Har jag början till stopp i dagvattenledningen?
Jag har en rensbrunn utanför en av husknutarna. Hit går vad jag kan se två rör med dagvatten (alltså takvatten) och det finns ett utloppsrör som går till kommunens ledningar. Brunnen består av betongringar med innerdiameter 40 cm. Rören (och vattenytan) ligger cirka 70 cm under markytan.
(Det finns dräneringsrör runt huset också. Dessa ligger direkt under dagvattenrören där jag har provgrävt men vart de går vet jag inte. De syns inte i rensbrunnen.)
Lite frågor.
Utloppsröret är böjt neråt. Varför? Är det möjligen ett vattenlås?
I botten på rensbrunnen - kanske 50 cm under rörmynningarna - ligger en blandning av grus från takpannorna, lövrester och lite småsten (makadam 8-16, typ). Brukar rensbrunnar ha en ordentlig botten eller är de öppna nertill? Borde jag suga upp all bottensats och frilägga en ev botten?
Noterade vid ett kraftigt regn häromdagen att ytan i brunnen stod runt två decimeter över ovankanten på avloppsröret under pågående ösregn. Hur fort ska brunnen tömmas, vad är rimligt? Tänker att 110 mm rör borde kunna ta hand om ett rätt högt flöde så ytan i brunnen borde "aldrig" stiga över utloppsrörets kröks nederkant. Har jag kanske ett blivande stopp i utloppsröret? Helt stopp är det inte eftersom vattnet sjönk undan efter någon timme så att ytan låg under utloppsröret.
(Huset är ett plan, krypgrund, byggt 1982.)
(Det finns dräneringsrör runt huset också. Dessa ligger direkt under dagvattenrören där jag har provgrävt men vart de går vet jag inte. De syns inte i rensbrunnen.)
Lite frågor.
Utloppsröret är böjt neråt. Varför? Är det möjligen ett vattenlås?
I botten på rensbrunnen - kanske 50 cm under rörmynningarna - ligger en blandning av grus från takpannorna, lövrester och lite småsten (makadam 8-16, typ). Brukar rensbrunnar ha en ordentlig botten eller är de öppna nertill? Borde jag suga upp all bottensats och frilägga en ev botten?
Noterade vid ett kraftigt regn häromdagen att ytan i brunnen stod runt två decimeter över ovankanten på avloppsröret under pågående ösregn. Hur fort ska brunnen tömmas, vad är rimligt? Tänker att 110 mm rör borde kunna ta hand om ett rätt högt flöde så ytan i brunnen borde "aldrig" stiga över utloppsrörets kröks nederkant. Har jag kanske ett blivande stopp i utloppsröret? Helt stopp är det inte eftersom vattnet sjönk undan efter någon timme så att ytan låg under utloppsröret.
(Huset är ett plan, krypgrund, byggt 1982.)
Utloppet borde ligga lägre än tilloppen. Det är inte så att kröken är från pumpbrunnen till dräneringen?
Man brukar sätta en separat pumpbrunn till dräneringen för att inte fylla upp dräneringsrören med dagvatten.
Jag hade anlitat en slamsugare eller tagit upp det mesta av skräpet själv med en kloakskopa.
Man brukar sätta en separat pumpbrunn till dräneringen för att inte fylla upp dräneringsrören med dagvatten.
Jag hade anlitat en slamsugare eller tagit upp det mesta av skräpet själv med en kloakskopa.
Det är helt lugnt.
Som du har antagit har det böjda utloppsröret en funktion genom att utgående vatten hämtas 20 cm under ytan, detta vatten är renast då löv och björkfrö flyter på yta efter ett regn och inte går vidare mot kommunens ledningsnät.
Efter en tid blir löv och björkfrö uppblötta och sjunker till botten tillsammans med sten grus där det stannar.
Det är dags att tömma rensbrunnen när det närmar sig några dm under utloppsröret. Man kan göra det själv med en klotskopa / kloakskopa eller en stor sugbil som då även spolar rent ut till gatan.
Som du har antagit har det böjda utloppsröret en funktion genom att utgående vatten hämtas 20 cm under ytan, detta vatten är renast då löv och björkfrö flyter på yta efter ett regn och inte går vidare mot kommunens ledningsnät.
Efter en tid blir löv och björkfrö uppblötta och sjunker till botten tillsammans med sten grus där det stannar.
Det är dags att tömma rensbrunnen när det närmar sig några dm under utloppsröret. Man kan göra det själv med en klotskopa / kloakskopa eller en stor sugbil som då även spolar rent ut till gatan.
Det är både vattenlås och ett sätt att hämta utloppsvatten mellan botten och ytan. Men hävert ska mycket vattenflöde till för att den ska fungera som.svartöra skrev:
Så här ser en modern i plast ut.
Utloppsröret går uppåt några dm för att sedan få fall ut till gatans kommunala stamledning.
Vattnet lämnar inte brunnen för än nivån är tillräckligt hög.
Kolla i en gatubrunn den är alltid halvfullt med vatten även om det inte regnat på länge.
Utloppsröret går uppåt några dm för att sedan få fall ut till gatans kommunala stamledning.
Vattnet lämnar inte brunnen för än nivån är tillräckligt hög.
Kolla i en gatubrunn den är alltid halvfullt med vatten även om det inte regnat på länge.
Ok, och suget beror då på att vatten rinner ut mot stamledningen och eftersom ingen luft slipper in blir det ett undertryck som drar med sig mer vatten osv tills nivån sjunkit så mycket att luft sugs in. Rätt fattat?L Leif i Skåne skrev:
Inte helt rätt, där är normalt inget sug = hävertverkan.
Utan röret uppåt fungerar som en damvall "skibord" vattnet måste upp till högsta punkten innan det kan rinna vidare.
Jämför med en vattendam där vattnet rinner över en damlucka som reglerar nivån i dammen.
Googla "skibord vatten"
Aha, nu fattar jag vad du menar, men det fungerar på ett annat sätt här.
I går kom det en kraftig skur så jag kunde titta vad som händer med vattenytan. Här är först en bild då det regnat ett tag. Nivån är nu ett par centimeter över det böjda utloppsröret som alltså är helt täckt med vatten.
En halvtimme senare har ytan sjunkit till nederkanten och man hör att det suger luft (vid 0:25 s).
Hade det bara fungerat som bräddavlopp hade ju ytan stannat vid rörkrökens innerkrök, så att säga, men nu är det något som suger ytterligare 20 cm vatten.
I går kom det en kraftig skur så jag kunde titta vad som händer med vattenytan. Här är först en bild då det regnat ett tag. Nivån är nu ett par centimeter över det böjda utloppsröret som alltså är helt täckt med vatten.
En halvtimme senare har ytan sjunkit till nederkanten och man hör att det suger luft (vid 0:25 s).
Hade det bara fungerat som bräddavlopp hade ju ytan stannat vid rörkrökens innerkrök, så att säga, men nu är det något som suger ytterligare 20 cm vatten.
Du har ju en hävert! Helt klart.
Frågan är om det är design eller att en hävert bara har råkat uppstå, kanske p g a igensättning av ledningen nedströms? Om ledningen sätter igen inuti så att dess inre diameter krymper kraftigt ökar möjligheterna att få igång en hävertverkan.
Frågan är om det är design eller att en hävert bara har råkat uppstå, kanske p g a igensättning av ledningen nedströms? Om ledningen sätter igen inuti så att dess inre diameter krymper kraftigt ökar möjligheterna att få igång en hävertverkan.
Utloppshastigheten är ju inte så imponerande. I exemplet ovan tar det en halvtimme att bli av med 2 dm vatten. Det blir cirka en liter i minuten. Är det ett rimligt flöde eller ska jag misstänka ett stopp i alla fall?
Jag tror nu på att röret nästan är helt igensatt inuti. Det förklarar att en hävert har uppstått (som inte var där från början) och att det går så långsamt.