7 861 läst ·
2 svar
8k läst
2 svar
Glans på kulör
Har efter att ha kollat Folksams test funderingar på att måla med antingen Beckers perfekt akrylat eller Teknos Nordica Eko.
B har en glans på 25 och T är blank (har inga siffror). Vi ska ha ett vitt hus. Bör man ha högre eller lägre glans av nån anledning eller väljer man bara efter tycke och smak?
Tycker nog spontant att det är finare med lite mattare yta, speciellt då uthusen är i falufärg.
B har en glans på 25 och T är blank (har inga siffror). Vi ska ha ett vitt hus. Bör man ha högre eller lägre glans av nån anledning eller väljer man bara efter tycke och smak?
Tycker nog spontant att det är finare med lite mattare yta, speciellt då uthusen är i falufärg.
Glans (reflektion av ljus) mäts enligt Gardnerskalan där matt har låga siffror och högblankt höga siffror.
En högblank yta (säg 80-90 Gardner) har alltså mångdubbelt större ljusreflektion än en helmatt yta (säg 10-15 Gardner).
Utöver egenskapen att reflektera ljus tjänar glansen praktiskt som ytjämnhet/täthet i ytan. En matt färg är 'öppnare' i ytan än en blank färg. Därmed ger den matta ytan bättre fäste för div. kringflygande smutspartiklar och mögelsporer än en blank. Den blanka är oxå lättare att tvätta ren eftersom skiten inte får samma ingrepp i ytskiktet.
Alla färger går inte att få blanka. De är inte ens på väg att kunna bli det. Falu rödfärg är en sådan. Och det beror på att det är en slamfärg med vattenbas. Blanka färger har oftast en kemisk lösningsmedelsbas.
Men det går inte enbart på glansen att avgöra om det är en bra eller dålig färg utomhus. Det finns andra komponenter i färgen som kan ha avgörande betydelse. Fyllnadsmedel är en av dem (ger färgen fyllighet, strykbarhet). Pigment en annan (ger kulör åt färgen). Bindemedel (håller samman färgen), lösningsmedel (löser bindemedlet) och tillsatsmedel är andra komponenter. Alla ska sammanblandas i rätt proportioner kemiskt för att färgen 'ska hålla'. Det kan ingå så mycket som 20-talet komponenter i en färg. Sickativ är en annan av dem (torkmedel).
Vissa komponenter är dyrare. Billigare färger innehåller därför en mindre andel av dem. Det är ofta det som avgör om en färg är bra eller dålig. Sparar tillverkaren på de dyrare komponenterna och inte tillsätter dessa i tillräcklig mängd (utan att överdosera) blir resultatet oftast en färg med sämre egenskaper och hållbarhet. Istället tillsätts billigare komponenter i för stor andel (läs: fyllnadsmedel), som ger färgen sämre egenskaper även om den kan se lika bra ut när man lyfter på locket till burken och har struket upp ett prov på väggen.
Färg är en hel kemisk vetenskap och att som Folksam måla upp den på några brädbitar och utsätta dessa för väder och vind på några olika platser ger dålig uppfattning om vad som är bra eller dåligt.
Och det kan bero på underlaget. Alla träbitarna är troligen inte växta eller ens sågade ur samma planka i samma ände och radie på stocken. Det krävs ett stabilt underlag som är lika för att kunna göra en jämförande bedömning. Färgen måste oxå appliceras på samma sätt och till samma tjocklek för att det ska kunna ske.
Några my hit och dit av de över hundra som ingår i ett färgskikt har oxå betydelse för hållbarheten. Underlaget är sällan så jämnt att det täcks av ett för tunt färgskikt. Sett i mikroskåp kan därför en sågad panelyta i själva verket vara obetäckt på 'topparna' i virket (som sticker upp som små 'alptoppar' ovan 'molnen', där färgskiktet är molnen), medan 'dalarna' är täckta till max, dock utan att nå upp över topparna. Färgen kan dessutom inte strykas på för tjockt, för då rinner den. (I så fall får man måla i flera omgångar med torktid emellan. Något som sällan sker utomhus.)
Kanterna är ett speciellt problem. De är inkörsporten till fuktangrepp och andra problem och förklaringen är enkel. En rät 90 graders kant är mötesplatsen mellan två flatsidor. På flatsidorna har färgen ett underlag att fästa till. På själv hörnet (där färgen möts) finns ingen annat 'underlag' än färgskiktets tjocklek på anstötande sida. Och jag vet ingen som står och bryter av kanterna (rundar av dem med sandpapper) på en utomhuspanel. För i så fall hade färgen följt underlaget 'runt hörnet' och varit fäst till detta och inte till motstående sidas färglager. Därför blir resultatet att 90 graders hörn inte har någon färg i mikroskåp i samma tjocklek som flatsidorna. Ska man få till det får man måla en flatsidan först och sen låta färgen torka och först därefter måla på andra sidan och använda det torra färgskiktet på motstående sida som underlag. Men det är inte rakt avslutat i samma tjocklek i mikroskåp. Färgskiktet 'rundar av' sig själv mot kanten.
Så slutsatsen är enkel. Vad du än målar med och oavsett hur blank färgen är, är det det du målar på som har störst betydelse för slutresultatet.
En högblank yta (säg 80-90 Gardner) har alltså mångdubbelt större ljusreflektion än en helmatt yta (säg 10-15 Gardner).
Utöver egenskapen att reflektera ljus tjänar glansen praktiskt som ytjämnhet/täthet i ytan. En matt färg är 'öppnare' i ytan än en blank färg. Därmed ger den matta ytan bättre fäste för div. kringflygande smutspartiklar och mögelsporer än en blank. Den blanka är oxå lättare att tvätta ren eftersom skiten inte får samma ingrepp i ytskiktet.
Alla färger går inte att få blanka. De är inte ens på väg att kunna bli det. Falu rödfärg är en sådan. Och det beror på att det är en slamfärg med vattenbas. Blanka färger har oftast en kemisk lösningsmedelsbas.
Men det går inte enbart på glansen att avgöra om det är en bra eller dålig färg utomhus. Det finns andra komponenter i färgen som kan ha avgörande betydelse. Fyllnadsmedel är en av dem (ger färgen fyllighet, strykbarhet). Pigment en annan (ger kulör åt färgen). Bindemedel (håller samman färgen), lösningsmedel (löser bindemedlet) och tillsatsmedel är andra komponenter. Alla ska sammanblandas i rätt proportioner kemiskt för att färgen 'ska hålla'. Det kan ingå så mycket som 20-talet komponenter i en färg. Sickativ är en annan av dem (torkmedel).
Vissa komponenter är dyrare. Billigare färger innehåller därför en mindre andel av dem. Det är ofta det som avgör om en färg är bra eller dålig. Sparar tillverkaren på de dyrare komponenterna och inte tillsätter dessa i tillräcklig mängd (utan att överdosera) blir resultatet oftast en färg med sämre egenskaper och hållbarhet. Istället tillsätts billigare komponenter i för stor andel (läs: fyllnadsmedel), som ger färgen sämre egenskaper även om den kan se lika bra ut när man lyfter på locket till burken och har struket upp ett prov på väggen.
Färg är en hel kemisk vetenskap och att som Folksam måla upp den på några brädbitar och utsätta dessa för väder och vind på några olika platser ger dålig uppfattning om vad som är bra eller dåligt.
Och det kan bero på underlaget. Alla träbitarna är troligen inte växta eller ens sågade ur samma planka i samma ände och radie på stocken. Det krävs ett stabilt underlag som är lika för att kunna göra en jämförande bedömning. Färgen måste oxå appliceras på samma sätt och till samma tjocklek för att det ska kunna ske.
Några my hit och dit av de över hundra som ingår i ett färgskikt har oxå betydelse för hållbarheten. Underlaget är sällan så jämnt att det täcks av ett för tunt färgskikt. Sett i mikroskåp kan därför en sågad panelyta i själva verket vara obetäckt på 'topparna' i virket (som sticker upp som små 'alptoppar' ovan 'molnen', där färgskiktet är molnen), medan 'dalarna' är täckta till max, dock utan att nå upp över topparna. Färgen kan dessutom inte strykas på för tjockt, för då rinner den. (I så fall får man måla i flera omgångar med torktid emellan. Något som sällan sker utomhus.)
Kanterna är ett speciellt problem. De är inkörsporten till fuktangrepp och andra problem och förklaringen är enkel. En rät 90 graders kant är mötesplatsen mellan två flatsidor. På flatsidorna har färgen ett underlag att fästa till. På själv hörnet (där färgen möts) finns ingen annat 'underlag' än färgskiktets tjocklek på anstötande sida. Och jag vet ingen som står och bryter av kanterna (rundar av dem med sandpapper) på en utomhuspanel. För i så fall hade färgen följt underlaget 'runt hörnet' och varit fäst till detta och inte till motstående sidas färglager. Därför blir resultatet att 90 graders hörn inte har någon färg i mikroskåp i samma tjocklek som flatsidorna. Ska man få till det får man måla en flatsidan först och sen låta färgen torka och först därefter måla på andra sidan och använda det torra färgskiktet på motstående sida som underlag. Men det är inte rakt avslutat i samma tjocklek i mikroskåp. Färgskiktet 'rundar av' sig själv mot kanten.
Så slutsatsen är enkel. Vad du än målar med och oavsett hur blank färgen är, är det det du målar på som har störst betydelse för slutresultatet.
Klicka här för att svara