Hjälp avloppslösning
Hej!
Vi håller på att bygga hus men saknar fortfarande en lösning för avloppet, efter ett år av olika direktiv så har vi iallafall fått ett rakt svar. Bifogar det nedan:
Jag har mottagit din ansökan om enskilt avlopp. Som jag sa när vi träffades ute på din fastighet så skulle jag ta reda på mer vad som gäller inom den sekundära skyddszonen till vattentäkten.
Det har jag nu gjort och det är hög skyddsnivå för hälsoskydd som gäller i denna zon. Det innebär att infiltration av avloppsvatten med wc i mark inte är ok.
Om man vill infiltrera avloppsvattnet behöver det ske i en tät markbädd med efterföljande fosforfilter eller UV-lampa innan utsläpp sker. Andra alternativ är minireningsverk med efterföljande hygienisering, fosforfälla eller UV-lampa. Andra alternativ som uppfyller hög skyddsnivå för hälsoskydd kan också vara godtagbara.
Den senaste lösningen vi skickade in hette R-natur och den godkändes inte.
Skulle gärna vilja ha hjälp att välja en lösning som dom förhoppningsvis kommer att kunna godkänna, samt vad det skulle kunna kosta.
Kanske är det någon annan som haft dessa krav?
Trevlig helg!
Vi håller på att bygga hus men saknar fortfarande en lösning för avloppet, efter ett år av olika direktiv så har vi iallafall fått ett rakt svar. Bifogar det nedan:
Jag har mottagit din ansökan om enskilt avlopp. Som jag sa när vi träffades ute på din fastighet så skulle jag ta reda på mer vad som gäller inom den sekundära skyddszonen till vattentäkten.
Det har jag nu gjort och det är hög skyddsnivå för hälsoskydd som gäller i denna zon. Det innebär att infiltration av avloppsvatten med wc i mark inte är ok.
Om man vill infiltrera avloppsvattnet behöver det ske i en tät markbädd med efterföljande fosforfilter eller UV-lampa innan utsläpp sker. Andra alternativ är minireningsverk med efterföljande hygienisering, fosforfälla eller UV-lampa. Andra alternativ som uppfyller hög skyddsnivå för hälsoskydd kan också vara godtagbara.
Den senaste lösningen vi skickade in hette R-natur och den godkändes inte.
Skulle gärna vilja ha hjälp att välja en lösning som dom förhoppningsvis kommer att kunna godkänna, samt vad det skulle kunna kosta.
Kanske är det någon annan som haft dessa krav?
Trevlig helg!
Redigerat:
Märkligt att de inte ger dig förslag på godkända lösningar. Borde ju förenkla handläggningen av ärenden eftersom de slipper sända tillbaka ansökan varje gång. Har du frågat kommunen vilka lösningar de godkänner?
Jag har en fastighet inom ett område med hög skyddsklass och jag har en Fann Biobädd 5CE med 4 m3 slamavskiljare och flockningsmedel för fosfor.
Jag har en fastighet inom ett område med hög skyddsklass och jag har en Fann Biobädd 5CE med 4 m3 slamavskiljare och flockningsmedel för fosfor.
Kommunen är tillståndsmyndighet och får inte ställa krav på att vissa fabrikat eller lösningar ska användas. De får bara ställa funktionskrav vilket de har gjort.
De uppger att det är hög skyddsnivå för hälsoskydd som gäller. Vad har de i tidigare korrespondens ställt för krav på miljöskyddet? Det borde ha ställt normala krav för miljöskyddet eftersom att de uppger att sluten markbädd duger .
Alternativen är:
1. Slamavskiljare + tät markbädd + fosforfälla med polonit
2. Slamavskiljare med fosforfällningsdosering + tät markbädd + UV-ljusenhet
3. Minireningsverk (för normal eller hög skyddsnivå) + UV-ljusenhet
4. Minireningsverk + fosforfälla med polonit (är en del av vissa minireningsverk)
Här finns en bra marknadsöversikt som tar upp olika minireningsverk på marknaden:
http://vaguiden.se/marknadsoversikt-2016/
"R-natur" finns inte med i marknadsöversikten men Google ger att det är nån import som uppges vara testad och enligt EU-standarder. Vilka, vad var resultaten? Begär alla orginaldokumentation som tillverkaren har. Kommunen får i så fall endast pröva minireningsverkets lämplighet enligt den standarden och inte begära mer information (Allt enligt HaVs senaste Allmänna råd). Med tanke på reningsprincipen så behövs ett efterföljande UV-filter för att nå kommunens krav på hälsoskydd.
De uppger att det är hög skyddsnivå för hälsoskydd som gäller. Vad har de i tidigare korrespondens ställt för krav på miljöskyddet? Det borde ha ställt normala krav för miljöskyddet eftersom att de uppger att sluten markbädd duger .
Alternativen är:
1. Slamavskiljare + tät markbädd + fosforfälla med polonit
2. Slamavskiljare med fosforfällningsdosering + tät markbädd + UV-ljusenhet
3. Minireningsverk (för normal eller hög skyddsnivå) + UV-ljusenhet
4. Minireningsverk + fosforfälla med polonit (är en del av vissa minireningsverk)
Här finns en bra marknadsöversikt som tar upp olika minireningsverk på marknaden:
http://vaguiden.se/marknadsoversikt-2016/
"R-natur" finns inte med i marknadsöversikten men Google ger att det är nån import som uppges vara testad och enligt EU-standarder. Vilka, vad var resultaten? Begär alla orginaldokumentation som tillverkaren har. Kommunen får i så fall endast pröva minireningsverkets lämplighet enligt den standarden och inte begära mer information (Allt enligt HaVs senaste Allmänna råd). Med tanke på reningsprincipen så behövs ett efterföljande UV-filter för att nå kommunens krav på hälsoskydd.
Redigerat:
Tack för ditt svar!Patrick E skrev:
Kommunen svarar bara att det är våran skyldighet att ta fram en lösning för godkännande.
Har du någon prisuppgift på den lösningen?
Tack för ditt svar !Claes Sörmland skrev:
Om jag minns rätt ställde dom även kravet hög skyddsnivå även för miljöskyddet. Ska försöka leta upp det och citera.
Vad bra förslag, nu börjar man äntligen få lite klarhet och kunskap. Vilken lösning skulle du rekommendera? Vilken tror du hamnar bäst i pris?
Kanonbra sida! Ska sätta mig och läsa lite.
R-Natur har vi lagt på is pga att vi skulle behöva gräva diken på gården, som i sin tur skulle rinna ut i det kommunala vägens dike. Samt att vi skulle söka tillstånd hos Trafikverket.
Mvh
Tyvärr inte på bara anläggningen i sig. Jag lät göra en del andra jobb på tomten i samband med att jag bytte avloppslösning så jag fick en offert på totalkostnaden. Jag tror att du kan hitta priser på nätet på kostnaden på själva anläggningen.AndersAndersson skrev:
Clas svar innehåller mycket bra info. Jag kände själv inte till att det finns två olika skyddsnivåer.
Kolla upp det. Påverkar vilken teknik som kan användas.AndersAndersson skrev:
Kolla också upp vilka möjligheter du har att göra av allt avloppsvatten - det borde röra sig om 500-600 liter per dygn. Finns infiltrationsmöjlighet (sand/moränjord med lågt grundvatten) eller ett dike för avloppsanläggningens utlopp?
Redigerat:
Helt off topic, men jag är nyfiken:
Vilken nytta gör UV-ljuset?
Är det för att döda bakterier, eller vad?
//Lycklig ägare till godkänd infiltrationsbädd
Vilken nytta gör UV-ljuset?
Är det för att döda bakterier, eller vad?
//Lycklig ägare till godkänd infiltrationsbädd
Precis UV-ljus dödar mikroorganismer och virus genom att förstöra deras arvsmassa.
Ett annat sätt är att döda mikroorganismer i avloppsanläggningar är att höja pH på vattnet med t ex filtrering över polonite.
Ett tredje sätt är att filtrera över sand eller annan jord som vid infiltration eller markbäddar.
Ett annat sätt är att döda mikroorganismer i avloppsanläggningar är att höja pH på vattnet med t ex filtrering över polonite.
Ett tredje sätt är att filtrera över sand eller annan jord som vid infiltration eller markbäddar.
Då kan man fråga sig vad vi gör åt all koskit, hästskit, vildsvinsskit, rådjursskit, kronhjortsskit, renskit, älgskit osv som hamnar ute i "naturen".
För att inte tala om all fågelskit, rävskit, grävlingsskit, mullvadsskit ...
Behöver jag fortsätta?
Klart att vi skall sätta UV-lampor på dem också
För att inte tala om all fågelskit, rävskit, grävlingsskit, mullvadsskit ...
Behöver jag fortsätta?
Klart att vi skall sätta UV-lampor på dem också
Nu driver vi ifrån trådens topic men det finns en stor UV-lampa satt på den skiten redan - solen.
Smittspridningen gäller framförallt människa till människa. I det här fallet så vill kommunen skydda en vattentäkt från smitta från TS hushåll. Hur försiktig man ska vara med att begränsa möjlig smittspridning via avloppsvatten är en bedömningsfråga. Praxis i Sverige är att man ska vara väldigt försiktig.
Smittspridningen gäller framförallt människa till människa. I det här fallet så vill kommunen skydda en vattentäkt från smitta från TS hushåll. Hur försiktig man ska vara med att begränsa möjlig smittspridning via avloppsvatten är en bedömningsfråga. Praxis i Sverige är att man ska vara väldigt försiktig.
Något liknande maskin har min lokala bonde, han sprider både höns- svin- och koskit, men även konstgödsel.
Samt även skit från homosapien! Gården är en av ytterst få som har godkännande att ta emot kommunens latrinhantering.
Undrar just hur det går med tanke på att jag själv inte får spola ut min egen skit i trekammarbrunnen snart...
Samt även skit från homosapien! Gården är en av ytterst få som har godkännande att ta emot kommunens latrinhantering.
Undrar just hur det går med tanke på att jag själv inte får spola ut min egen skit i trekammarbrunnen snart...
Nu har jag kollat upp det, mycket riktigt hög skyddsklass för både miljö och hälsoskydd.Claes Sörmland skrev:
Detta fattar jag inte hur en mycket jag läser.
- Vi har en tomt på 3000m2
- Närmaste dricksvattenbrunn är ~170m bort
- Hela området är Endast sand/morän
- Dom borrade förut i närheten av tomten och hittade vatten på 110m varav lera kom upp vid ~80m
- Närmaste sjö är minst 4km bort
Kommunen anser alltså att mitt avloppsvatten inte skulle vara tillräckligt rent efter ha gått igenom ett reningsverk och sen filtreras i sanden? Eller har jag missat något?
Angående mängden så är det ett djupt dike parrallellt med tomten. Vid diket går en kommunal väg. Vi frågade om att släppa ut vatten i diket, svaret blev att vi var tvungna att gräva ett dike på våran tomt som ansluts emot vägens dike. Annars behövdes tillstånd.
Tack för dina bra svar!
Mvh
Redigerat:
Jag tror att du har väldigt bra förutsättningar med en stor tomt med genomsläpplig jord. Då är det vettigaste nog att din avloppsanläggning avslutas med att infiltrera vattnet så att du blir av med det och dessutom fixar hälsokravet. Infiltration av vatten i jord reducerar smittoämnen effektivt så det fungerar som ett bra efterpoleringssteg som sista steg i din avloppsanläggning.
En lösning är att skaffa ett minireningsverk som når kraven för hög skyddsnivå gällande miljö. Det innebär att det reducerar 90% av fosforn och 50% av kvävet samt 90% av organiska ämnen (BOD). Nu har du också ett krav på hög skyddsnivå för hälsa och många av minireningsverken klarar inte detta. De som klarar de har vanligen antingen polonite som fosforfilter i sin sista kammare eller hygienisering av vattnet med UV-ljus. Det är detta som kommunen skriver om.
Ett alternativ till dessa tekniska lösningar kan vara att leda ut det i miljöhänseende renade vattnet från minireningsverket till en infiltrationsbädd. Infiltrationsbäddens sandlager tar nu hand om att ytterligare reducera smittoämnen och skulle reningsverket fallera vid något tillfälle så tar bädden hand om reningen. Därmed så blir anläggningen mer robust vilken är ett krav som hög skyddsnivå för hälsoskyddet vanligen innebär:
Från HaVs Allmäna råd angående hög skyddsnivå för hälsa:
"Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, ökar uppehållstiden, utjämnar varierande flöden eller tar emot eventuellt bräddat vatten."
Ofta räcker det med att infiltrationsbädden efter ett minireningsverk är mindre än de 25 kvm som man anlägger för orenat avloppsvatten med WC-innehåll från ett hushåll. Detta eftersom bäddens funktion istället handlar om att reducera smitta och få bort vattnet snarare än att rena det från skit och urin. T ex min kommun brukar acceptera 15 kvm infiltrationsyta som efterpolering efter ett minireningsverk.
I princip så kan man också tänka sig markbäddslösningar:
slamavskiljare + tät markbädd + fosforfälla med polonite + infiltration via stenkista/bädd
(Formellt så kan det vara knepigt att nå det högre miljökravet för kvävereduktion (50%) med denna metod men många kommuner är liberalare på kvävesidan än på fosforsidan eftersom att kvävet troligen bryts ned via denitrifikation efter infiltrationen. Hälsoskyddet bör inte vara ett problem med denna lösning eftersom att både den täta markbädden och polonite seriellt reducerar smittoämnen.)
eller
slamavskiljare med fosforfällningsdosering + tät markbädd + UV-ljus(+stenkista) eller infiltrationsbädd
(Samma diskussion som ovan gällande kvävet men här så reducerar markbädden smittoämnena och det högre kravet för hälsoskyddet uppfylls med UV-ljushygienisering eller via en infiltrationsbädd. Men en tät markbädd på 25 kvm följt av säg en 15 kvm infiltrationsbädd blir en rätt stor anläggning ytmässigt. Mycket schakt och sand som ska levereras till tomten om man inte har sån enorm tur att det finns lokalt.)
En lösning är att skaffa ett minireningsverk som når kraven för hög skyddsnivå gällande miljö. Det innebär att det reducerar 90% av fosforn och 50% av kvävet samt 90% av organiska ämnen (BOD). Nu har du också ett krav på hög skyddsnivå för hälsa och många av minireningsverken klarar inte detta. De som klarar de har vanligen antingen polonite som fosforfilter i sin sista kammare eller hygienisering av vattnet med UV-ljus. Det är detta som kommunen skriver om.
Ett alternativ till dessa tekniska lösningar kan vara att leda ut det i miljöhänseende renade vattnet från minireningsverket till en infiltrationsbädd. Infiltrationsbäddens sandlager tar nu hand om att ytterligare reducera smittoämnen och skulle reningsverket fallera vid något tillfälle så tar bädden hand om reningen. Därmed så blir anläggningen mer robust vilken är ett krav som hög skyddsnivå för hälsoskyddet vanligen innebär:
Från HaVs Allmäna råd angående hög skyddsnivå för hälsa:
"Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, ökar uppehållstiden, utjämnar varierande flöden eller tar emot eventuellt bräddat vatten."
Ofta räcker det med att infiltrationsbädden efter ett minireningsverk är mindre än de 25 kvm som man anlägger för orenat avloppsvatten med WC-innehåll från ett hushåll. Detta eftersom bäddens funktion istället handlar om att reducera smitta och få bort vattnet snarare än att rena det från skit och urin. T ex min kommun brukar acceptera 15 kvm infiltrationsyta som efterpolering efter ett minireningsverk.
I princip så kan man också tänka sig markbäddslösningar:
slamavskiljare + tät markbädd + fosforfälla med polonite + infiltration via stenkista/bädd
(Formellt så kan det vara knepigt att nå det högre miljökravet för kvävereduktion (50%) med denna metod men många kommuner är liberalare på kvävesidan än på fosforsidan eftersom att kvävet troligen bryts ned via denitrifikation efter infiltrationen. Hälsoskyddet bör inte vara ett problem med denna lösning eftersom att både den täta markbädden och polonite seriellt reducerar smittoämnen.)
eller
slamavskiljare med fosforfällningsdosering + tät markbädd + UV-ljus(+stenkista) eller infiltrationsbädd
(Samma diskussion som ovan gällande kvävet men här så reducerar markbädden smittoämnena och det högre kravet för hälsoskyddet uppfylls med UV-ljushygienisering eller via en infiltrationsbädd. Men en tät markbädd på 25 kvm följt av säg en 15 kvm infiltrationsbädd blir en rätt stor anläggning ytmässigt. Mycket schakt och sand som ska levereras till tomten om man inte har sån enorm tur att det finns lokalt.)
