Min fritidshustomt visade sig vara sämre än jag trott. När grävaren var på plats konstaterade vi snabbt att marken (tätbevuxen skogsmark) bestod av torv ca en meter ner och sedan lera.

Inte bra.

Dock tycker jag det är synd att bara kasta bort tomten. I det militära fick jag lära mig att en soldat i full utrustning har ett marktryck på ca 1 kg/kvcm, och en Bv206 har ett marktryck av ca 0.1 kg/kvcm, alltså en tiondel. Bv206 klarar att korsa de sankaste av norrländska myrar fick vi lära oss.

Googlade och fann i en artikel om husflytt att en villa väger ca 45-100 ton. Antar att ett fritidshus på 10x6 m väger kanske 30 ton.

Om jag sätter plintar med 2 meters lucka blir det 18 plintar totalt med en bärlina i mitten. Om jag gjuter plintarna i form med en bottenplatta på 1x1 meter får varje plint en bottenarea av 10000 kvcm, dvs 180000 kvcm totalt. Marktrycket borde då bli 0.16 kg/kvcm.

Eftersom marken är bättre än ren myrmark borde huset klara sig och jag tänkte mig ha någon form av justering för eventuellt sjunk.

Om man i stället gjuter platta på mark blir ytan 600x1000 cm, dvs 600000 kvcm och marktrycket borde bli försumbart, fast efterjustering blir ju svårare.

Vad tycker ni, har jag räknat någåotsånär rätt eller?

OBS, OBS, jag vet att man inte bör bygga så här men att köpa ny tomt är liksom inte ett alternativ utan jag får göra det bästa av situationen.

/Anders
 
Jag är usel på matte men jag har en sak du bör se upp med !!

Tjälen ! Tjälen kan gå ned 30 M i lera har jag läst . Så
markissolera väl !! Lera är det som tjälen reagerar mest på :wow:

Jag hittar inte den sida jag läst på om tjäle som var mycket bra tyverr .

Men jag hittade denna . Inte helt riskfritt detta inte :S

http://www.swedgeo.se/upload/SGI-tjänster/pdf/Smahus.pdf
 
Riskabelt projekt !
Rent teoretiskt borde man kunna göra som du säger, men myrmark är inte speciellt teoretiskt ;-) . Den har olika densitet. Vilket betyder att vissa plintar kommer att sjunka mycket medan andra inte kommer att sjunka alls.
Det man gör är att djuppåla för att sedan gjuta en bärande platta ovanpå marken som sammanbinder alla pålarna och jämnar ut marktrycket.
Finns säkert de på forumet som pålat och vet exakt hur det går till.
 
Jag skulle inte våga bygga utan att någon kunnig grundkonstruktör tar ansvar för grunden vid de gällande geologiska förutsättningarna. Det finns olika lösningar för att hantera bygge på sämre jordar och vilken som är bäst kan en expert svara på.

Dessutom, på något djup måste ju fast mark finnas, vet du vilket?

Gulfxx: Lera är väldigt ostadigt att bygga på, men vad gäller tjäle är faktiskt silt mycket sämre än lera. Och 30 meter tjäle i Sverige? Måste vara under eller nära någon glaciär det. I de bebodda områdena finns ingen chans för sådant tjäldjup.
 
  • Gilla
Karlberg92
  • Laddar…
ordain skrev:
Jag skulle inte våga bygga utan att någon kunnig grundkonstruktör tar ansvar för grunden vid de gällande geologiska förutsättningarna. Det finns olika lösningar för att hantera bygge på sämre jordar och vilken som är bäst kan en expert svara på.

Dessutom, på något djup måste ju fast mark finnas, vet du vilket?

Gulfxx: Lera är väldigt ostadigt att bygga på, men vad gäller tjäle är faktiskt silt mycket sämre än lera. Och 30 meter tjäle i Sverige? Måste vara under eller nära någon glaciär det. I de bebodda områdena finns ingen chans för sådant tjäldjup.
Jag hittade länken nu du kan läsa om det själv här . Sitat om du ej hittar

kapillära stighöjden betecknas oftast med hc. I en generaliserad översikt noterar vi att i grus kan den kapillära stighöjden bli några mm, i medel- och grovkornig sand några cm, i finsand några dm, i silt några m och i ler kanske upptill 30 m. Sammanfattas detta gäller generellt att de finkorniga fraktionerna, ler och silt, har hög kapillär stighöjd, oftast flera meter samt att de grova fraktionerna, sand, grus, sten och block, knappast alls uppvisar någon kapillär stigning. :rolleyes:
http://connywww.tg.lth.se/Sv.jordar...t/geotekegenskdokument/tjleokapillaritet.html

http://connywww.tg.lth.se/bilder/figfysegenskkornfr_copy.jpg
 
Anders_Nilsson skrev:
.

Dock tycker jag det är synd att bara kasta bort tomten. I det militära fick jag lära mig att en soldat i full utrustning har ett marktryck på ca 1 kg/kvcm, och en Bv206 har ett marktryck av ca 0.1 kg/kvcm, alltså en tiondel. Bv206 klarar att korsa de sankaste av norrländska myrar fick vi lära oss.
En stor skillnad är ju att bandvagnen korsar myren. om du istället skulle parkera den på myren så skulle den troligtvis försvinna :)
 
Kan en fullutrustad soldat väga typ 6-800kg?
 
Gulfxx skrev:
Jag hittade länken nu du kan läsa om det själv här . Sitat om du ej hittar

kapillära stighöjden betecknas oftast med hc. I en generaliserad översikt noterar vi att i grus kan den kapillära stighöjden bli några mm, i medel- och grovkornig sand några cm, i finsand några dm, i silt några m och i ler kanske upptill 30 m. Sammanfattas detta gäller generellt att de finkorniga fraktionerna, ler och silt, har hög kapillär stighöjd, oftast flera meter samt att de grova fraktionerna, sand, grus, sten och block, knappast alls uppvisar någon kapillär stigning. :rolleyes:
[länk]

[länk]

Det står ju att det är den kapillära stighöjden som kan vara upp till 30 meter. Det menas inte att tjälen i sverige går så djupt.

Sidan skriver dessutom samma sak som ordain, att silt är värre än lera.

De leriga jordarna klassificeras som måttligt tjälfarliga, klass II.
De siltiga jordarna brukar därför klassificeras som mycket tjälfarliga, klass III.
 
Det är väl "bara" att påla. Frågan är om det är ekonomiskt försvarbart, givetvis.
 
Mikael_L
Ett stort problem är ju också förändringar i grundvattennivåer.
Både i myrmark och lermark förändras egenskaperna dramatiskt om vattennivån stiger eller sjunker.

Många husbyggen på lermark har stått relativt bra i många år för att sedan helt haverera i grunden när det dikas ut i närområdet eller byggs ett till hus med djup dränering nära.

ps
kapillär stighöjd har inget alls med tjäldjup att göra.
 
Ok då förstår jag vad som menas med kapilär stighöjd ;)
 
Rätta mig om jag har fel. När en jordart fryser till is (tjälar) bildas det ett undertryck under isen som suger upp vatten underifrån, på detta sätt tar sig tjälen nedåt i jorden. I täta jordarter såsom lera transporteras vattnet dåligt eller mycket långsamt. Därför går inte tjälen så långt ner i orörd lera jämfört med tex silt.

En jordarts kapillära stighöjd bör därför påverka hur mycket jordarten är benägen att tjäla.
 
Nu har jag ju ladirg gjort lumpen, men det gör mig ju inte dum. Din Bv206 klarar att korsa myrmakren, men vad händer om du stannar mitt på mossen, hur många timmar tror du det tar för den att sjunka ner?

Myrmark får inte säljas som tomt, så du bör kunna göra återköp. Eller fick inte säljsa som tomt för ett anal år sedan iallafall. Skogsbolaget ville pracka på pappa 16 000 kvm, men han behövde bara betala för de 10 000 som var fast mark.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.