Hej!
Jag har försökt att hitta denna kakelugn i Margareta Cramérs verk "Den verkliga kakelugnen" - den fokuserar iofs på Stockholmstillverkningen 1846-1926 (även lite kring Mälardalen, Uppsala mm) men inte hittat den bland dessa.
Det är kanske inte så konstigt näär det rör sig om Halland, men jag tyckte det var värt ett fösök. Det kan mycket väl vara en Dansk såväl som Tysk modell såväl som en regionalt tillverkad. Om man i skåne och omnejd haft kakelugnstillverkning vet jag inte men det bör vara troligt då keramiskt bruk och Skåne känns tätt förknippat.
Man kan ändå våga sig på att säga ett par saker. Troligen är det en kakelugn från ca 1880-1910. Om den är tysk kanske lite tidigare om jag chansar. Hur resonerarjag då?
Jo, med hjälp av denne Margareta Cramérs verk har jag fått ut en del för eget bruk och hennes kunskapsförmedling i boken torde vara giltig även för din/era Kakelugn(ar). Kakelugnen jag har hemma är en PH Lundgrens tillverkad modell 92 i grön på reliefkakel. Den har även bruna såvälsom gul/orange detaljer. PH Lundgren (Fabrik på Söder i Stockholm) använde en mängd kraftiga färger vilka han tillskansat sig i Tyskland, bla svart färg >>Glasuren, gemacht von der mahler Engelhart in Frankfurt a.m.<<. Totalt har man hittat 15 färger han tagit med från Frankfurt. PH Lundgren var erkänt skicklig färgare, men det var även exempelvis Rörstrand. Nog om det...
Den krafitgt färgde glasyren är troligen sk Majolika. Den samlar sig ofta tjockare i botten på reliefen än på utstickande delar, därav får dessa kraftigt färgade ugnar ett riktigt levande utseende trots att de kan vara enfärgade.
Dessa kraftiga färger som användes är ett utryck för det nyväckta intresse av historia som svepte över landet. Man eftersträvade i många fall efterlikna 1500-talets slut-1600-talets kraftiga färgning med blyglasyr, kanske även 1700-talets mer rinnande eller flammiga glasyrer. Vid 1900-talet början "patinerade" man till och med medvetet för att skänka kakel motsvarande defekter som 1700-talskakel (tennglasyrer, vita antar jag).
Färgade ugnar kan även hittas från tiden för 1:a världskriget, men då främst gula baserad på Holländsk klimplera.
Reliefkaklet syns lite dåligt på bilden och såväl basplattorna som krön, sockel och hörn bör kunna användas för identifiring. Mitt tips är att det rör sig om en ugn 1880-1910 då relief och starka färger var på modet. Relief i sig har varit vanligt förekommande från de tidigaste ugnarna till kanske 1910-talet då plana kakel verkar bli vanligare (om detta har samband med Kakelformningsmaskinerna som kkoom till Sverige vet jag inte). Normalt har man använt sig av form. Har du något varv av kakelugnen (man använde inte alltid hela beroende på takhöjd) liggande i uthus eller liknande kan dessa vara stämplade med tillverkare. Även reliefer imiterades efter medeltida modeller. Den modell jag har är exempelvis en kopia av kakel som finns i en ugn i Skokloster...
Kanske även luckorna kan säga något Mässing och polerat järn är klart vanligast. Kan inte riktigt avgöra på bilden vilken modell du har. Lite ovanligare är förnicklade, pressade luckor. För de kakelugnar som finns i Mälardalen dominerar ofta verk från Eskilstuna, Gust Eriksson respektive CW Dahlgren. Dessa tillverkades under 1800-talets slut och finner du dessa tryck på luckorna så skulle det ytterligare kunna peka på den ålder jag tror du har på ugnen.
Hittar ni information så är det alltid intressant av få del av informationen. Hoppas det hjälper dig/er något på vägen.
Jag har försökt att hitta denna kakelugn i Margareta Cramérs verk "Den verkliga kakelugnen" - den fokuserar iofs på Stockholmstillverkningen 1846-1926 (även lite kring Mälardalen, Uppsala mm) men inte hittat den bland dessa.
Det är kanske inte så konstigt näär det rör sig om Halland, men jag tyckte det var värt ett fösök. Det kan mycket väl vara en Dansk såväl som Tysk modell såväl som en regionalt tillverkad. Om man i skåne och omnejd haft kakelugnstillverkning vet jag inte men det bör vara troligt då keramiskt bruk och Skåne känns tätt förknippat.
Man kan ändå våga sig på att säga ett par saker. Troligen är det en kakelugn från ca 1880-1910. Om den är tysk kanske lite tidigare om jag chansar. Hur resonerarjag då?
Jo, med hjälp av denne Margareta Cramérs verk har jag fått ut en del för eget bruk och hennes kunskapsförmedling i boken torde vara giltig även för din/era Kakelugn(ar). Kakelugnen jag har hemma är en PH Lundgrens tillverkad modell 92 i grön på reliefkakel. Den har även bruna såvälsom gul/orange detaljer. PH Lundgren (Fabrik på Söder i Stockholm) använde en mängd kraftiga färger vilka han tillskansat sig i Tyskland, bla svart färg >>Glasuren, gemacht von der mahler Engelhart in Frankfurt a.m.<<. Totalt har man hittat 15 färger han tagit med från Frankfurt. PH Lundgren var erkänt skicklig färgare, men det var även exempelvis Rörstrand. Nog om det...
Den krafitgt färgde glasyren är troligen sk Majolika. Den samlar sig ofta tjockare i botten på reliefen än på utstickande delar, därav får dessa kraftigt färgade ugnar ett riktigt levande utseende trots att de kan vara enfärgade.
Dessa kraftiga färger som användes är ett utryck för det nyväckta intresse av historia som svepte över landet. Man eftersträvade i många fall efterlikna 1500-talets slut-1600-talets kraftiga färgning med blyglasyr, kanske även 1700-talets mer rinnande eller flammiga glasyrer. Vid 1900-talet början "patinerade" man till och med medvetet för att skänka kakel motsvarande defekter som 1700-talskakel (tennglasyrer, vita antar jag).
Färgade ugnar kan även hittas från tiden för 1:a världskriget, men då främst gula baserad på Holländsk klimplera.
Reliefkaklet syns lite dåligt på bilden och såväl basplattorna som krön, sockel och hörn bör kunna användas för identifiring. Mitt tips är att det rör sig om en ugn 1880-1910 då relief och starka färger var på modet. Relief i sig har varit vanligt förekommande från de tidigaste ugnarna till kanske 1910-talet då plana kakel verkar bli vanligare (om detta har samband med Kakelformningsmaskinerna som kkoom till Sverige vet jag inte). Normalt har man använt sig av form. Har du något varv av kakelugnen (man använde inte alltid hela beroende på takhöjd) liggande i uthus eller liknande kan dessa vara stämplade med tillverkare. Även reliefer imiterades efter medeltida modeller. Den modell jag har är exempelvis en kopia av kakel som finns i en ugn i Skokloster...
Kanske även luckorna kan säga något Mässing och polerat järn är klart vanligast. Kan inte riktigt avgöra på bilden vilken modell du har. Lite ovanligare är förnicklade, pressade luckor. För de kakelugnar som finns i Mälardalen dominerar ofta verk från Eskilstuna, Gust Eriksson respektive CW Dahlgren. Dessa tillverkades under 1800-talets slut och finner du dessa tryck på luckorna så skulle det ytterligare kunna peka på den ålder jag tror du har på ugnen.
Hittar ni information så är det alltid intressant av få del av informationen. Hoppas det hjälper dig/er något på vägen.
Då huset brann ner i våras så plockades kakelugnen ner av en kakaelugnsmakare och enligt honom så är den bruna typen vanlig i hallandstorp. Den skulle vara tillverkad någon gång på 1910-1920 eller så vilket stämmer bra med föregående väldigt utförliga inlägg. Värdet är tydligen inte så högt. Jag hade en stänkmålad gulaktig kakalugn i sovrummet som tydligen var äldre och mer värd. Tyvärr hade den blivit övermålad men skulle visst gå att tabort om man ville lägga ner lite arbete.
Lite OT angående gamla golvkonstruktioner: Vi har precis lyft upp ett par brädor och granskat trossbotten i ett rum i vårt hus, eftersom det dragit lite kallt närmast väggarna på vintern.
Det visade sig även denna gång att allt såg mycket bättre ut än man kunde tro. Eftersom huset rört sig lite hade fyllningen närmast ytterväggen rasat ut på ett par ställen, i övrigt var det otroligt omsorgsfullt gjort och helfriskt. Nu har vi fått komplettera med lite linisolering allra längst ut närmast väggarna där det fattades lite, i övrigt får allt vara kvar precis som det är. Det finns väl inget bättre kvitto på att konstruktionen funkar än att det fortfarande är friskt och fint efter 100 tänker vi.
Det visade sig även denna gång att allt såg mycket bättre ut än man kunde tro. Eftersom huset rört sig lite hade fyllningen närmast ytterväggen rasat ut på ett par ställen, i övrigt var det otroligt omsorgsfullt gjort och helfriskt. Nu har vi fått komplettera med lite linisolering allra längst ut närmast väggarna där det fattades lite, i övrigt får allt vara kvar precis som det är. Det finns väl inget bättre kvitto på att konstruktionen funkar än att det fortfarande är friskt och fint efter 100 tänker vi.
