Har kommuen rätt att kräva dubbla sanktionsavgiften under tiden
Har kommunen rätt att kräva dubbla sanktionavgiften under tiden man överklagar ett bygglov?
Har alltså skickat in bygglov i efterhand för en liten farsu och betalat min sanktionsavgift då jag ville få ärendet prövat av högre instanser ist för att riva direkt då detaljplannen visar sig vara svårttolkad. Så sökte alltså bygglov i efterhand för en farstu, efter mail med bygglovshandläggare så valde jag att gå vidare och få ärendet prövat ist för att riva direkt. Både jag och bygglovshandläggare visste att det skulle bli nedslag av kommunen och att jag skulle behöva överklaga för att se hur högre instanser ser på detaljplanen. Detaljplanen är fr 60-talet och är svårtolkad. Både kommunen och Länstyrelsen har tolkat byggrätten och detaljplanen annorlunda, har tagit hjälp av mer insatta som också tycker det är väldigt svårtolkad detaljplan. Så nu överklagat och ärendet är hos högstadomstolen. Men nu kräver kommunen dubbla sanktionsavgiften ifall jag inte river farstun, dom menar på att de inte spelar någon roll att ärendet är överklagat, jag har fortfarande inget startbesked och därför ska dom kräva dubblasanktionsavgiften menar dom på.
Hade vart skönt att få det prövat av domstolen innan man river. Har väl inga större förhoppningar på att få igenom bygglovet men man vet ju inte säkert ännu.
Vilka lagar gäller för sanktionsavgiften under tiden man överklagar ett bygglov?
Så här svarar min bygglovshandläggare.
Det första beslutet gällande byggsanktionsavgift vann laga kraft i juli 2023. I tjänsteskrivelsen framgick tydligt att om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter inte vidtar rättelse, ska en ny avgift tas ut. Du har sedan juli 2023 haft tid på dig att vidta rättelse.
Enligt praxis har den omständigheten att sökande/fastighetsägare efter påbörjat byggnadsarbete fullgjort vad som krävdes för startbesked inte ansetts utgöra rättelse av den överträdelse som låg till grund för byggsanktionsavgiften.
Har alltså skickat in bygglov i efterhand för en liten farsu och betalat min sanktionsavgift då jag ville få ärendet prövat av högre instanser ist för att riva direkt då detaljplannen visar sig vara svårttolkad. Så sökte alltså bygglov i efterhand för en farstu, efter mail med bygglovshandläggare så valde jag att gå vidare och få ärendet prövat ist för att riva direkt. Både jag och bygglovshandläggare visste att det skulle bli nedslag av kommunen och att jag skulle behöva överklaga för att se hur högre instanser ser på detaljplanen. Detaljplanen är fr 60-talet och är svårtolkad. Både kommunen och Länstyrelsen har tolkat byggrätten och detaljplanen annorlunda, har tagit hjälp av mer insatta som också tycker det är väldigt svårtolkad detaljplan. Så nu överklagat och ärendet är hos högstadomstolen. Men nu kräver kommunen dubbla sanktionsavgiften ifall jag inte river farstun, dom menar på att de inte spelar någon roll att ärendet är överklagat, jag har fortfarande inget startbesked och därför ska dom kräva dubblasanktionsavgiften menar dom på.
Hade vart skönt att få det prövat av domstolen innan man river. Har väl inga större förhoppningar på att få igenom bygglovet men man vet ju inte säkert ännu.
Vilka lagar gäller för sanktionsavgiften under tiden man överklagar ett bygglov?
Så här svarar min bygglovshandläggare.
Det första beslutet gällande byggsanktionsavgift vann laga kraft i juli 2023. I tjänsteskrivelsen framgick tydligt att om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter inte vidtar rättelse, ska en ny avgift tas ut. Du har sedan juli 2023 haft tid på dig att vidta rättelse.
Enligt praxis har den omständigheten att sökande/fastighetsägare efter påbörjat byggnadsarbete fullgjort vad som krävdes för startbesked inte ansetts utgöra rättelse av den överträdelse som låg till grund för byggsanktionsavgiften.
Hej,
Möjligheten för kommunen att påföra dig dubbel byggsanktionsavgift för att du inte vidtagit rättelse regleras i 9 kap. 2 § plan- och byggförordningen (2011:338). Där framgår att kommunen ska (dvs. måste) ta ut dubbel byggsanktionsavgift om rättelse inte vidtas efter att första byggsanktionsavgiften beslutats. I ditt ärende förstår jag som att överträdelsen består av att du påbörjat utförandet av en åtgärd (byggnation av farstu) utan startbesked eller bygglov och därefter har skickat in en bygglovsansökan i efterhand (vilket kommunen bedömt inte är tillräckligt för att rättelse ska ha vidtagits).
Här ska också förtydligas att bygglovs- respektive tillsynsprocesserna är separata och gäller parallellt. Dvs. även om bygglovsfrågan fortfarande är under prövning hos domstol hindrar det inte att tillsynsärendet fortsätter handläggas av kommunen, där bl.a. dubbel byggsanktionsavgift ska fungera som ett påtryckningsmedel att vidta rättelse. Så länge kommunen har gett dig skälig tid att vidta rättelse ser jag inget hinder mot att kommunen kan påföra dig dubbel byggsanktionsavgift (byggsanktionsavgift beslutades i juli 2023 och har vunnit laga kraft, ca 1,5 års tid kan med stor sannolikhet bedömas som skälig tid).
Personligen och utan något närmare rättsligt stöd (kanske mer allmänna rättsliga principer) kan jag tycka det är en märklig ordning eftersom den enskilda (i en situation som din) ska kunna invänta prövningen av bygglovsfrågan innan rättelse vidtas. Om det inte handlar om några större byggnationer kanske det är enklast att vidta rättelse snarast för att undvika byggsanktionsavgift (osäker på hur möjligheterna ser ut att "undkomma" dubbel byggsanktionsavgift om du inte har framgång i sista instans, det kanske inte är möjligt öht att vidta rättelse längre. Du får kontrollera med kommunen).
Någon annan får gärna fylla på om jag missuppfattat frågeställningen!
Möjligheten för kommunen att påföra dig dubbel byggsanktionsavgift för att du inte vidtagit rättelse regleras i 9 kap. 2 § plan- och byggförordningen (2011:338). Där framgår att kommunen ska (dvs. måste) ta ut dubbel byggsanktionsavgift om rättelse inte vidtas efter att första byggsanktionsavgiften beslutats. I ditt ärende förstår jag som att överträdelsen består av att du påbörjat utförandet av en åtgärd (byggnation av farstu) utan startbesked eller bygglov och därefter har skickat in en bygglovsansökan i efterhand (vilket kommunen bedömt inte är tillräckligt för att rättelse ska ha vidtagits).
Här ska också förtydligas att bygglovs- respektive tillsynsprocesserna är separata och gäller parallellt. Dvs. även om bygglovsfrågan fortfarande är under prövning hos domstol hindrar det inte att tillsynsärendet fortsätter handläggas av kommunen, där bl.a. dubbel byggsanktionsavgift ska fungera som ett påtryckningsmedel att vidta rättelse. Så länge kommunen har gett dig skälig tid att vidta rättelse ser jag inget hinder mot att kommunen kan påföra dig dubbel byggsanktionsavgift (byggsanktionsavgift beslutades i juli 2023 och har vunnit laga kraft, ca 1,5 års tid kan med stor sannolikhet bedömas som skälig tid).
Personligen och utan något närmare rättsligt stöd (kanske mer allmänna rättsliga principer) kan jag tycka det är en märklig ordning eftersom den enskilda (i en situation som din) ska kunna invänta prövningen av bygglovsfrågan innan rättelse vidtas. Om det inte handlar om några större byggnationer kanske det är enklast att vidta rättelse snarast för att undvika byggsanktionsavgift (osäker på hur möjligheterna ser ut att "undkomma" dubbel byggsanktionsavgift om du inte har framgång i sista instans, det kanske inte är möjligt öht att vidta rättelse längre. Du får kontrollera med kommunen).
Någon annan får gärna fylla på om jag missuppfattat frågeställningen!
Redigerat:
Lärorik tråd!
Jag bidrar med 9 kap. 2§ PBF som refereras ovan:
Det innebär att i praktiken är en utdömd byggsanktionsavgift för en överträdelse av PBL ett beslut som liknar ett rättelseföreläggande med kopplat vite. Rättar man inte överträdelsen får man med automatik betala en dubbel byggsanktionsavgift i ett sorts viteliknande upplägg.
Det innebär att om man hamnar i TS situation bör man överklaga varje beslut om byggsanktionsavgift så långt som möjligt för att vinna tid. Eller tänker jag fel?
Jag bidrar med 9 kap. 2§ PBF som refereras ovan:
Det innebär att i praktiken är en utdömd byggsanktionsavgift för en överträdelse av PBL ett beslut som liknar ett rättelseföreläggande med kopplat vite. Rättar man inte överträdelsen får man med automatik betala en dubbel byggsanktionsavgift i ett sorts viteliknande upplägg.
Det innebär att om man hamnar i TS situation bör man överklaga varje beslut om byggsanktionsavgift så långt som möjligt för att vinna tid. Eller tänker jag fel?
Hur vinner du tid då? Blir det inte bara så att dömande instans ser att för tiden då sanktionsavgiften upprättades var den korrekt och man tvingas betala. Att man på ett senare datum fått bygglov hjälper väl inte? Eller tänker jag fel?Claes Sörmland skrev:
Kan man kanske istället hävda att skälig tid i detta fallet hade varit till kommunen avgjort frågan om bygglov? Kommunen råder ju över båda frågorna tänker jag, känns ju onödigt om de kräver någon på rivning för något de senare kommer godkänna. Samtidigt ska de ju inte kunna förhala den processen för att kunna klämma in en extra sanktionsavgift. Den första avgiften ska ju vara nog smäll på fingrarna för att se till att folk håller sig inom processen tänker jag.
Sanktionsavgiften har väl inte funnit laga kraft förrän högre instans tagit beslut, så genom att överklaga den får man mer tid tills att nästa avgift kan beslutas.T TypRätt skrev:
I alla fall inte enligt 9 kap. 2 § PBF som bygger på att ett första beslut om byggsanktionsavgift har vunnit laga kraft tänker jag.
Jag har allstå betalat första sanktionsavgiften. De är alltså andra sanktionsavgiften vill ta ut nu.
Som jag ser det så har jag följande alt.
1. Överklaga sanktionsavgiften och hoppas få bygglov och slippa riva. Jag måste antar jag ändå måste betala sanktionsavgiften ovsett om jag får bygglov el inte.
2. Om jag river så slipper jag dubbla sanktionsavgiften och får väl bygga upp nytt då om jag får ett bygglov. Frågan är om mitt inskickade bygglov i efterhand kommer avslutas då jag river och måste betala och skicka in ett nytt bygglov för att få de prövat igen.
Ärendet känns skumt kan jag tycka att man inte vill få det testat av högre instans innan dom kräver dubbla sanktionsavgiften.
Som jag ser det så har jag följande alt.
1. Överklaga sanktionsavgiften och hoppas få bygglov och slippa riva. Jag måste antar jag ändå måste betala sanktionsavgiften ovsett om jag får bygglov el inte.
2. Om jag river så slipper jag dubbla sanktionsavgiften och får väl bygga upp nytt då om jag får ett bygglov. Frågan är om mitt inskickade bygglov i efterhand kommer avslutas då jag river och måste betala och skicka in ett nytt bygglov för att få de prövat igen.
Ärendet känns skumt kan jag tycka att man inte vill få det testat av högre instans innan dom kräver dubbla sanktionsavgiften.
Visst vinner jag lite tid innan jag måste betala vitet om jag överklagar det. Men rivs inte byggnaden innan ett visst datum så behöver jag betala vitet. Frågan som jag tycker kanske är mer intressant om jag får ett bygglov om jag ändå är skyldig ett vite?
Bygglovsfrågan ska prövas helt utan koppling till tillsynsfråga som jag ser det.
Tycker det känns befängt, har betalat sanktionsavgift, skickat in bygglov. Skulle högsta domstolen godkänna bygglovet så har kommunen ändå gjort rätt kräva vite under tiden på något som senare visar vara godkänt. Jag kan inte påverka tiden hos olika instanser. Kan ju tycka att rimlig tid innan dubblasanktionsavgiften borde ingå att få bygglovet prövat av högsta instans.
Byggsanktionsavgiften ska betalas oavsett om den överklagas eller inte. Om beslutet om byggsanktionsavgift sedan upphävs får du tillbaka pengarna.R RadhusSthlm skrev:
Ett beviljat bygglov är inte rättelse så till vida att du slipper den första byggsanktionsavgiften, men kommunen ska givetvis inte ta ut en ny byggsanktionsavgift om bygglov beviljas i efterhand. Så länge något bygglov inte finns är det nog däremot rätt av kommunen att driva tillsynsärendet genom att t ex ta ut ny bsa. Om du däremot beviljas bygglov i efterhand i högre instans bör du nog kunna få tillbaka pengarna, med reservation för att jag inte stött på det exemplet i praktiken.
Nu har jag rivigt farstun, väntar besked ang bygglovet från högstadomstolen. Man undrar ju hur dom ställer sig till ärendet ifall jag får ett godkänt bygglov nu. Då har dom krävt rättelse på något som visat sig vara ett godkänt istället för att vänta med att ta ut ytterligare en sanktionsavgift till vi fått svar från sista instansen.
Kan man kräva något av dom? I såna fall har jag rivigt farstun i onödan. Ser ingen lag att dom måste kräva ut dubblasanktionsavgiften under tiden ett bygglov hanteras. Är väl nåt dom tar ett eget bestlut kring i kommunen. Så dom har ju mer eller mindre krävt rättelse på något som man inte vet legaliteten på.
Kan man kräva något av dom? I såna fall har jag rivigt farstun i onödan. Ser ingen lag att dom måste kräva ut dubblasanktionsavgiften under tiden ett bygglov hanteras. Är väl nåt dom tar ett eget bestlut kring i kommunen. Så dom har ju mer eller mindre krävt rättelse på något som man inte vet legaliteten på.
Hur har mark- och miljödomstolen respektive Mark- och miljööverdomstolen bedömt läget? Prövningstillstånd i HD är ovanligt, så det är sannolikt att MÖDs avgörande blir det slutliga.
(Kan ens dessa mål överklagas till HD? Trodde MÖD var sista instans, utom i vissa undantagsfall.)
(Kan ens dessa mål överklagas till HD? Trodde MÖD var sista instans, utom i vissa undantagsfall.)