55 895 läst ·
178 svar
56k läst
178 svar
Har jag ensam äganderätt till mitt hus
M Malfors skrev:Jag köpta för 6 år sedan en villa i en liten ort i Sverige där jag kommer ifrån. Jag var skriven i Sthlm och barnens pappa var skriven utomlands, så på pappret var vi särbos men reste ju och bodde ju alltid tillsammans mest utomlands. Vi fick två barn som också var med oss utomlands men skrivna hos mig, på min adress i sthlm. Dessutom var jag ensam vårdnadshavare till dem, vilket vi båda hade valt att ha det så.
Relationen har inte varit bra och jag har försökt komma ur den många ggn för jag får dagligen utstå psykisk misshandel vilket lett till att jag varit sjuk i många år i utmattning.
Detta huset jag köpte år 2013, gjorde jag med mitt egna anställningsavtal och med ett lån på banken. På huset står det att ägarrätten är 100 procent om man söker på mitt namn och får upp den generella infon man får om en person. Handpenningen betalades av min pappa.
Alla dessa ggr då jag inte orkar mer, knappt att resa mig eller andas på grund av hans ständiga misshandlande så säger jag att nu orkar jag inte mer nu tar jag barnen och flyttar till huset. Ja, jag glömde berätta av sedan 2016 är även barnens pappa skriven i Sverige och på adressen i sthlm. Så ingen står idag skriven på husets adress som folkbokförd.
Jag vill kunna avsluta denna relation för den är varken bra för mig eller för barnen (vi har 3 barn) och flytta från sthlm till den lilla ort där huset finns. Men då säger han att han ska ha hälften av husets värde. Vilket jag såklart aldrig skulle ha råd att ge honom och då säger han att huset ska säljas för han ska ha sina pengar!! Han äger själv en jätte stor fastighets som dock går som en rörelse, men även två hus utomlands och jag skulle gissa att dom också är inräknade i hans business men det är ju där vi bott.
Sambon har aldrig varit skriven heller på husets adress.
Min fråga är gäller sambolagen ”huset” har han rätt till halva det huset. Då det köptes av mig när vi var särbos och han var ju inte ens skriven i Sverige då.
Men visst vi hade gemensamma barn så en anknytning till Sverige hade han ju iaf.
Jag vet att han kommer ge mig ett helvete om inte jag säljer huset och ger honom hans pengar för det är så han funkar. Därför sitter jag kvar i denna relation år in och år ut och går snart sönder inombords av olycka medan mina barn är på mig och säger att jag ska lämna pappa och träffa någon som är snäll mot mig...Ja, om huset verkligen är mitt så är processen att separera kanske ändå möjlig.
Oerhört tacksam för svar!
Mvh Maria
När jag och min sambo skulle flytta ihop för 6år sedan så köpte han i samband med det ett hus som vi flyttade in i gemensamt. Vi fick sagt att eftersom huset köptes för gemensamt bruk trädde sambolagen in och jag indirekt skulle kunna ha rätt till halva huset då så fick vi till banken och skrev på papper som avsade oss ifrån sambolagen.
så om huset inte köptes för gemensamt bruk och ni flyttade in samtidigt så tror jag inte han har rätt i att ta halva om jag har förstått allt rätt dom sa till oss. Om jag vore du så skulle jag kontakta någon kunnig och fråga.
M Malfors skrev:Jag köpta för 6 år sedan en villa i en liten ort i Sverige där jag kommer ifrån. Jag var skriven i Sthlm och barnens pappa var skriven utomlands, så på pappret var vi särbos men reste ju och bodde ju alltid tillsammans mest utomlands. Vi fick två barn som också var med oss utomlands men skrivna hos mig, på min
adress i sthlm. Dessutom var jag ensam vårdnadshavare till dem, vilket vi båda hade valt att ha det så.
Relationen har inte varit bra och jag har försökt komma ur den många ggn för jag får dagligen utstå psykisk misshandel vilket lett till att jag varit sjuk i många år i utmattning.
Detta huset jag köpte år 2013, gjorde jag med mitt egna anställningsavtal och med ett lån på banken. På huset står det att ägarrätten är 100 procent om man söker på mitt namn och får upp den generella infon man får om en person. Handpenningen betalades av min pappa.
Alla dessa ggr då jag inte orkar mer, knappt att resa mig eller andas på grund av hans ständiga misshandlande så säger jag att nu orkar jag inte mer nu tar jag barnen och flyttar till huset. Ja, jag glömde berätta av sedan 2016 är även barnens pappa skriven i Sverige och på adressen i sthlm. Så ingen står idag skriven på husets adress som folkbokförd.
Jag vill kunna avsluta denna relation för den är varken bra för mig eller för barnen (vi har 3 barn) och flytta från sthlm till den lilla ort där huset finns. Men då säger han att han ska ha hälften av husets värde. Vilket jag såklart aldrig skulle ha råd att ge honom och då säger han att huset ska säljas för han ska ha sina pengar!! Han äger själv en jätte stor fastighets som dock går som en rörelse, men även två hus utomlands och jag skulle gissa att dom också är inräknade i hans business men det är ju där vi bott.
Sambon har aldrig varit skriven heller på husets adress.
Min fråga är gäller sambolagen ”huset” har han rätt till halva det huset. Då det köptes av mig när vi var särbos och han var ju inte ens skriven i Sverige då.
Men visst vi hade gemensamma barn så en anknytning till Sverige hade han ju iaf.
Jag vet att han kommer ge mig ett helvete om inte jag säljer huset och ger honom hans pengar för det är så han funkar. Därför sitter jag kvar i denna relation år in och år ut och går snart sönder inombords av olycka medan mina barn är på mig och säger att jag ska lämna pappa och träffa någon som är snäll mot mig...Ja, om huset verkligen är mitt så är processen att separera kanske ändå möjlig.
Oerhört tacksam för svar!
Mvh Maria
Utgå ifrån när huset köptes
OM du köpte huset innan du träffade din partner så är huset ditt,
OM din tanke var att det var ditt egna hus, så han har ingen rätt till det alls.
Är det däremot inhandlat för gemensamt bruk, då kan det bli problem för dig
// Mats
Det finns något utöver som heter "Dold samägare" som han kan ev. åberopa (en del som inte hamnar under tex sambolagen kan ta till den) men det har en del restriktioner: "huset ska ha köpts för gemensamt bruk", "han ska ha satsat en betydande del vid köptillfället (så utan den kunde inte tex. köpet genomföras)" och "det ska förelegat gemensam partsavsikt att egendomen skulle ägas gemensamt". Bevisbördan ligger då hos honom och även om han ljuger om 1 och 3 kommer 2an där han måste ha satsat pengar vid köptillfället bli svårt bevisa för honom.....
Hoppas oavsett att du har en bra hemförsäkring med rättsskydd, om inte teckna omedelbart !
Hoppas oavsett att du har en bra hemförsäkring med rättsskydd, om inte teckna omedelbart !
Anlita jurist! Om du har en hemförsäkring så kan kostnaden för jurist eventuellt finnas med där. Är du med i facket har många av dem också liknande i sina försäkringar. Se till att det blir rätt gjort och att det inte är dig han ska förhandla med.
För övrigt är min tolkning (och erfarenhet från sambo-skillsmässa) som de flesta i tråden - villan är din enskilda egendom som han inte har rätt till. Äger ni boendet i stan genmensamt, om den inköptes för att bo i gemensamt eller alternativt att han flyttade in och ni har bott där gemensamt så är det en annan sak. Om han också har varit med och betalat för den så är det ändå han som ska köpa ut dig om han vill bli boende.
Lycka till!
För övrigt är min tolkning (och erfarenhet från sambo-skillsmässa) som de flesta i tråden - villan är din enskilda egendom som han inte har rätt till. Äger ni boendet i stan genmensamt, om den inköptes för att bo i gemensamt eller alternativt att han flyttade in och ni har bott där gemensamt så är det en annan sak. Om han också har varit med och betalat för den så är det ändå han som ska köpa ut dig om han vill bli boende.
Lycka till!
Hej,M Malfors skrev:Jag köpta för 6 år sedan en villa i en liten ort i Sverige där jag kommer ifrån. Jag var skriven i Sthlm och barnens pappa var skriven utomlands, så på pappret var vi särbos men reste ju och bodde ju alltid tillsammans mest utomlands. Vi fick två barn som också var med oss utomlands men skrivna hos mig, på min adress i sthlm. Dessutom var jag ensam vårdnadshavare till dem, vilket vi båda hade valt att ha det så.
Relationen har inte varit bra och jag har försökt komma ur den många ggn för jag får dagligen utstå psykisk misshandel vilket lett till att jag varit sjuk i många år i utmattning.
Detta huset jag köpte år 2013, gjorde jag med mitt egna anställningsavtal och med ett lån på banken. På huset står det att ägarrätten är 100 procent om man söker på mitt namn och får upp den generella infon man får om en person. Handpenningen betalades av min pappa.
Alla dessa ggr då jag inte orkar mer, knappt att resa mig eller andas på grund av hans ständiga misshandlande så säger jag att nu orkar jag inte mer nu tar jag barnen och flyttar till huset. Ja, jag glömde berätta av sedan 2016 är även barnens pappa skriven i Sverige och på adressen i sthlm. Så ingen står idag skriven på husets adress som folkbokförd.
Jag vill kunna avsluta denna relation för den är varken bra för mig eller för barnen (vi har 3 barn) och flytta från sthlm till den lilla ort där huset finns. Men då säger han att han ska ha hälften av husets värde. Vilket jag såklart aldrig skulle ha råd att ge honom och då säger han att huset ska säljas för han ska ha sina pengar!! Han äger själv en jätte stor fastighets som dock går som en rörelse, men även två hus utomlands och jag skulle gissa att dom också är inräknade i hans business men det är ju där vi bott.
Sambon har aldrig varit skriven heller på husets adress.
Min fråga är gäller sambolagen ”huset” har han rätt till halva det huset. Då det köptes av mig när vi var särbos och han var ju inte ens skriven i Sverige då.
Men visst vi hade gemensamma barn så en anknytning till Sverige hade han ju iaf.
Jag vet att han kommer ge mig ett helvete om inte jag säljer huset och ger honom hans pengar för det är så han funkar. Därför sitter jag kvar i denna relation år in och år ut och går snart sönder inombords av olycka medan mina barn är på mig och säger att jag ska lämna pappa och träffa någon som är snäll mot mig...Ja, om huset verkligen är mitt så är processen att separera kanske ändå möjlig.
Oerhört tacksam för svar!
Mvh Maria
Köptes huset av dig för att du skulle bo där och han sen flyttar in till huset så är det fortfarande ditt hus. Lösöre (möbler/porslin/etc) kan han ha del av om han kan bevisa att det är han som har köpt.
Huset är ditt o bara ditt, han har aldrig bott där (skrivit sig där).
Ta hjälp av en advokat, så löser det sig snabbt, troligen har han inte rätt några lösören heller.
Föreslår att du säljer huset med lösören (auktionshus kommer och hämtar sakerna) så snabbt du bara kan och sen startar på en ny kula utan hans inblandning (bortsett från att han ska betala underhåll).
Ring någon kvinnojour så kan dom fixa tillfälligt boende, advokat etc.
Lite olika svar även om många lutar åt många håll. Det bästa rådet är att prata med en jurist eftersom det är stora värden det rör sig om. MEN vii har just skiftat ett fritidshus inom släkten och i samband med det kollar upp vad som gäller. Utan att ta höjd för ev juridiska spetsfyndigheter så gäller sambolagen bara för fastigheter använda som permanentbostad och införskaffat med detta syfte. Fritidsfastigheter och bostäder som inte vid införskaffandet var avsedda för just er två att bo i ingår inte. Vem som betalat och vem som står som ägare spelar här ingen roll. Men prata med en jurist så att det blir rätt från start.
Hej!
Tycker det inte framgår klart och tydligt hur ert förhållande var då du köpte det här huset, var ni sambor eller inte?. När du skriver på sådana här forum, Facebook, Twitter eller något annat, var återhållsam med vad du skriver så att "knölen" inte kan härleda och komma med motdrag. Och om knölen kan komma åt din dator ska du veta att Windows alltid spar vilka sidor du varit på och kan då gå tillbaka till dessa, sådana tips ska du inte ge honom. Jag är -79 år om ett par veckor och har erfarenhet av tre svikande kvinnor.
Varma hälsningar från Ingvar.
Tycker det inte framgår klart och tydligt hur ert förhållande var då du köpte det här huset, var ni sambor eller inte?. När du skriver på sådana här forum, Facebook, Twitter eller något annat, var återhållsam med vad du skriver så att "knölen" inte kan härleda och komma med motdrag. Och om knölen kan komma åt din dator ska du veta att Windows alltid spar vilka sidor du varit på och kan då gå tillbaka till dessa, sådana tips ska du inte ge honom. Jag är -79 år om ett par veckor och har erfarenhet av tre svikande kvinnor.
Varma hälsningar från Ingvar.
Det är lite osäkert men jag tror inte att sambolagen gäller i ditt fall. Den gäller bara egendom som "förvärvats för gemensam användning".
3 § Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §.
Om du köpte huset utan att det var avsett för gemensam användning så gäller inte sambolagen.
Du ska absolut kontakta en familjerättsadvokat. Kolla att advokaten verkligen kan familjerätt.
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...attningssamling/sambolag-2003376_sfs-2003-376
3 § Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §.
Om du köpte huset utan att det var avsett för gemensam användning så gäller inte sambolagen.
Du ska absolut kontakta en familjerättsadvokat. Kolla att advokaten verkligen kan familjerätt.
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...attningssamling/sambolag-2003376_sfs-2003-376
H hjulia skrev:Jag ska inte svära på att detta är korrekt, men så här har jag uppfattat sambolagen i alla fall.
Bodde ni tillsammans (vilket inte verkar ha varit fallet) när du köpte huset så kan han ha rätt till halva värdet, men jag tror att det krävs att det köptes för det gemensamma boendet precis som Mr Mao skrev. Annars är det ditt. Ex så en säng som köps till er gemensamma bostad är bådas egendom oavsett vem som betalar och använder den, men en bil tillfaller den som köpte den då det inte anses vara för det gemensamma boende. Att köpa ett fritidshus tycker jag bör stämma in på det sistnämnda alltså att det inte tillhör det gemensamma utan endast är ditt.
Var ni gifta (vilket inte heller verkar vara fallet) när du köpte huset så är det bådas egendom så länge ni inte har skrivit något. Viktigt här är att komma ihåg att det är värdet som är det gemensamma så ni ska ha lika mycket i värde av samtliga gemensamma tillgångar, men inte nödvändigtvis dela på varje pryl. Så har han tex mycket pengar på ett eget konto så kan det bli så att han får ge dig pengar eller annat motsvarande samma värde fast att du har ett hus. Har han dessutom ett företag så äger du även hälften av dessa tillgångar om inget annat är skrivet och registrerat hos Skatteverket.
Var ni varken gifta eller sambos (vilket verkar ha varit fallet) när du köpte huset så är det ditt oavsett om ni flyttat ihop efter det eller inte. Hade det räckt med att ha barn tillsammans för att er ekonomi skulle bli gemensam så skulle det ha blivit ett helvete för alla frånskilda och ensamstående föräldrar. Och eftersom du köpte det innan ni flyttade ihop så är det definitivt inte köpt till det gemensamma boendet och allt som man har innan man blir sambo fortsätter att vara ens eget. Dock kan det vara så att en bostad som köps av ena parten innan samboskap och som sen används som gemensam bostad kan tillfalla den andra parten vid en separation då den andra parten kan anses ha större behov av bostaden när det finns barn med i bilden. Har du fortfarande ensam vårdnad om barnen skulle jag gissa att det är mycket troligt att det anses att du har störst behov av er gemensamma bostad vid en separation.
Så av det du har skrivit tror jag att fritidshuset är ditt oavsett vad han säger och er gemensamma bostad kan mycket väl tillfalla dig. Som sagt kan jag inte garantera att jag har gjort en korrekt tolkning av sambolagen, men förhoppningsvis så stämmer detta. Mitt tips är att du ringer runt till några familjejurister och pratar med dem, man brukar kunna få bra generella svar och vägledning utan att behöva betala. Då får du förhoppningsvis ganska bra på fötterna vad som gäller. Sen kan det vara bra att boka in en tid med den jurist som du fick bäst förtroende för innan du tar upp separationen med din sambo. Då kan juristen hjälpa dig att ordentligt gå igenom exakt vart du står och det kan även vara lättare att stå emot sambon om du kan visa på papper/återberätta informationen från juristen som stödjer det du säger.
Sen kan jag bara hålla med ovanstående, ta hjälp av psykolog för ditt eget mående och för att få hjälp att bygga upp din självkänsla. Om du helt plötsligt börjar visa pondus och att du står upp för dig själv mot sambon så kan det få honom att komma av sig. Eftersom även barnen har reagerat på ert förhållande så se till att även de får psykologisk hjälp. Vill de inte ha hjälp när du frågar så ge dem lite nummer och länkar till bra sidor och barnpsykologer så att de själva kan söka stöd om de behöver utan att behöva erkänna det för dig. Även detta bör du kunna få stöd och hjälp med från din egen psykolog som säkert kan komma med bra förslag på hur du kan hjälpa dina barn om de inte vill erkänna för dig att de behöver hjälp.
Glöm aldrig att du är starkare än du tror och att du klarar detta!
Till dig och alla andra som börjar inläggen med liknande mening ”Jag ska inte svära på att detta är korrekt”
Varför skriver ni öht? Framförallt världens längsta inlägg där ni gissar?
Jag tror mig också veta men skriver inte då jag inte vet till 100%.
Mitt råd till TS, kontakta en jurist så får du korrekt svar. Du kan även få hjälp av densamma.
Såna här frågor är för stora för att ställa i ett forum där du bara får gissningar.
Hej.M Malfors skrev:Jag köpta för 6 år sedan en villa i en liten ort i Sverige där jag kommer ifrån. Jag var skriven i Sthlm och barnens pappa var skriven utomlands, så på pappret var vi särbos men reste ju och bodde ju alltid tillsammans mest utomlands. Vi fick två barn som också var med oss utomlands men skrivna hos mig, på min adress i sthlm. Dessutom var jag ensam vårdnadshavare till dem, vilket vi båda hade valt att ha det så.
Relationen har inte varit bra och jag har försökt komma ur den många ggn för jag får dagligen utstå psykisk misshandel vilket lett till att jag varit sjuk i många år i utmattning.
Detta huset jag köpte år 2013, gjorde jag med mitt egna anställningsavtal och med ett lån på banken. På huset står det att ägarrätten är 100 procent om man söker på mitt namn och får upp den generella infon man får om en person. Handpenningen betalades av min pappa.
Alla dessa ggr då jag inte orkar mer, knappt att resa mig eller andas på grund av hans ständiga misshandlande så säger jag att nu orkar jag inte mer nu tar jag barnen och flyttar till huset. Ja, jag glömde berätta av sedan 2016 är även barnens pappa skriven i Sverige och på adressen i sthlm. Så ingen står idag skriven på husets adress som folkbokförd.
Jag vill kunna avsluta denna relation för den är varken bra för mig eller för barnen (vi har 3 barn) och flytta från sthlm till den lilla ort där huset finns. Men då säger han att han ska ha hälften av husets värde. Vilket jag såklart aldrig skulle ha råd att ge honom och då säger han att huset ska säljas för han ska ha sina pengar!! Han äger själv en jätte stor fastighets som dock går som en rörelse, men även två hus utomlands och jag skulle gissa att dom också är inräknade i hans business men det är ju där vi bott.
Sambon har aldrig varit skriven heller på husets adress.
Min fråga är gäller sambolagen ”huset” har han rätt till halva det huset. Då det köptes av mig när vi var särbos och han var ju inte ens skriven i Sverige då.
Men visst vi hade gemensamma barn så en anknytning till Sverige hade han ju iaf.
Jag vet att han kommer ge mig ett helvete om inte jag säljer huset och ger honom hans pengar för det är så han funkar. Därför sitter jag kvar i denna relation år in och år ut och går snart sönder inombords av olycka medan mina barn är på mig och säger att jag ska lämna pappa och träffa någon som är snäll mot mig...Ja, om huset verkligen är mitt så är processen att separera kanske ändå möjlig.
Oerhört tacksam för svar!
Mvh Maria
Jag är hyggligt trygg med att följande gäller;
Grunden är att det du tar med dig in i förhållandet, det tar du med dig ut.
Bostad och bohag, avsedda för gemensamt boende, delas vid en separation. Detta oavsett vem som betalat för det.
jag håller helt med Staffan!Staffan2000 skrev:
God natt!
Det är uppenbarligen inte bara jag som är vaken!
Du befinner dig i ett veritabelt helvete. När livsavgörande beslut skall tagas, kan mina och andras mer eller mindre korrekta råd ge viss vägledning. Men här råder jag dig å det starkaste att kontakta en jurist som är inriktad mot familjer
Du har all min medkänsla.
Staffan
Be juristen se om du också har rätt till något i hans rörelse/business. Enligt sambolagen kan du ha det.
Allt gott
J
Vill bara höja ett varnande finger för att du fått väldigt mycket felaktiga råd i denna tråd så var försiktig med vad du tror på. HAr hittat flertalet direkta sakfel så som omnämnande av lös egendom m.m.
Som många redan skrivit, kontakta en jurist så får du svar.
Det jag kan säga rent generellt är att det är AVSIKTEN när huset förvärvades som är det viktiga.
Var avsikten att det skulle vara ert gemensamma boende? Kan du bevisa att det inte var er avsikt att det skulle vara ert gemensamma boende?
Det kommer inte vara helt självklart att han inte kommer få rätt till någonting, däremot verkar det av det lilla du beskrivit att du har en bra chans, allt handlar om bevis.
Däremot så rekommenderar jag dig verkligen att lämna, lämna nu. Om han vill kräva dig på halva huset så får han stämma, han får ta risken. huset är ditt att nyttja, gör det direkt.
Skulle han stämma dig på halva huset finns nog en risk för att vissa av hans tillgångar också dom kan dras in i en bodelning. Man får nämligen inte agera trolöst mot varandra, gömma undan tillgångar och fiffla med omskrivningar till bolag och dylikt bara för att undanhålla dig tillgångar.
Var avsikten när han köpte boende utomlands att detta skulle vara ert gemensamma boende? Då kan han ligga illa till, tänk på det.
Och ta ALLT du läser på denna site men en nypa salt, lyssna endast på din jurist.
Som många redan skrivit, kontakta en jurist så får du svar.
Det jag kan säga rent generellt är att det är AVSIKTEN när huset förvärvades som är det viktiga.
Var avsikten att det skulle vara ert gemensamma boende? Kan du bevisa att det inte var er avsikt att det skulle vara ert gemensamma boende?
Det kommer inte vara helt självklart att han inte kommer få rätt till någonting, däremot verkar det av det lilla du beskrivit att du har en bra chans, allt handlar om bevis.
Däremot så rekommenderar jag dig verkligen att lämna, lämna nu. Om han vill kräva dig på halva huset så får han stämma, han får ta risken. huset är ditt att nyttja, gör det direkt.
Skulle han stämma dig på halva huset finns nog en risk för att vissa av hans tillgångar också dom kan dras in i en bodelning. Man får nämligen inte agera trolöst mot varandra, gömma undan tillgångar och fiffla med omskrivningar till bolag och dylikt bara för att undanhålla dig tillgångar.
Var avsikten när han köpte boende utomlands att detta skulle vara ert gemensamma boende? Då kan han ligga illa till, tänk på det.
Och ta ALLT du läser på denna site men en nypa salt, lyssna endast på din jurist.
kontakta jurist för sånt där är svårt och avancerat med att man ofta har olika uppfattning om hur det gick till och dom kan vara svåra att bevisa många år senare. vad moralen säger och vad lagen säger och hur den tolkas kan vara helt olika saker. Sambo lagen är ganska stark för att inte en person skall gå lottlös ur en separation. och är den ena beredd att ljuga eller "tänja på sanningen" ska vi kanske kalla det ,så kan det bli svårt när mycket bara är muntliga avtal och tysta överenskommelser och "så har vi alltid gjort" och man inte har det på papper. vem har kvittot kvar på soffan man köpte för 5 år sen tex , ofta så blir mycket bara ord mot ord och är då väldigt svårt att veta vem som faktiskt talar sanning.
Så håll reda på kvitton och andra bevis på vem som betalat, men har man levt ihop och den ena betalat lånen på huset och den andra allt annat så kan det bli tveksamheter kring vem som betalat då pengarna iallafall tagits från den stundtals gemensamma ekonomin.
Menar inte att vara oförskämd men lätt att säga att jag betalat allt men sen i verkligheten så går det att tolka annorlunda, beroende på hur man har sin ekonomi upplagd. gemensamma konton och olika upplägg på hur saker betalas. tänk även på att sms eller annan historik där ni pratat med varandra kan finnas sparad och hur diskutionen där tolkas kan visa nåt annat om den rycks ur sitt sammanhang. så fundera över vilka bevis man kan presentera om det dras ända till rätten för man inte kan komma överens.
Många gånger så blir det ju att köpslå och dela själva för man inser ofta att man har så lite att vinna och så mycket att förlora om det drivs ända till rätten och överklagas osv, blir svindyrt och plötsligt inser man att några hundra tusen är kaffepengar när man börjar ska betala för rättegångar om 2-3-4 år bort och vara orolig tills dess.
Hade en infekterad relation där vi var sambos och skulle reda ut det men pga hur ekonomin såg ut så tyckte juristen att vi var idioter om vi skulle dra det till rättegång för det är rena lotteriet som er ekonomi sett ut där man med olika job och löner och arbetslöshet har turats om kors och tvärs att betala för varandra. min lön hade alltid betalat för huset men hennes lön för så mycket annat osv.
Så håll reda på kvitton och andra bevis på vem som betalat, men har man levt ihop och den ena betalat lånen på huset och den andra allt annat så kan det bli tveksamheter kring vem som betalat då pengarna iallafall tagits från den stundtals gemensamma ekonomin.
Menar inte att vara oförskämd men lätt att säga att jag betalat allt men sen i verkligheten så går det att tolka annorlunda, beroende på hur man har sin ekonomi upplagd. gemensamma konton och olika upplägg på hur saker betalas. tänk även på att sms eller annan historik där ni pratat med varandra kan finnas sparad och hur diskutionen där tolkas kan visa nåt annat om den rycks ur sitt sammanhang. så fundera över vilka bevis man kan presentera om det dras ända till rätten för man inte kan komma överens.
Många gånger så blir det ju att köpslå och dela själva för man inser ofta att man har så lite att vinna och så mycket att förlora om det drivs ända till rätten och överklagas osv, blir svindyrt och plötsligt inser man att några hundra tusen är kaffepengar när man börjar ska betala för rättegångar om 2-3-4 år bort och vara orolig tills dess.
Hade en infekterad relation där vi var sambos och skulle reda ut det men pga hur ekonomin såg ut så tyckte juristen att vi var idioter om vi skulle dra det till rättegång för det är rena lotteriet som er ekonomi sett ut där man med olika job och löner och arbetslöshet har turats om kors och tvärs att betala för varandra. min lön hade alltid betalat för huset men hennes lön för så mycket annat osv.