... då blev en värmepump en suverän lösning, dessutom har vi låga nätavgifter för elen, dessutom låg elskatt (norrlands inland).
Min anläggning kostade 103´för fem vintrar sen, ca 40´ hade det kostat att byta panna..
jag har sänkt för brukningen med 18´kwh / år. Priset här är nu 75 öre inkl alt.
Ca 12.500:-/år har jag sänkt min kostnad med..... på 5 år blir det ca 60´... drar jag bort dom 40´som en ny panna skulle ha kostat från min kostnad för vp installationen har jag på 4 1/2 år tjänat igen investeringen på ett ungefär!!!!!!!!! och nu kostar min uppvärmning inkl hushållsel....10.000:-/år. (iofs liten vv förbrukning och relativt lite hushållsel). ca 10.500 kwh/år i total förbrukning.
Uppvärmd yta är ca 190 kvm och hel källare. I ett gammalt men tilläggsisolerat hus, men med 50 år gamla fönster..... och enskild vattentäkt med egen pump, som drar en del.
Pellets skulle blivit mycket dyrare för mig (panna brännare och sen pellets). Bara sotningen kostar en sklant, men jag har sagt det förr innan jag körde elpatron eldade jag med ved som jag själv högg kapade o klöv..... suverän ekonomi, men med "trasig" rygg går det tyvärr inte få till nån ved... annars hade jag kört med ved fortfarande.
men som sagt inget hus är lika.... allt måste vägas in i bedömningen....
har man som jag hade en uttjänt kombipanna som för tredja gången rostat hål på och den här gången kunde inte ens min "svetskonsult" fixa det....... då blev en värmepump en suverän lösning, dessutom har vi låga nätavgifter för elen, dessutom låg elskatt (norrlands inland).
Min anläggning kostade 103´för fem vintrar sen, ca 40´ hade det kostat att byta panna..
jag har sänkt för brukningen med 18´kwh / år. Priset här är nu 75 öre inkl alt.
Ca 12.500:-/år har jag sänkt min kostnad med..... på 5 år blir det ca 60´... drar jag bort dom 40´som en ny panna skulle ha kostat från min kostnad för vp installationen har jag på 4 1/2 år tjänat igen investeringen på ett ungefär!!!!!!!!! och nu kostar min uppvärmning inkl hushållsel....10.000:-/år. (iofs liten vv förbrukning och relativt lite hushållsel). ca 10.500 kwh/år i total förbrukning.
Uppvärmd yta är ca 190 kvm och hel källare. I ett gammalt men tilläggsisolerat hus, men med 50 år gamla fönster..... och enskild vattentäkt med egen pump, som drar en del.
Pellets skulle blivit mycket dyrare för mig (panna brännare och sen pellets). Bara sotningen kostar en sklant, men jag har sagt det förr innan jag körde elpatron eldade jag med ved som jag själv högg kapade o klöv..... suverän ekonomi, men med "trasig" rygg går det tyvärr inte få till nån ved... annars hade jag kört med ved fortfarande.
men som sagt inget hus är lika.... allt måste vägas in i bedömningen....
Hej
Sänder exempel på en kalkyl som är en bilaga till ett brev till politiker angående beskattning av grön energiupptagning och värmepumpar
Huvuddokumentet heter:
'Slopa fastighetsskatten på energieffektiva, miljövänliga värmepumpanläggningar' och skall läggas ut på annan tråd
Mvh CW
Bilaga : Exempel på ekonomin hos en värmepumpanläggning (jordvärme)
Värmepumpar som är energieffektiva (d.v.s. förmår att leverera stor andel ur naturen upptagen värmeenergi även vid låga temperaturer) är ganska dyra. Den energieffektivaste varianten är värmepumpen som hämtar värmen ur berg eller jord (eller sjön om det råkar finnas lagom djupa vatten i närheten).
Andra typer av pumpar kan levereras till lägre installationskostnad och med bättre ekonomi, men kan inte användas när det är kallare än ca 10 till 15 grader.(För kalla dagar krävs då en annan värmekälla, t ex elvärme)
Ekonomin för bergvärmepumpar är tyvärr inte speciellt god. Detta illustreras av följande exempel:
Huset i exemplet är ett normalt småhus om 140 kvadratmeter och har ett normalt men snålkört värmebehov för ett tilläggsisolerat hus från 50-, 60-eller 70-talen. Det behövs således årligen 5000 kWh för hushållsel samt 23000 kWh eller 2.7 kubikmeter olja för uppvärmning och varmvatten.
Om man vill byta till miljövänligare uppvärmning genom att installera en värmepump som använder bergvärme som huvudsaklig energikälla, krävs det en investering på ungefär 160 000 kronor om berget ligger ca 25 meter under marken. Motsvarande kapitalkostnad (15 år, 5 %) är 18000 kr under de första åren.
Energibehovet för belysning och uppvärmning av huset minskas grovt räknat från de 28000 kWh till cirka 13000 kWh .
Med en elkostnad av 1 kr /kWh blir minskningen 15000 kr per år. Investeringen går således inte ihop, även om en mycket miljömedveten person möjligen kan välja att investera ändå.
Om den som investerar råkar ha ett hus vars panna snart är utsliten kan han kanske i kalkylen nöja sig med att räkna på den kostnad och räkna på endast priset för värmepumpanläggningen utöver ersättningspannan, således cirka 120000 kr. I så fall blir kapitalkostnaden 13500 kr.
I båda fallen tillkommer vidare fastighetsskatten, cirka 1500 kr /år samt underhållskostnader Planerade avtalsmässiga extra servicekostnader för pumpinstallationen är cirka 2000 kr vartannat år, därtill kommer eventuellt merkostnader för försäkring samt oplanerade kostnader som kan komma att belasta pumpen efter de första 10 åren. En pumpanläggning är ganska komplicerad och kan komma att behöva rätt mycket service när den närmar sig avskrivningstidens slut
Väljer personen å andra sidan att göra inget alls så får hon en energikostnad av 28000 kr vid eluppvärmning resp 25500 kr. Med årlig tillsyn av utrustningen blir det 28000 resp 27500 kr
Tabell Sammanfattning av exempel
Tabellens värden (kr/år) baseras på i texten angivna förhållanden under 2004. Med bra leveransavtal kan energikostnaden för el bli ca 15 % lägre än angivna värden och med löpande priser kan de bli högre!
Alternativ Energi Kapital Planerat underhåll,sotning Extra fastighetsskatt Summa
Olja, gammal panna 25500 (avskriven) 2000 - 27500
Oljany panna 25500 4500 2000 - 32000
Elgammal panna 28000 (avskriven) - - 28000
Bergvärme 13000 18000 1000 1500 33500
Bergvärme(relativt pannbyte) 13000 13500 1000 1000 28500
Mölndal i mars 2004
Sänder exempel på en kalkyl som är en bilaga till ett brev till politiker angående beskattning av grön energiupptagning och värmepumpar
Huvuddokumentet heter:
'Slopa fastighetsskatten på energieffektiva, miljövänliga värmepumpanläggningar' och skall läggas ut på annan tråd
Mvh CW
Bilaga : Exempel på ekonomin hos en värmepumpanläggning (jordvärme)
Värmepumpar som är energieffektiva (d.v.s. förmår att leverera stor andel ur naturen upptagen värmeenergi även vid låga temperaturer) är ganska dyra. Den energieffektivaste varianten är värmepumpen som hämtar värmen ur berg eller jord (eller sjön om det råkar finnas lagom djupa vatten i närheten).
Andra typer av pumpar kan levereras till lägre installationskostnad och med bättre ekonomi, men kan inte användas när det är kallare än ca 10 till 15 grader.(För kalla dagar krävs då en annan värmekälla, t ex elvärme)
Ekonomin för bergvärmepumpar är tyvärr inte speciellt god. Detta illustreras av följande exempel:
Huset i exemplet är ett normalt småhus om 140 kvadratmeter och har ett normalt men snålkört värmebehov för ett tilläggsisolerat hus från 50-, 60-eller 70-talen. Det behövs således årligen 5000 kWh för hushållsel samt 23000 kWh eller 2.7 kubikmeter olja för uppvärmning och varmvatten.
Om man vill byta till miljövänligare uppvärmning genom att installera en värmepump som använder bergvärme som huvudsaklig energikälla, krävs det en investering på ungefär 160 000 kronor om berget ligger ca 25 meter under marken. Motsvarande kapitalkostnad (15 år, 5 %) är 18000 kr under de första åren.
Energibehovet för belysning och uppvärmning av huset minskas grovt räknat från de 28000 kWh till cirka 13000 kWh .
Med en elkostnad av 1 kr /kWh blir minskningen 15000 kr per år. Investeringen går således inte ihop, även om en mycket miljömedveten person möjligen kan välja att investera ändå.
Om den som investerar råkar ha ett hus vars panna snart är utsliten kan han kanske i kalkylen nöja sig med att räkna på den kostnad och räkna på endast priset för värmepumpanläggningen utöver ersättningspannan, således cirka 120000 kr. I så fall blir kapitalkostnaden 13500 kr.
I båda fallen tillkommer vidare fastighetsskatten, cirka 1500 kr /år samt underhållskostnader Planerade avtalsmässiga extra servicekostnader för pumpinstallationen är cirka 2000 kr vartannat år, därtill kommer eventuellt merkostnader för försäkring samt oplanerade kostnader som kan komma att belasta pumpen efter de första 10 åren. En pumpanläggning är ganska komplicerad och kan komma att behöva rätt mycket service när den närmar sig avskrivningstidens slut
Väljer personen å andra sidan att göra inget alls så får hon en energikostnad av 28000 kr vid eluppvärmning resp 25500 kr. Med årlig tillsyn av utrustningen blir det 28000 resp 27500 kr
Tabell Sammanfattning av exempel
Tabellens värden (kr/år) baseras på i texten angivna förhållanden under 2004. Med bra leveransavtal kan energikostnaden för el bli ca 15 % lägre än angivna värden och med löpande priser kan de bli högre!
Alternativ Energi Kapital Planerat underhåll,sotning Extra fastighetsskatt Summa
Olja, gammal panna 25500 (avskriven) 2000 - 27500
Oljany panna 25500 4500 2000 - 32000
Elgammal panna 28000 (avskriven) - - 28000
Bergvärme 13000 18000 1000 1500 33500
Bergvärme(relativt pannbyte) 13000 13500 1000 1000 28500
Mölndal i mars 2004