H HEA260 skrev:
Tack! :)
Strax utanför Hässleholm (Skåne).
Absolut ska jag kika på, detta vill jag inte missa. Älskar att få jobb med stora spännvidder.
Ingen alternativ bäring finns tyvärr. Ägaren är bestämd och har snackat ihop sig med arkitekten om detta.
Ok, trodde det va du som skulle bygga ut. Antar att du hjälper dem att räkna? Är det bestämt att det ska va limträ och att det, som en följd av detta, krävs en kontinuerlig balk för att det ska fungera så skulle jag inte bry mig om transporter o kranar osv. Det blir liksom en konsekvens av de krav man har.
Angående upplagstrycket skulle föreslå att man gör en gjutning överst på väggen som man lägger upp träbalkarna på.
 
  • Gilla
Daniel Barnaniel
  • Laddar…
B bossespecial skrev:
Ok, trodde det va du som skulle bygga ut. Antar att du hjälper dem att räkna? Är det bestämt att det ska va limträ och att det, som en följd av detta, krävs en kontinuerlig balk för att det ska fungera så skulle jag inte bry mig om transporter o kranar osv. Det blir liksom en konsekvens av de krav man har.
Angående upplagstrycket skulle föreslå att man gör en gjutning överst på väggen som man lägger upp träbalkarna på.
Precis jag hjälper de att räkna. Ja, jag måste låta det kosta efter kraven. Men vill ändå försöka spara så mycket som möjligt då jag vill ha budget till en geoteknisk undersökning (40-50 tusen). Då jag inte riktigt är säker på bärighet i marken.

Mycket bra idé med en gjutning längst upp på mittstöd. Du tänker dig som en mindre balk? Blir enkelt att tex. fästa några vinkeljärn då. Och betong fäster bra på Leca block. Tack för den!
 
Har ni kollat på takelement? Typ från svenska Takelement? Ingen koll på kostnaden men klarar spännvidden, och så får ni snabbt ett färdigt tak.
 
H HEA260 skrev:
Precis jag hjälper de att räkna. Ja, jag måste låta det kosta efter kraven. Men vill ändå försöka spara så mycket som möjligt då jag vill ha budget till en geoteknisk undersökning (40-50 tusen). Då jag inte riktigt är säker på bärighet i marken.

Mycket bra idé med en gjutning längst upp på mittstöd. Du tänker dig som en mindre balk? Blir enkelt att tex. fästa några vinkeljärn då. Och betong fäster bra på Leca block. Tack för den!
Vad är det som gör att du är osäker på markens bärighet? Hur är omkringliggande hus grundlagda? I områdena kring Hässleholm är det mycket Morön, sand o grus och på det är det inga problem att grundlägga en enplansvilla. Ta dit någon som gräver lite provgropat o kolla hur marken ser ut. Räknar du på 50kPa så kommer du långt med tanke på de små lasterna.
Vad är orsaken till en 120-platta med så mycket armering, exponerade betonggolv?
 
Nu är jag ingen konstruktör men kan någon förklara tanken och behovet av balkar i en hel längd i ett dylikt bygge? Är de en del i att väggar står upprätt så man även har dragande krafter eller vad? Själv ser jag bara typ taklast som riktas neråt och då spelar det ju mindre roll om en balk är i flera delar om upplagen är därefter.
 
Med hela längder så får man fast inspänd ände vid mittupplaget så belastningen försöker böja balken över upplaget.
Med skarvad balk så blir upplaget bara som ett gångjärn.

Protte
 
S Stefan1972 skrev:
Nu är jag ingen konstruktör men kan någon förklara tanken och behovet av balkar i en hel längd i ett dylikt bygge? Är de en del i att väggar står upprätt så man även har dragande krafter eller vad? Själv ser jag bara typ taklast som riktas neråt och då spelar det ju mindre roll om en balk är i flera delar om upplagen är därefter.
Nej. det har inget med horisontella (dragande) krafter att göra.
Tänk dig en 16m balk upplagd på tre stöd, ett i var ände och ett stöd på mitten.
Om balken är 2x8m och således delad på mittre stödet så uppstår max moment mitt på respektive balk. (4m från stöden)
Om balken istället är kontinuerlig så uppstår maximal påkänning mitt över stödet. Man kan säga att eftersom balken inte är delad över stödet så kommer den göra motstånd när lasten uppifrån vill böja balken över stödet. Detta motstånd resulterar i att balken böjer ner betydligt mycket mindre mellan stöden. Balken kan alltså vara av en klenare modell och ändå ge samma nedböjning som en kraftigare, men delad balk.
 
Redigerat:
Ja men dimensionerar man inte stöden ner i golvet/upplagen så att det inte rör sig där? Naturlig rörelse är väl en sak men inte räknar man väl med att det ska röra sig nå väldeliga där? Man kan ju gå och titta i många limträbyggda hallar. Det är ju inget ovanligt med långa balkar men ofta är de ju delade vid varje stödpunkt ? Typ stolpar ner till grunden.
 
S Stefan1972 skrev:
Ja men dimensionerar man inte stöden ner i golvet/upplagen så att det inte rör sig där? Naturlig rörelse är väl en sak men inte räknar man väl med att det ska röra sig nå väldeliga där? Man kan ju gå och titta i många limträbyggda hallar. Det är ju inget ovanligt med långa balkar men ofta är de ju delade vid varje stödpunkt ? Typ stolpar ner till grunden.
Stöden förutsätts stå stadigt och utan rörelse.
Jag tror du missförstår syftet med en kontinuerlig balk, det man eftersträvad i dessa fall är ett högre materialutnyttjande på den horisontella (tak)balken. Jag försökte beskriva det i mitt förra inlägg.
 
  • Gilla
Joak och 1 till
  • Laddar…
Lulaua Lulaua skrev:
Har ni kollat på takelement? Typ från svenska Takelement? Ingen koll på kostnaden men klarar spännvidden, och så får ni snabbt ett färdigt tak.
Nej det har vi inte tittat på, kollar på det i mån av tid. Tack för tipset.
 
B bossespecial skrev:
Vad är det som gör att du är osäker på markens bärighet? Hur är omkringliggande hus grundlagda? I områdena kring Hässleholm är det mycket Morön, sand o grus och på det är det inga problem att grundlägga en enplansvilla. Ta dit någon som gräver lite provgropat o kolla hur marken ser ut. Räknar du på 50kPa så kommer du långt med tanke på de små lasterna.
Vad är orsaken till en 120-platta med så mycket armering, exponerade betonggolv?
SGUs hemsida säger "isälvssediment" och kunden snackar om mycket vatten i marken. Jag är rädd för silt. Jag tänkte som du, försöka dimensionera för 50kpa. Men mittstödet kräver en stor sula. Måste räkna lite till på det. En geoteknisk expert sa att han inte hade vågat belasta marken med 100kPa iaf utan en geoteknisk undersökning.

Angående 120-plattan: det är mycket vatten i marken, kunden vill ha vattendriven golvvärme, flera osäkerheter, projektet är i bygglovsskede och jag är ny. Helre köra på 120 platta och armering 10150 nu som kan sänkas till 100-platta och armering 8150/6150 sen än att skriva en för låg siffra nu tänker jag. Sen vet jag inte om man ska använda en kran och vart man ska ställa denna.

Vad hade du satt med vetskap om ovan?
 
Blir det verkligen så stor sula om man räknar på 50kPa?
Sen kan man göra andra åtgärder med marken för att ”avlasta”. Men provgropar och en lite erfaren grävare så kan man komma långt då det är mycket pengar att spara på en geoteknisk undersökning.
I detta läge hade jag utgått från 100mm, 6s150(om det inte ska va exponerat betonggolv) och förutsatt att det inte föreligger några radonproblematik. Kranen hade fått stå bredvid plattan.
 
  • Gilla
HEA260
  • Laddar…
B bossespecial skrev:
Blir det verkligen så stor sula om man räknar på 50kPa?
Sen kan man göra andra åtgärder med marken för att ”avlasta”. Men provgropar och en lite erfaren grävare så kan man komma långt då det är mycket pengar att spara på en geoteknisk undersökning.
I detta läge hade jag utgått från 100mm, 6s150(om det inte ska va exponerat betonggolv) och förutsatt att det inte föreligger några radonproblematik. Kranen hade fått stå bredvid plattan.
Jag har q_d = 32kN/m från takbalk på mittstöd (vägg_x). Sen får man lägga på vikten för vägg_x och sulans vikt. Jag har inte hunnit räkna på det mer än översiktligt, bett om ritningar för befintlig grundläggning. Vill räkna på vad aktuell belastning är på marken.

Om jag får möjligheten kommer jag att följa projektet och räkna slutlig sula efter man börjat gräva.

Räknar även plattan, du har nog rätt om att man kan minska den till 100mm, 6s150.

Tack för att du delar med dig av din erfarenhet! Det är till stor hjälp!
 
Jag antar att du har koll på att det blir mer last på mittre stödet vid användandet av kontinuerlig balk?
Det är lätt hänt att tänka att vid jämt utbredd last på balken så fördelas lasterna på stöden enligt: 1/4, 2/4, 1/4, vilket oxå stämmer om balken är delad vid mittenstödet. Men vid kontinuerlig balk så stämmer det alltså inte längre.
 
Frågan om att få upp balkarna sträcker det med en hjullastare med pallgafflar om man kan lägga upp balkarna innan gavelväggen byggs.
Alt 2 så kan en hjullastare lägga upp de just innanför gavelväggen och sedan får man hasa efter balkarna.

Att gjuta 150 mm känns tjockt, passar mer till ett stridsvagnsgarage.

Protte
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.