Granne använder samfällighetens gemensamma yta
Hej!
Bor i detaljplanerat område bestående av småhus. Alla fastigheter är medlemmar i en samfällighetsförening som förvaltar bl.a. en del grönytor. Till saken hör att dessa grönytor ligger i anslutning till vissa tomter. Några av grannarna använder därför dessa ytor som sin "egen" tomt, i några fall har häckar planerats och några mindre byggnader uppförts.
Jag har dålig koll på det juridiska. Vad krävs för att vissa medlemmar skall få nyttjanderätt till den gemensamma ytan? Och hur bör debitering av avgifter hanteras, och hur bör övriga medlemmar resonera?
Bor i detaljplanerat område bestående av småhus. Alla fastigheter är medlemmar i en samfällighetsförening som förvaltar bl.a. en del grönytor. Till saken hör att dessa grönytor ligger i anslutning till vissa tomter. Några av grannarna använder därför dessa ytor som sin "egen" tomt, i några fall har häckar planerats och några mindre byggnader uppförts.
Jag har dålig koll på det juridiska. Vad krävs för att vissa medlemmar skall få nyttjanderätt till den gemensamma ytan? Och hur bör debitering av avgifter hanteras, och hur bör övriga medlemmar resonera?
I princip så håller jag med. Nu handlar det om flera hundra kvadratmeter extra yta som några grannar har "ringat in" med häckar och staket så ytan blir otillgänglig för övriga medlemmar.F fribygg skrev:
Jag är som sagt intresserad av vad som gäller rent juridiskt.
Det behövs lite mer information.
1. Vem äger marken som samfällighetsföreningen förvaltar (som en gemensamhetsanläggning antar jag)? Det är markägaren som är den intressanta parten här, inte en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning. Är t ex fastigheten ägd av kommunen så är de motparten, är den samfälld så kan det vara alla fastigheterna som marken är samfälld för som är motparten. En sådan marksamfällighet kan också ha beslutats förvaltas av en samfällighetsförening och då är styrelsen motparten.
2. Är denna plats detaljplanerad som allmän plats t ex park eller natur? Eller är det kvartersmark? Här kommer kommunens möjligheter till olika åtgärder in. T ex allmän plats får inte privatiseras ens om markägaren tycker det är en bra idé.
1. Vem äger marken som samfällighetsföreningen förvaltar (som en gemensamhetsanläggning antar jag)? Det är markägaren som är den intressanta parten här, inte en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning. Är t ex fastigheten ägd av kommunen så är de motparten, är den samfälld så kan det vara alla fastigheterna som marken är samfälld för som är motparten. En sådan marksamfällighet kan också ha beslutats förvaltas av en samfällighetsförening och då är styrelsen motparten.
2. Är denna plats detaljplanerad som allmän plats t ex park eller natur? Eller är det kvartersmark? Här kommer kommunens möjligheter till olika åtgärder in. T ex allmän plats får inte privatiseras ens om markägaren tycker det är en bra idé.
Då ser det ut så här juridiskt:D dast skrev:
1. Privatpersonen markägaren kan agera här och anmoda de som har ockuperat marken att sluta med det.
2. Kommunens byggnadsnämnd kan agera eftersom allmän plats med naturändamål, lek och plantering (antar jag du menar) har privatiserats. Kanske har bygglov inte sökts för byggnaderna och då kan kommunen påföra den som byggt utan startbesked en byggsanktionsavgift. Denna möjlighet faller efter fem år (preskription). Kommunen kan också ställa ut rättelseförelägganden (inom tio år). Samt åtgärdsförelägganden mot markägaren och tvinga denne att agera enligt 1.
3. Samfällighetsföreningen har mindre formell makt. Styrelsen kan t ex informera de medlemmar som inkräktar på marken om problemet och att gemensamhetsanläggningens ändamål förnärmas. Styrelsen kan klaga hos markägaren om rättigheten till gemensamhetsanläggning inkräktas på. Anläggningssamfälligheten har den bästa servitutsrätt för sin gemensamhetsanläggning och då får naturligtvis inte markägaren låta annan verksamhet inkräkta på den. Styrelsen kan liksom vilken privatperson som helst anmäla de olovliga eller planstridiga åtgärderna till byggnadsnämndens tillsyn.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 215 inlägg
Då blir det många krig även i miljonprogrammets villa- och radhusområden. Att folk där tar sig friheter med allmän plats-mark är mer regel än undantag.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 215 inlägg
Är det verkligen bara markägaren samfälligheten kan rikta sig mot? Jag skulle förutsätta att även denna medelst särskild handräckning från fogden skulle kunna tvinga bort intrång på den mark den förvaltar.Claes Sörmland skrev:
Bra uppslag att gå via kronofogden istället!
Att få en prövning efter samfällighetsstyrelsens ansökan om särskild handläggning borde väl gå med tanke på hur brett 4 § i lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning är skriven:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...6-om-betalningsforelaggande-och_sfs-1990-746/
Jag är dålig på denna lagstiftning. Man kan väl hävda att servitutsrättigheten till marken som är en av komponenterna av en gemensamhetsanläggning faller inom lagtextens "utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen hindras".
Detta, tusen gånger detta.
Och det är mestadels bara positivt. Man gör en del av samfälld mark till en del av tomten och tar kostnaden för att underhålla den. Mark som ingen annan meningsfullt kan nyttja och som bara vore en börda för samfälligheten att underhålla.
Allt beror ju på hur dessa grönytor är belägna. Dvs har övriga i området tillgång till dem. Eller måste man gå över dessa personers tomter, för att komma dit. Om de är lättåtkomliga, så tar de ju grönytor från er övriga, och i synnerhet från barnen. Om markplättarna däremot ligger på baksidan av deras hus, och det är berg eller liknande som hindrar tillträde bakifrån ser jag inga större problem. Kanske har de även lov från markägaren.
För att gå tillbaka till ursprungsfrågorna som inte är tydligt besvarade:D dast skrev:
Allmän platsmark får inte privatiseras. Så nyttjanderätt för enskild skulle inte vara lagligt på den marken, t ex att markägaren skulle upplåta nyttjanderätt för någon annan på tomtmarken. Det finns ju möjlighet att använda ytan för en gemensamhetsanläggning (som förvisso är en privat) men då betjänar den mer än en fastighet.
Detta har inget att göra med debitering och avgifter i samfällighetsföreningen. Samfällighetsföreningen kan enbart uttaxera medel för sina gemensamhetsanläggningars utförande och drift.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 215 inlägg
Att samfälld mark smygprivatiseras är ett koncept vi nog kan peka ut skyldiga för ända bak till 40- och 50-talen. Då kom först idén me ”grannskapsenheter”, där de nyexploaterade delarna av staden inte skulle bli för stora. Därav dessa eviga slingor och återvändsgränder i såväl flerbostadshusområden som villaområden.
När man inte längre ville ha en stadsväv fick man också alla dessa ytor mellan baksidorna på husen. Allt från välfungerande gärden där det spelas boll, solas och gås ut med hunden till fula slyridåer.
Allt med flit.
Men eftersom att det skapades dödytor som skulle vara barriärer så blev det heller låg kontroll av om någon kapade åt sig extra mark. Och kan en, kan en annan.
Jag ser ytterst små möjligheter att komma till rätta med det här. Ingen bryr sig ju riktigt om den ianspråktagna marken ändå. Någon enstaka gång hittar kommunen ett svartbygge utanför tomtgränsen och får det rivet, men det lär nog höra till ovanligheterna.
Nackdelen bärs av alla dem som inte hittar någonstans att bo, eller måste bo mycket längre ut och med sämre service än de skulle vilja för att så många områden så länge planerats för glest i förhållande till vad vi egentligen efterfrågar.
När man inte längre ville ha en stadsväv fick man också alla dessa ytor mellan baksidorna på husen. Allt från välfungerande gärden där det spelas boll, solas och gås ut med hunden till fula slyridåer.
Allt med flit.
Men eftersom att det skapades dödytor som skulle vara barriärer så blev det heller låg kontroll av om någon kapade åt sig extra mark. Och kan en, kan en annan.
Jag ser ytterst små möjligheter att komma till rätta med det här. Ingen bryr sig ju riktigt om den ianspråktagna marken ändå. Någon enstaka gång hittar kommunen ett svartbygge utanför tomtgränsen och får det rivet, men det lär nog höra till ovanligheterna.
Nackdelen bärs av alla dem som inte hittar någonstans att bo, eller måste bo mycket längre ut och med sämre service än de skulle vilja för att så många områden så länge planerats för glest i förhållande till vad vi egentligen efterfrågar.
Ianspråktagande av gemen mark kan ske på många sätt. Vissa långt mer oskyldiga än andra. Om någon klipper lite gräs, har en syrenbuske där och råkar spela lite kubb där så är det i ena änden av skalan. I andra änden har vi byggnader, staket och häckar.
Folk tycker nog, med rätta, att man är ganska småaktig om man börjar påpeka att studsmattan minsann står två meter över tomtgränsen. Folk tycker säkert också att det är märkligt att man inte sätter ned foten mot uppenbar stöld av samfällighetens anläggning med staket och byggnader som inte har bara marginellt överträdande av tomtgränsen.
Folk tycker nog, med rätta, att man är ganska småaktig om man börjar påpeka att studsmattan minsann står två meter över tomtgränsen. Folk tycker säkert också att det är märkligt att man inte sätter ned foten mot uppenbar stöld av samfällighetens anläggning med staket och byggnader som inte har bara marginellt överträdande av tomtgränsen.