Gemensamhetsanläggningar vs servitut väg
Vi är under process att bygga ett hus på en tomt som kommer befinna sig i ändan av en väg. Dvs från huvudgatan skapas en väg som går vid sidan av tomt 1, tomt 2 och mynnar ut i vår tomt, tomt 3. Det skall byggas nytt på samtliga 3 tomter.
Initialt var det tänkt att vägen skulle skötas enligt servitut då den tillhör tomt 1 juridiskt. Lantmäteriet hade synpunkter och ville att det skulle skötas via GA. Nu sker en diskussion där vi skall komma överens, sinsemellan, vad vi vill ha.
Jag som total novis i ämnet har ingen aning om vad för- eller nackdelar med dessa två alternativ är.
Innebär det att tomt 1 som äger vägen bestämmer över vägen? Hur den ska se ut osv? Rätt att ändra och ställa till hur de vill? Vem sköter exempelvis skottning av vägen på vintern? Är det fördel för tomten längst in eller helt oväsentligt?
Jag är som sagt helt novis och kan ingenting i ämnet. Jag har försökt läsa mig till men blir inte mycket klokare. kompletterar gärna med mer info om det hjälper att svara på frågan.
Initialt var det tänkt att vägen skulle skötas enligt servitut då den tillhör tomt 1 juridiskt. Lantmäteriet hade synpunkter och ville att det skulle skötas via GA. Nu sker en diskussion där vi skall komma överens, sinsemellan, vad vi vill ha.
Jag som total novis i ämnet har ingen aning om vad för- eller nackdelar med dessa två alternativ är.
Innebär det att tomt 1 som äger vägen bestämmer över vägen? Hur den ska se ut osv? Rätt att ändra och ställa till hur de vill? Vem sköter exempelvis skottning av vägen på vintern? Är det fördel för tomten längst in eller helt oväsentligt?
Jag är som sagt helt novis och kan ingenting i ämnet. Jag har försökt läsa mig till men blir inte mycket klokare. kompletterar gärna med mer info om det hjälper att svara på frågan.
Jag tänker på skillnaden som så...
Servitut om det bara är du som har nytta av vägen då får du sköta allt underhåll/snöröjning etc du får alltså en rätt att bygga och underhålla en väg son definieras av servitutet.
GA gemensamhetsanläggning.. flera har nytta av vägen, andelar fås av hur mycket man utnyttjar vägen och kostnader och underhåll fördelas enligt andelstalen.
/ATW
Servitut om det bara är du som har nytta av vägen då får du sköta allt underhåll/snöröjning etc du får alltså en rätt att bygga och underhålla en väg son definieras av servitutet.
GA gemensamhetsanläggning.. flera har nytta av vägen, andelar fås av hur mycket man utnyttjar vägen och kostnader och underhåll fördelas enligt andelstalen.
/ATW
Med enbart servitut har alla rätt att använda vägen, men ingen skyldighet att underhålla den. I teorin kan du som bor längs in betala underhåll och snöröjning och de andra bara kör. Med samfällighet är det ett gemensamt ansvar, men det medför att man måste hålla möten mm. Mer byråkrati men mindre risk för att vissa åker snåltjuts på andra.
Båda varianterna har för och nackdelar.
Båda varianterna har för och nackdelar.
Servitut finns det inget som säger vem som skall sköta vad eller betala hur mycket. Frivilliga överenskommelser, eller den som vill ha något gjort får göra det själv är vad som gäller. Kan funka, och är då lite enklare och smidigare.
GA är mer ordnat och komplicerat kan man väl säga. Ibland har Lantmäteriet beslutat vilken standard det skall var på vägen (vinterväghållning, bredd och underlag). Det kan finnas styrelse som väljs på årsmöte som sköter allt, men det det kan också vara så att allt bestäms gemensamt. Kostnaden för vägen delas ut och varje delägare måste betala enligt de andelstal som Lantmäteriet har bestämt. Kronofogden är väldigt snabba på att kräva in det...
GA är mer ordnat och komplicerat kan man väl säga. Ibland har Lantmäteriet beslutat vilken standard det skall var på vägen (vinterväghållning, bredd och underlag). Det kan finnas styrelse som väljs på årsmöte som sköter allt, men det det kan också vara så att allt bestäms gemensamt. Kostnaden för vägen delas ut och varje delägare måste betala enligt de andelstal som Lantmäteriet har bestämt. Kronofogden är väldigt snabba på att kräva in det...
Om din fastighet ges ett härskande officialservitut enligt anläggninglagen (eller fastighetsbildningslagen om det beslutas i samband med när fastigheten styckas av) för att köra på och underhålla vägen så är det en rättighet som följer fastigheten. Men du äger inte vägen, du har bara rätt att köra på den och underhålla den. Samma sak om du skriver ett avtalsservitut med ägaren av marken som vägen går på, Tomt 1 i detta fall.
Om en gemensamhetsanläggning bildas enligt anläggningslagen så äger du via din fastighet samfällt väganläggningen. D v s gruset, trummor, diken, vägmärken o s v. Väganläggningen utgör en samfällighet som har rätt att belasta den fastighet som anläggningen ligger på (Tomt 1), som ett servitut.
Gemensamhetanläggningen förvaltas troligen om ni är tre samfällda delägare av er delägare. Ni måste vara överens om varje förvaltningsåtgärd (plogning, grusning, potthålsfyllning o s v) annars får den inte utföras. Kostnaden debiteras via era andelstal för gemensamhetsanläggningen. (Eller utförs ideellt utan synlig kostnad, vilket nog är det vanligaste.)
Om det finns många delägare av en gemensamhetsanläggning så kan Lantmäteriet besluta om att en samfällighetsförening bildas. Då är det samfällighetsföreningen som förvaltar gemensamhetanläggningen. Av historiska skäl kallas vissa av dem för "vägföreningar". Nu blir det stämmor, styrelser, ekonomisk redovisning (med moms!) och hela baletten. Knappast aktuellt för tre fastigheter.
Om en gemensamhetsanläggning bildas enligt anläggningslagen så äger du via din fastighet samfällt väganläggningen. D v s gruset, trummor, diken, vägmärken o s v. Väganläggningen utgör en samfällighet som har rätt att belasta den fastighet som anläggningen ligger på (Tomt 1), som ett servitut.
Gemensamhetanläggningen förvaltas troligen om ni är tre samfällda delägare av er delägare. Ni måste vara överens om varje förvaltningsåtgärd (plogning, grusning, potthålsfyllning o s v) annars får den inte utföras. Kostnaden debiteras via era andelstal för gemensamhetsanläggningen. (Eller utförs ideellt utan synlig kostnad, vilket nog är det vanligaste.)
Om det finns många delägare av en gemensamhetsanläggning så kan Lantmäteriet besluta om att en samfällighetsförening bildas. Då är det samfällighetsföreningen som förvaltar gemensamhetanläggningen. Av historiska skäl kallas vissa av dem för "vägföreningar". Nu blir det stämmor, styrelser, ekonomisk redovisning (med moms!) och hela baletten. Knappast aktuellt för tre fastigheter.
Risken är ju att en granne obstruerar, då händer inget eftersom den har veto. Så oavsett servitut eller GA så gäller att ha bra grannar.K karlmb skrev:
Bekvämast är ju om GAn kan ingå i ett större vägnät och förvaltas av en samfällighetsförening. Då kan man lasta över hela jobbet på grannskapet att sitta i styrelser. Skitstövelagerande naturligtvis men det är det absolut vanligaste agerandet i dessa upplägg.
Nej, ingen har veto. Om det är servitut kan man inte tvinga någon att bidra, men ingen kan ensidigt stoppa åtgärder.
I en samfällighet gäller majoritetsbeslut.
I en samfällighet gäller majoritetsbeslut.
Vi föreningsförvaltning av en gemensamhetsanläggning finns alla möjligheter att rösta ned minoriteten. Men vid delägarförvaltning vilket troligen är aktuellt om det bara är tre fastigheter inblandade så blir det i praktiken ett minoritetsveto eftersom alla måste vara överens om varje förvaltningsåtgärd. Inga problem med vettiga grannar men...M -MH- skrev:
Det är å andra sidan inga problem att föreningsförvalta en liten gemensamhetsanläggning om man inte kommer bra överens. Att gå från delägarförvalnting till föreningsförvaltning är lätt. Då kan man tvinga den tredje med Lantmäteriet och Kronofogden i ryggen.
Vi är fem i vår förening - eftersom alla inte var överens - det är trivialt med administration.
Vi är fem i vår förening - eftersom alla inte var överens - det är trivialt med administration.
Trodde det var ovanligt för jag har alltid upplevt att det krävs en massa människor valda till olika poster, bokföring, konton och elände för att driva en samfällighetsförening. Men det kanske kan skalas ned till ett minimum om man bara är tre stycken fastigheter i samfälligheten?M -MH- skrev:
Årsmöte när det behövs, vi träffades i en persons kök. Vi har vald orförande och kassör, och ett org nummer. Vi har nog ett konto i någon bank också, men skall låta det vara osagt.
Om någon klagar så kanske vi får styra upp det lite mer, men so far so good.
Fråga mig inte om det är en GA eller om det bygger på någon gammal väglag bara.
Om någon klagar så kanske vi får styra upp det lite mer, men so far so good.
Fråga mig inte om det är en GA eller om det bygger på någon gammal väglag bara.
Det är så det brukar fungera i mindre föreningar.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Vi har delägarförvaltning, fyra fastigheter. En har bra tillgång till maskiner, en annan till grus. Vi andra två betalar glatt (i alla fall jag) vår andel när något behöver göras.
Men då är alla fyra skogsfastigheter och bara min har behov av (del av) vägen vintertid (vilket jag ordnar själv), så förutsättningarna är förstås lite annorlunda mot motsvarande många villor.
Så länge som man har med vettigt folk att göra behövs dock ofta ingen förening, utan den kan man vänta med tills man har problem. För vill en delägare av en delägarförvaltad gemensamhetsanläggning gå över till föreningsdrift så blir det så.
Men då är alla fyra skogsfastigheter och bara min har behov av (del av) vägen vintertid (vilket jag ordnar själv), så förutsättningarna är förstås lite annorlunda mot motsvarande många villor.
Så länge som man har med vettigt folk att göra behövs dock ofta ingen förening, utan den kan man vänta med tills man har problem. För vill en delägare av en delägarförvaltad gemensamhetsanläggning gå över till föreningsdrift så blir det så.