6 572 läst ·
23 svar
7k läst
23 svar
Golvvärme på oisolerad platta
Sida 1 av 2
Vi bor kvar som enda ägare i radhuset från 1979. Källare med platta på makadam. Rivit ut allt trä och ska göra 30 kvm , kombinerad tvättstuga och dusch, toa, bastu mm. Plattan känns torr men behöver ju lite fuktutsläpp. Tidigare låg plastmatta på betongplattan och då var det fukt under. Så lite fuktavgång behövs nog genom klinkerskarvar.
Har läst mycket om fuktvandring och sommarproblem och är alltså inte oinformerad om riskkonstruktionen. Men vad gör man. Kan ju inte isolera under plattan. Förstår man kan bila ur men huset är pålat och risker finns att jag bilar där det står pålar.
Nu har källaren ju klarat sig med värme i plattan. Det är nämligen så att källaren värms av värmerören som går till elementen. Då det var alltför varmt i källaren stängde vi av alla element första vintern 1980. Ändå håller källaren lite högre temp än övriga huset. Monterar bort alla element i den nya våtdelen.
Ska nu lägga golvvärme och vill ha lite isolering för vattengolvvärmen så kanske vi får lite bättre värmeekonomi och mindre uppvärmning av marken under huset.
Tänkte nu frigolit 30 mm och armering med najade golvvärmerör.
Epsbetong är visst bra men isolerar sämre. Känns kanske bättre med epsbetong men tycker det verkar enklare att lägga frigolit. Har jag fel?
Har läst mycket om fuktvandring och sommarproblem och är alltså inte oinformerad om riskkonstruktionen. Men vad gör man. Kan ju inte isolera under plattan. Förstår man kan bila ur men huset är pålat och risker finns att jag bilar där det står pålar.
Nu har källaren ju klarat sig med värme i plattan. Det är nämligen så att källaren värms av värmerören som går till elementen. Då det var alltför varmt i källaren stängde vi av alla element första vintern 1980. Ändå håller källaren lite högre temp än övriga huset. Monterar bort alla element i den nya våtdelen.
Ska nu lägga golvvärme och vill ha lite isolering för vattengolvvärmen så kanske vi får lite bättre värmeekonomi och mindre uppvärmning av marken under huset.
Tänkte nu frigolit 30 mm och armering med najade golvvärmerör.
Epsbetong är visst bra men isolerar sämre. Känns kanske bättre med epsbetong men tycker det verkar enklare att lägga frigolit. Har jag fel?
Jag är verkligen tvehågsen när jag ska fatta såna här beslut. Har man väl gjort jobbet så gillar man oftast läget men innan så ska alla risker, fördelar, nackdelar och även kostnader vägas på brevvåg.
Vad kostar epscementen kontra frigolit? Vi bygger väl upp max 30mm och sen värmerör plus golvspackel. Eller är 30 för lite med epscement?
Våtavdelningen som vi rivit ur var för heltäckt med plastmatta och det gick ju också bra trots träreglat. Nu blir det inget trä alls utan plåtreglar och kakel direkt på betongväggarna efter lite spackling.
Vad säger energinormer, också nåt att tänka på. Vi får säkert en förbättring men är det tillräckligt?
Vad kostar epscementen kontra frigolit? Vi bygger väl upp max 30mm och sen värmerör plus golvspackel. Eller är 30 för lite med epscement?
Våtavdelningen som vi rivit ur var för heltäckt med plastmatta och det gick ju också bra trots träreglat. Nu blir det inget trä alls utan plåtreglar och kakel direkt på betongväggarna efter lite spackling.
Vad säger energinormer, också nåt att tänka på. Vi får säkert en förbättring men är det tillräckligt?
Jag har undersökt det hela lite eftersom jag ska göra samma sak. Kolla den här tråden, den borde besvara alla frågor.
Tack för tipset! Har läst igenom den och som vanligt varnar man för golvvärme på oisolerad grund. Gäller det kanske hus utan källare?
Vad är det som "går sönder" när man har varm platta?
Vi har ju haft det i 35 år och ser inget som är förstört. Är det betongen som förstörs på utsidan? På insidan ser vi inget, vi har ju nakna betongväggar med färg på och en del med glasfiberduk klistrat och målat. Allt ser som nytt ut efter 35 år.
När vi rev ut träreglingen för några år sen var en kort träregel mot golvet halvt upprutten och alldeles brun, förtorkad. Satt vid ett gjutfel i betonggolvet där troligen vatten kommit upp ett antal gånger. Troligen från en vattenläcka i marken utanför vårt hus. Vatten hade väl tryckts upp där. Innan vgi tog bort trä och plastvåtmatta i badrum/bastu/tvättstuga luktade det inte bra men det var nog limmet som mattan var klistrad med. Möjligen lite mögellukt från träreglar. Kunde dock inte se några mögelprickar utom vid bastun.
Ska vi skippa golvvärme, det verkar som alla tycker det.
Jag ser på saken så att vi förbättrar värmeekonomin med golvvärme som isoleras något från plattan. Som det är nu värms plattan ju från de ingjutna rören som går mellan elementen som bara var på första vintern med alltför varm källare som följd.
Har funkat utan problem men möjligen har det dragit lite onödigt mycket energi. Huset totalt drar 10MWh/år för värmen och 5MWh hushållsel. Bergvärme installerad 2002, innan hade totalt c:a 35MWh/år.
Om man gör det smart kompletterar man med en lågtemperaturberedare som golvvärmen i källaren kan matas från. Ökar COP på värmepumpen.
Kan man kanske få råd från Boverket om regler så man inte spårar in på fel val?
Tack för svaren så långt, är alltid bra att få nån som avråder eller håller med.
Vad är det som "går sönder" när man har varm platta?
Vi har ju haft det i 35 år och ser inget som är förstört. Är det betongen som förstörs på utsidan? På insidan ser vi inget, vi har ju nakna betongväggar med färg på och en del med glasfiberduk klistrat och målat. Allt ser som nytt ut efter 35 år.
När vi rev ut träreglingen för några år sen var en kort träregel mot golvet halvt upprutten och alldeles brun, förtorkad. Satt vid ett gjutfel i betonggolvet där troligen vatten kommit upp ett antal gånger. Troligen från en vattenläcka i marken utanför vårt hus. Vatten hade väl tryckts upp där. Innan vgi tog bort trä och plastvåtmatta i badrum/bastu/tvättstuga luktade det inte bra men det var nog limmet som mattan var klistrad med. Möjligen lite mögellukt från träreglar. Kunde dock inte se några mögelprickar utom vid bastun.
Ska vi skippa golvvärme, det verkar som alla tycker det.
Jag ser på saken så att vi förbättrar värmeekonomin med golvvärme som isoleras något från plattan. Som det är nu värms plattan ju från de ingjutna rören som går mellan elementen som bara var på första vintern med alltför varm källare som följd.
Har funkat utan problem men möjligen har det dragit lite onödigt mycket energi. Huset totalt drar 10MWh/år för värmen och 5MWh hushållsel. Bergvärme installerad 2002, innan hade totalt c:a 35MWh/år.
Om man gör det smart kompletterar man med en lågtemperaturberedare som golvvärmen i källaren kan matas från. Ökar COP på värmepumpen.
Kan man kanske få råd från Boverket om regler så man inte spårar in på fel val?
Tack för svaren så långt, är alltid bra att få nån som avråder eller håller med.
Min egen lite felaktiga benämning på en acctank enkom för golvvärmen.
Tänkte mig en extra tank som kan laddas med lägre temperatur från bergvärmepumpen men det kanske blir först när nuvarande pump byts ut. Den är 12 år nu och surrar på.
Med flytande kondensering (tror jag det heter) kan COP, pumpens verkningsgrad ökas. Golvvärmens har ju låg temp och det gillar värmepumpar.
Tänkte mig en extra tank som kan laddas med lägre temperatur från bergvärmepumpen men det kanske blir först när nuvarande pump byts ut. Den är 12 år nu och surrar på.
Med flytande kondensering (tror jag det heter) kan COP, pumpens verkningsgrad ökas. Golvvärmens har ju låg temp och det gillar värmepumpar.
Såg att det finns skivor Isopor som andas. Är ändå attraherad av epsbetong. Är den tillräckligt bärig för klinker? Borde väl vara bättre än Isoporskiva? Verkar ju smidigt att bara klamma golvvärme på epscementen.
Var är nackdelarna?
Förbättring av värmeekonomi även om en del värme går nedåt. Frigolit isolerar bättre men släpper inte genom fukt=risk för sur sula/platta. Läste att en tjock platta kallas sula vilket vi väl har då det är pålat.
Kul att höra från er! Fantastiskt att få hjälp av alla med erfarenheter och idéer.
Var är nackdelarna?
Förbättring av värmeekonomi även om en del värme går nedåt. Frigolit isolerar bättre men släpper inte genom fukt=risk för sur sula/platta. Läste att en tjock platta kallas sula vilket vi väl har då det är pålat.
Kul att höra från er! Fantastiskt att få hjälp av alla med erfarenheter och idéer.
Vad jag vet så finns ingen vp som har stöd för flera olika framledningar utan shuntning och shuntar man vinner man inget i cop på lägre framledning.korsdå skrev:Min egen lite felaktiga benämning på en acctank enkom för golvvärmen.
Tänkte mig en extra tank som kan laddas med lägre temperatur från bergvärmepumpen men det kanske blir först när nuvarande pump byts ut. Den är 12 år nu och surrar på.
Med flytande kondensering (tror jag det heter) kan COP, pumpens verkningsgrad ökas. Golvvärmens har ju låg temp och det gillar värmepumpar.
Den egna plånbokenkorsdå skrev:
Annars kan en varm platta "trycka iväg" fukt. Det är vad jag själv är rädd för, eftersom mitt hus står på en oisolerad platta med uppreglade golv (dvs en känd riskkonstruktion). Stänger man av värmen finns också risk för omvänd fuktvandring.
Jo jag har en känsla av att vår varma sula har ätit en del peng under åren. Tot. hade huset med elvärme inkl. hushållsel mellan 30-40MWh/år. Numera 14-16MWh/år med bergvärme. Blir något reducerat när golvvärmen flyttas upp i golvkonstruktionen kantänka. Eller så badar och bastar och myser vi så mycket att vi vill ha jättevarma golv i nya delen. Inte bara där värmerören går fram. Där går stråk 20-30 cm breda som vintertid är nästan 30 grader. Helst skulle man ha klinker som isolerar likn de plattor som rymdfärjorna är täckta med för att klara friktionen mot luften vi inträdet i atmosfären. Då skulle klinkerna kännas som att gå på frigolit och man kunde skippa golvvärme. Eller skaffa tofflor hehe. Det var ju plånboken också.pelpet skrev:
Beträffande fukten var nog limmet under plastmattorna det som luktade lite mögel eller ditåt innan vi rev ut allt. Men inga mögelfläckar på reglar i väggar. Lite mögelprickar på några reglar bakom bastun mot kalla källarväggen.
Nej man får nog vänta med det tills VP har gjort sitt. Jag vet inget om det här mer än spridda inhopp på Värepumpsforum. Blir väl ett reglerproblem att få de olika delarna att jobba ihop med VP. Idag växlar VP mellan två mottagare, VVB och värmen. Tänkte acctank för lägre temp och golvvärme. Lägger man golvvärme i hela huset blir det lättare. kan jag tänka. Vore ju perfekt att VP bara behöver tillverka 25-gradigt vatten mitt i smällkalla vintern. Nu behövs 45-50 grader med element.smurfen72 skrev:
Tack för tipset. Läste och skrev lite där. Epsbetong ska jag provgjuta lite med det är högintressant. Lite dålig bärighet och smular låter ju inte bra. Googlade epsbetong och problem och då fick jag förstås alla med problem. Kan ha med blandningstid (längre för eps) att göra. Eller vattenmängd. Testar med en säck bara för prov.jeppeknaster skrev:
Ska man ha nån nytta av att bygga om till riktigt låg temp måste hela systemet klara sig med den lägre framledningen annars tillverkar vp varmare vatten och det shuntas ner till låg temp och då vinner man inget i cop så är det i dag om 10 år kanske det finns andra lösningar men jag tvivlar på att det kommer.korsdå skrev:Nej man får nog vänta med det tills VP har gjort sitt. Jag vet inget om det här mer än spridda inhopp på Värepumpsforum. Blir väl ett reglerproblem att få de olika delarna att jobba ihop med VP. Idag växlar VP mellan två mottagare, VVB och värmen. Tänkte acctank för lägre temp och golvvärme. Lägger man golvvärme i hela huset blir det lättare. kan jag tänka. Vore ju perfekt att VP bara behöver tillverka 25-gradigt vatten mitt i smällkalla vintern. Nu behövs 45-50 grader med element.