Grannens ytvatten rinner över vägen till en annan granne och ställer till

[Thomas_Blekinge]

En ny granne började med att hugga ned alla träd på sin tomt. Därefter rinner en mängd ytvatten från hans tomt över en väg som förvaltas av en samfällighet över till en annan tomt och ställer till besvär.
Området är detaljplanerat, det finns inga särskilda bestämmelser om ytvatten.
Det finns tekniska förslag till åtgärder men vem ska bekosta det? Finns det regler för det?

 

[jonaserik]

Gräva ur dikena brukar hjälpa

 

[Jonatan79]

Måste ha regnat extra mycket just då ?

 

[jonaserik]

Svarade lite snabbt. Vem som ska bekosta grävningen, beror på hur samfällighetens ansvar ligger med avvattning av vägen.

 

[Claes Sörmland]

Med stor sannolikhet är det de två fastighetsägarna som får lösa detta och betala för det i bästa samarbete. En samfällighet som förvaltar en väg har inget med detta att göra annat än om det påverkar driften av vägen.

Är det så kristallklart som det beskrivs att vatten kommer från fastigheten med fällda träd så ligger ansvaret primärt där att t ex ordna med ett avskärande dike för att hantera det nya vattenflödet.

 

[Thomas_Blekinge]

Med stor sannolikhet är det de två fastighetsägarna som får lösa detta och betala för det i bästa samarbete. En samfällighet som förvaltar en väg har inget med detta att göra annat än om det påverkar driften av vägen.

Är det så kristallklart som det beskrivs att vatten kommer från fastigheten med fällda träd så ligger ansvaret primärt där att t ex ordna med ett avskärande dike för att hantera det nya vattenflödet.

Ett avskärande dike. Vist. Men vattnet måste ju ta vägen någonstans. Ett dike leder ju bara vattnet någon annanstans som det kan ställa till med. Finns ingen kommunal avvattning i området.

 

[Claes Sörmland]

Ett avskärande dike. Vist. Men vattnet måste ju ta vägen någonstans. Ett dike leder ju bara vattnet någon annanstans som det kan ställa till med. Finns ingen kommunal avvattning i området.

Jag har samma upplägg i mitt område, detaljplan men inget verksamhetsområde för dagvatten. Det innebär ägarna av tomtmarken (kvartersmarken), marken som är allmän plats och t ex gemensamhetsanläggning för väg måste lösa dagvattenhanteringen privat.

Man kan t ex hantera sitt dagvattnen på sin fastighet med stenkistor, stendiken, dammar/reservoarer som recipienter för diken och rör. (Det som översiktligt kallas för "lokalt omhändertagande av dagvatten") Eller så kan man samarbeta mellan fastighetsägarna och dra diken mellan fastigheterna till någon recipient. Så är det löst i mitt område, vi har dikesnätverk som går i och utanför planområdet och flyttar bort vattnet där det är ett problem. Vi har lera så infiltration fungerar dåligt. Respektive markägare sköter sin del av dikena. Vägföreningen sköter sina vägdiken vars funktion inte är att hantera dagvatten från tomterna utan vatten från vägbanan (men vatten från tomterna tar sig naturligtvis dit på sina håll och ibland är det otydligt om funktionen av ett dike bara är vägens avvattning eller också den omgivande marken. Grävare funderar inte på indelning av ändamål på det sättet när de sätter skopan i marken).

Man kan också formalisera dessa delade dagvattenanläggningar genom att ansöka om att inrätta gemensamhetsanläggning hos Lantmäteriet. Fördelen är att då får en enda samfällighetsstyrelse befogenhet att förvalta hela systemet med diken, rör, brunnar, dammar, stenkistor och vad det nu kan vara. Det blir rationellt. Men det kostar ju också och intresset för detta arbete bland de boende brukar ju vara... ... svagt.

 

[Thomas_Blekinge]

Jag har samma upplägg i mitt område, detaljplan men inget verksamhetsområde för dagvatten. Det innebär ägarna av tomtmarken (kvartersmarken), marken som är allmän plats och t ex gemensamhetsanläggning för väg måste lösa dagvattenhanteringen privat.

Man kan t ex hantera sitt dagvattnen på sin fastighet med stenkistor, stendiken, dammar/reservoarer som recipienter för diken och rör. (Det som översiktligt kallas för "lokalt omhändertagande av dagvatten") Eller så kan man samarbeta mellan fastighetsägarna och dra diken mellan fastigheterna till någon recipient. Så är det löst i mitt område, vi har dikesnätverk som går i och utanför planområdet och flyttar bort vattnet där det är ett problem. Vi har lera så infiltration fungerar dåligt. Respektive markägare sköter sin del av dikena. Vägföreningen sköter sina vägdiken vars funktion inte är att hantera dagvatten från tomterna utan vatten från vägbanan (men vatten från tomterna tar sig naturligtvis dit på sina håll och ibland är det otydligt om funktionen av ett dike bara är vägens avvattning eller också den omgivande marken. Grävare funderar inte på indelning av ändamål på det sättet när de sätter skopan i marken).

Man kan också formalisera dessa delade dagvattenanläggningar genom att ansöka om att inrätta gemensamhetsanläggning hos Lantmäteriet. Fördelen är att då får en enda samfällighetsstyrelse befogenhet att förvalta hela systemet med diken, rör, brunnar, dammar, stenkistor och vad det nu kan vara. Det blir rationellt. Men det kostar ju också och intresset för detta arbete bland de boende brukar ju vara... ... svagt.

Tack. Det var tydligt.

 

[hempularen]

Fast det hela låter lite märkligt. Visst träd suger vatten, på sommaren. Så OM det bara var träden som höll vattennivån så borde det varit samma problem vid snösmältningen.

 

[Daniel 109]

Träden påverkar knappast det här. Om det inte är så att ytan blivit stenlagd eller liknande så har jag svår att se att trädfällaren skulle vara ansvarig.

 

[växelventil]

En ny granne började med att hugga ned alla träd på sin tomt. Därefter rinner en mängd ytvatten från hans tomt över en väg som förvaltas av en samfällighet över till en annan tomt och ställer till besvär.
Området är detaljplanerat, det finns inga särskilda bestämmelser om ytvatten.
Det finns tekniska förslag till åtgärder men vem ska bekosta det? Finns det regler för det?

Det här med ytvatten är ett besvär som kommer öka med framtiden och man får nog försöka leda bort vatten så mycket man kan även om man måste bekosta den delen själv. För en vecka sedan fick vi enorma mängder vatten i vårat kvarter och 11 fastigheter fick brandkåren anmälan om översvämning i källare.Under dom 23 åren har vi inte varit med om något liknande och jag kommer nog skaffa en pumpbrunn så jag kan leda vattnet dit för sedan leda det vidare.Tror inte våra hus kommer klara så stora mängder vatten.

 

[Claes Sörmland]

Vi har ju haft en utpräglad regnsommar så att problem syns på sina håll är väl inte så konstigt, störtregnen går ju inte helt jämnt över landet utan vissa platser får större regnflöden och problem uppstår. Att man inte har sett detta under t ex 10 till 20 år på en viss plats är ju det förvände om t ex övervämningen orsakas av ett 50- eller 100-års regn

Och den allmänna visdomen tycks ju vara att vi kan förvänta oss att det sker mer och mer frekvent framöver så det som kanske var ett 100-års regn 1980 kanske är ett 20-årsregn 2023.

 

[Thomas_Blekinge]

Problemet blev synligt vid första snösmältnngen efter att uppströmsgrannen har huggit nästa lla sina träd (50-60 st) för ett par år sedan och förvandlat sin ljummiga träddunge till ett dammigt stenöken.
Styrelsen ska nu föreslå att att bekosta en avvattning själv. Ska beslutas på en extra stämma.
Jag påpekade att det inte står i anläggningsbeslut att föreningen ska fixa dagvattenanläggning. Men eftersom man tidigare bekostade några mindre rördragningar vill man inte nu bryta principen.

 

[topmount]

Träden påverkar knappast det här. Om det inte är så att ytan blivit stenlagd eller liknande så har jag svår att se att trädfällaren skulle vara ansvarig.

Både jag och nej. På lång sikt tar en träd beväxt yta emot kraftiga regn på samma sätt som en utan träd men på kort sikt bildas de ofta lättare rännilar av vatten på en störd yta som efter en avverkning vilket gör att vatten snabbare transporteras bort istället för att magasineras i ytan och sen sakta rinna bort.

 

[Claes Sörmland]

Problemet blev synligt vid första snösmältnngen efter att uppströmsgrannen har huggit nästa lla sina träd (50-60 st) för ett par år sedan och förvandlat sin ljummiga träddunge till ett dammigt stenöken.
Styrelsen ska nu föreslå att att bekosta en avvattning själv. Ska beslutas på en extra stämma.
Jag påpekade att det inte står i anläggningsbeslut att föreningen ska fixa dagvattenanläggning. Men eftersom man tidigare bekostade några mindre rördragningar vill man inte nu bryta principen.

Krångliga gränsdragningar det där. Spontant skulle jag ju säga att det är markägaren som borde ordna med ett avskärande dike för att hantera det nya vattenflödet från marken till vägen och sin granne.

Samtidigt är ju vägföreningen enligt anläggningslagen ansvarig för övriga väganordningar som behövs för vägen drift eller brukande, t ex trummor och vägen. Detta regleras av 46 § anläggningslagen och gäller alltså utan att detta nämns uttryckligen i anläggningsbeslutet. Lagtexten:



Så är det istället ett vägdike som ska anläggas så hamnar ju ansvaret där.