Hantverkare som backar när man frågar om materialet

[Henri]

Takpris och ungefärligt pris går på ett ut.

Men om man sätter lika belopp som tak och ungefärllgt pris kan det skilja 15 % i slutändan. Hantverkaren kanske är benägen att sätta ett lägre ungefärligt pris än ett takpris eftersom det förra går att höja med 15 % senare. En höjning som sedan kanske inte genomförs.
Blir inte ett takpris senare ofta slutpris på fakturan?
Om dessa funderingar stämmer så är ett ungefärligt pris bäst för kunden. Rätt eller fel?

 

[Mikael_L]

pris o kantarell nämden

Ja det är väl ännu mer offtopic, så det ska kanske få vara ...

Men för att föra tråden lite närmare topic istället.
Tror ni att det finns några eller många hantverkare som skulle kunna gå med på att förändra sin första offert med mer eller mindre stora materialpåslag och låg timpenning till en med minimala påslag (Obs påslag, men väldigt små) och sen trycka upp timpenningen så själva offerten når samma summa?

Helt analogt med vad TS ville att sin offertlämnare skulle göra, som sen ledde till denna tråd.

Vad är det som bromsar detta ifall hantverkaren inte vill gå med på det?
Är det revisorn som går i taket?
Är det skattemyndigheten som kommer och skjuter en i sank?
Är det ett obekvämt medgivande över hur det egentligen funkar?

 

[Plupp 48587]

Ja det är väl ännu mer offtopic, så det ska kanske få vara ...

Men för att föra tråden lite närmare topic istället.
Tror ni att det finns några eller många hantverkare som skulle kunna gå med på att förändra sin första offert med mer eller mindre stora materialpåslag och låg timpenning till en med minimala påslag (Obs påslag, men väldigt små) och sen trycka upp timpenningen så själva offerten når samma summa?

Helt analogt med vad TS ville att sin offertlämnare skulle göra, som sen ledde till denna tråd.

Vad är det som bromsar detta ifall hantverkaren inte vill gå med på det?
Är det revisorn som går i taket?
Är det skattemyndigheten som kommer och skjuter en i sank?
Är det ett obekvämt medgivande över hur det egentligen funkar?

Så länge man inte säljer materialet med förlust lär inte skatteverket (eller revisorn) ha några problem med det. Om det är första och enda gången man gör det kan de dock ha synpunkter att man gjort annorlunda än man brukar sitter jag här och gissar.

Det obekväma medgivande är nog det största hindret, för hur var det nu:

Grossistens riktprislista är deras Heliga Skrift och materialpåslaget är deras sakrament.

 

[Paul-Staffanstorp]

Ditt långa inlägg Urban, där du bl.à citerar dig själv hjälper ju inte för att komma till e lösning på problemet känns det som...

Mathias är inne på exakt det jag menade i mitt inlägg också... Det är totalt ointressant att skriva att påslaget är en viss procent då man inte vet på VAD...

Att som du påstå att de flesta har likvärdiga rabatter håller inte för så är inte sanningen och det finns många faktorer som gör att priset ev. Påslag ska beräknas på kan skilja ganska mycket...
På vissa saker har man kanske inga rabatter om man handlar på t.ex byggmax, hornbach m.fl men om man handlar på Beijer, XL-bygg m.fl så har man rabatter som kan variera en del...och handlar man hos kakelleverantören så har man kanske högre rabatter än man har på byggmaterial hos ovan nämnda företag...

HUR ska man då kunna redovisa detta på ett vettigt sätt... ?

Enligt dig så verkar det som att man ska skriva i offerten att man t.ex har påslag på 10% på material, men det kommer ju att slå fel om man då har det på byggmaterial men på t.ex kakeltillbehör har man kanske mer... Ska man då specificera upp offerten med alla olika grupper av material och olika påslagsprocent...

Sen måste man ju då också skriva i offerten var man ska handla materialet för att det ska gå att få fram på vilket pris påslagen ska räknas och då är vi ute och turnerar och hur ska kunden kunna jämföra sådana offerter... :x

 

[Paul-Staffanstorp]

Tycker det är enklast om kunden får betala vad de fått betala om de gått till respektive affär och handlat själv...

Rabatterna man som hantverkare förhandlat till sig behåller man själv och i vissa fall delar man med sig till kunderna...

Oavsett så blir det ju då inte dyrare för kunden än om de handlat själva...

 

[MathiasS]

HUR ska man då kunna redovisa detta på ett vettigt sätt... ?

Det Urban menar är förstås att du säger: materialet kostar mig X kronor i inköp och jag lägger på 15% på det i administration och hanteringsavgift.

Slutkund vet vad det kostar, slipper fundera på om han blir "blåst" eller inte, kan själv ta in en materialoffert och sedan värdera om det är värt 15% att slippa hanteringen eller inte. Rätt enkelt och fullt möjligt.

 

[MathiasS]

Tycker det är enklast om kunden får betala vad de fått betala om de gått till respektive affär och handlat själv...

Rabatterna man som hantverkare förhandlat till sig behåller man själv och i vissa fall delar man med sig till kunderna...

Oavsett så blir det ju då inte dyrare för kunden än om de handlat själva...

Det är också en modell som jag tror att de flesta slutkunder skulle tycka är helt ok.

Det verkar rätt knepigt att komma ihåg i dessa diskussioner, men allt dettta vridande på siffror (materialpåslag vs högre timpeng osv osv) handlar ju till sist om hur man hittar ett erbjudande som kunden gillar bäst - för företagaren är det ju iprincip skitsamma hur du finansierar din insats.

 

[mr_bygg]

Tycker det är enklast om kunden får betala vad de fått betala om de gått till respektive affär och handlat själv...

Rabatterna man som hantverkare förhandlat till sig behåller man själv och i vissa fall delar man med sig till kunderna...

Oavsett så blir det ju då inte dyrare för kunden än om de handlat själva...

Jag håller också med om att de flesta skulle uppskatta och acceptera ett sådant upplägg, men då är det viktigt att man på något sätt gör upp om vad det egentligen innebär.

Att säga till kunden att det skulle kostat dig x kr att köpa kabeln hos min grossist eller y kr att köpa blandaren, men jag har 80%, respektive 50% rabatt på ditt pris så jag tar rabatten och du får det pris du skulle fått om du handlat själv hos grossisten är exempelvis inte ett OK upplägg enligt ovan och det tror jag heller inte att du menar.

Utan gäller prisnivåerna i den allmänna handeln där privatkunder handlar och kan få tag på material och inte hos grossister så är upplägget OK för de flesta. De vet att de inte får tag på materialet billigare och är rätt glad att slippa hanteringen och har inga problem med att hantverkaren behåller sin rabatt eftersom bägge vinner på uppläggetd^_^b

 

[mr_bygg]

Det verkar rätt knepigt att komma ihåg i dessa diskussioner, men allt dettta vridande på siffror (materialpåslag vs högre timpeng osv osv) handlar ju till sist om hur man hittar ett erbjudande som kunden gillar bäst - för företagaren är det ju iprincip skitsamma hur du finansierar din insats.

Håller helt med, för hantverkaren spelar det väl ingen roll vilken eller vilka debiteringsmodeller man använder sig av så länge man får in de pengar man vill ha i verksamheten. Och då är det inte helt fel att välja en modell som kunderna gillar och accepterar för då tjänar man sina pengar och får samtidigt nöjda kunder.

 

[Snickar-Urban]

Ditt långa inlägg Urban, där du bl.à citerar dig själv hjälper ju inte för att komma till e lösning på problemet känns det som...

Ja det blev lite långt men försökte förklara och misslyckades tydligen totalt.

Enligt dig så verkar det som att man ska skriva i offerten att man t.ex har påslag på 10% på material, men det kommer ju att slå fel om man då har det på byggmaterial men på t.ex kakeltillbehör har man kanske mer... Ska man då specificera upp offerten med alla olika grupper av material och olika påslagsprocent...

Påslagsprocenten skall vara en och samma på alla inköp.

Sen måste man ju då också skriva i offerten var man ska handla materialet för att det ska gå att få fram på vilket pris påslagen ska räknas och då är vi ute och turnerar och hur ska kunden kunna jämföra sådana offerter...

Nej, man behöver inte tala om var man skall handla materialet. Med det här systemet utgår man från att hantverkaren är förnuftig och väljer att göra inköp på ett sätt som gagnar kunden.

Nu tror jag att jag förstår varför detta system verkar vara så svårt att förstå. När jag började som egen företagare i byggbranschen fick jag lära mig att materialpåslaget skulle täcka omkostnader och lite vinst men vara lika på allt material (i stort sätt). Du och andra verkar sälja materialet som detaljhandlare gör. Det visste jag inte att det förekom. Nu har jag lärt mig något nytt.

 

[Henri]

På Hantverkarformuläret 09 under rubriken löpande räkning finns en ruta att kryssa för "Material och hjälpmedel debiteras med redovisad självkostnad med tillägg om ....%". Det känns som en obligatorisk uppgift att skriva in en procentsats. Vad är vanligt? Jag har sett "12 % påslag på netto faktura".

Vill flagga för mitt inlägg # 196 här om vad som är bäst, takpris eller ungefärligt pris.

 

[Snickar-Urban]

Henri: Kan du inte lägga upp dina funderingar i en ny tråd?

 

[Hemmakatten]

Det är helt uppenbart att den snickare vi nu anlitat i över 4 års tid måste vara en riktig idiot. Helt dum helt enkelt! Och utan det minsta lilla affärssinne! Att han inte gått i konkurs redan för flera år sedan är märkligt. Man skulle ju kunna tänka sig att han gör en del svart-jobb för att hålla sig flytande, men nej, sånt gillar han inte av moraliska skäl. Ja, ni ser ju vartåt det barkar...

Timpriset är han också dum nog att ha liggandes i den nedre delen av vad snickare brukar ta, när han här i Stockholm kunde ta mycket mer. Vi betalade under många år dessutom samma pris som 2006. Nu har höjt timpenningen med 10:-. Tänk bara hur mycket mer han kunde ha tjänat. Tydligen har han lite högre timpenning gentemot nya kunder, så HELT korkad kan han inte vara.

Vad mer, jo han skickar helt öppet med alla sina fakturor från underleverantören och lägger på en 10%. Nya kunder får visst betala 12% vilket förstås är bättre. Men idiot måste han fortfarande vara eftersom han köper in virke från lokala sågen/brädgården till mycket bra priser och de priserna slänger han bara vidare till kunden (+påslaget) utan att tänka till. Han hade ju,om han var smart, låtit bli att redovisa priserna och kunnat ta ut mycket mer från kunden.

Den här snickaren borde verkligen gå en kurs i affärs- och vinstmaximering, för när våra kertobalkar köptes in så la han inte på något alls på sitt pris eftersom han tyckte att de var så dyra för oss ändå.....

Och ingen bilersättning tar han heller. Bor iofs bara tre km från oss, men tänk på vad han hade kunnat tjäna med tanke på de flera hundra dagar han varit här. Inte heller tar han betalt när han åker o hämtar material eller sitter på kammaren o beställer material. har ni hört sådana tokigheter... Och kunderna får dessutom gärna köpa in material själva...

Ja listan kan göras lång på vad den tokige snickaren har för sig. Men det konstigaste av allt, trots alla dessa idiotier så har han fullt upp, kunderna står på kö. Och kan ni tänka er, med alla dessa konstigheter han har för sig så borde ju arbetet vara lite slarvigt, men nej inte en endaste liten anmärkning vare sig från oss eller besiktningsman.

Hoppas nu att ni alla förstår att ovanstående inlägg var ironiskt och skämtsamt.

Utan denne fantastiske snickaren hade vi inte haft vårt fina hus idag!!

 

[Snickar-Urban]

Utan denne fantastiske snickaren hade vi inte haft vårt fina hus idag!!

GRATTIS! Det gläder mig oerhört.

 

[robhol]

Hemmakatten, den där snickaren du beskriver finns även på andra ställen i landet. Vi har en nästan lika "korkad" snickare. Han har förstått att han ska dra in pengar på timdebitering så den är mer "normal". Han skickar också med fakturorna som han lagt på 5% - 10% på. Han tar inget betalt för bilen och han debiterar bara tid när han är på plats. Dessutom tar han mindre betalt för de som inte är fullfjädrade snickare på firman och han redovisar tid/person/dag = allt går ju att kontrollera, ja hur klantig får man bli?

Jag har alltid betalat honom på löpande räkning och ändå så jobbar han på. När jag stör honom på den av mig betalda arbetstiden blir han "irriterad" - han verkar vilja få jobbet gjort fort - hur tänker han egentligen?