Jag tror du missförstår mig. Om det framgår av köpehandlingarna (vilket det ofta gör) att ett förbehåll gjorts är saken ur världen. Om det inte gör det är det en mycket svårare bevisfråga, men ja för all del, om TS istället för att visa på att ett förbehåll gjorts vid köpet kan visa på att köparen ägde vetskap om servitutets existens så är det fortfarande giltigt. Men jag ser ett antal utmaningar i hur TS ska lyckas bevisa den saken.D Daniel 109 skrev:
Du skrev ”När den såldes upphör servitut att gälla, om inte säljaren gör ett förbehåll till köparen om att ett oinskrivet servitut belastar fastigheten.”
Det krävs inget förbehåll. Det räcker som sagt med att köparen känner till servitutet eller borde känna till det. Servitut upp hör inte per definition att gälla vid en försäljning. Huvudregeln är att de fortsätter att gälla.
Det krävs inget förbehåll. Det räcker som sagt med att köparen känner till servitutet eller borde känna till det. Servitut upp hör inte per definition att gälla vid en försäljning. Huvudregeln är att de fortsätter att gälla.
För all del, jag gick händelserna i förväg, att göra ett förbehåll är ju att upplysa köparen om servitutets existens, men givetvis kan man tänka sig en situation där säljaren inte gör ett förbehåll men någon annan part upplyser köparen om servitutets existens, så det får jag väl gå med på var en slarvig (och därmed) inkorrekt formulering av mig, mina ursäkter.D Daniel 109 skrev:
Jag är fullt medveten om att ett servitut inte nödvändigtvis upphör vid en fastighetsöverlåtelse, det är ju vad jag skriver i inlägg #27. Däremot vill jag nog hävda att med tanke på hur jordabalken är formulerad är huvudregeln att oinskrivna avtalsservitut upphör vid fastighetsöverlåtelser.
Jo du har så klart rätt i det, i normalfallet brukar en lista med förbehåll/upplysningar om upplåtna rättigheter inkluderas vid ett fastighetsköp, så jag var lite snabb i svängarna helt enkelt. Men min huvudpoäng är att det, som regel, är lättare att bevisa ett förbehåll i t.ex. köpehandlingarna än att köparen på exempelvis muntlig väg ändå kände till servitutet. Kan TS bevisa att förbehåll gjorts (eller att köparen på annat sätt ägde vetskap om servitutets existens) är saken så klart ur världen, men jag föreställer mig ett antal utmaningar med det. Visst kan mäklaren fungera som ett tänkbart vittne, men det är ju inte säkert den kommer ihåg eller om den gjort ett misstag och glömt upplysa köparen om servitutets existens vid kännas vid det.M -MH- skrev:
Det ska dock poängteras att JB 7:14 syftar på andra situationer än 7:11-7:13 JB. Men det är ändå så att det inte finns några formkrav för förbehållen.
Redigerat:
För att förtydliga mitt tidigare inlägg något: 7:14 syftar alltså (bland annat) på när köparen är i ond tro. Huvudregeln är fortfarande att oinskrivna avtalsservitut upphör om inte förbehåll görs, förbehållet kan vara muntligt men åligger säljaren att göra, se JB 7:11. Om säljaren inte gör ett förbehåll gäller JB 7:18 som ger ägaren till härskande fastighet rätt till ersättning för sina kostnader till följd av servitutets förverkande. Är köparen i ond tro är dock servitut ändock gällande, även om förbehåll inte gjorts. Att bevisa ett muntligt förbehåll eller köparens onda tro är däremot svårare, varför förbehåll normalt tas in i köpehandlingarna, därav mitt tips till TS att försöka komma över en kopia på fastighetsköpet.
Se även lantmäteriets handbok på ämnet:
Särskilt avsnitten 7.11 (s.203-204) och 7.14.1 (s. 208-209).
Se även lantmäteriets handbok på ämnet:
Särskilt avsnitten 7.11 (s.203-204) och 7.14.1 (s. 208-209).
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 157 inlägg
Låt oss hoppa vidare till den här frågan, då hur det funkar med oinskrivna servitut vid ägarskifte känns välutrett.Z Zeus123 skrev:
Det du gör är att vända dig till Kronofogden och begär särskild handräckning för att få grannen att sluta hindra dig att nyttja din rätt.
Så länge som grannen erkänner att han känner till servitutet har han ingen fot att stå på. Trilskas han fortsatt får du ta det då. Det kostar ca 1.000 kr att få handräckningen gjord, en kostnad som kommer läggas på grannen om du har rätt.
Du har i det här läget inget behov av en jurist, använd myndigheterna.
Men vad gör Kronofogden rent praktiskt när det gäller särskild handräckning i detta fall?
Normalt brukar det oftast handla om att forsla bort annans egendom, men nu är det tvärtom. Att låta TS få pumpen på plats och att hindra att grannen drar upp den. Lite svårt att sätta polisbevakning på brunnen 24/7.
Normalt brukar det oftast handla om att forsla bort annans egendom, men nu är det tvärtom. Att låta TS få pumpen på plats och att hindra att grannen drar upp den. Lite svårt att sätta polisbevakning på brunnen 24/7.
Men om fogden debiterar varje gång de återställer funktionen, så blir det rätt dyrt för grannen till slut.
Har pratat med förra ägaren samt mäklaren som sålde åt dem. Dom har fått information angående brunnen. Samt att dom nuvarande ägarna frågade mig när dom flyttade in om vad som gällde med brunnen och även då sålde en dränkbar pump att ha i brunnen.
Då torde det inte vara några större problem att visa på att ett förbehåll gjorts eller att köparen var i ond tro avseende servitutets existens. Servitutet är alltså (givet det du skriver) giltigt, trots huvudregeln i JB 7:11. Kontakta kronofogden för särskild handräckning om din granne förvägrar dig tillgång till brunnen. Men framför allt, se nu för guds skull till att få ditt avtalsservitut inskrivet i fastighetsregistret så att du (eller nästkommande ägare till din nuvarande fastighet) slipper det här problemet framöver.Z Zeus123 skrev:
Varför kallar du det förbehåll?
Det kan vara lämpligt att försöka få servitutet registrerat.
Det kan vara lämpligt att försöka få servitutet registrerat.
För att det är vad det juridiska begreppet kallas. Eftersom TS (mest troligt) kan visa på att säljaren gjort ett förbehåll vid fastighetsaffären är servitutet giltigt, se JB 7:11. Skulle det vara så att den information säljaren gett inte är tillräckligt precis för att betrakta som ett förbehåll, utan mer allmänt beskriver att fastigheten är belastad av någon typ av rättighet torde det ändå vara tillräckligt för att köparen (alltså TS nuvarande granne) ska anses vara i ond tro avseende servitutets existens och därför är servitutet ändock giltigt, se JB 7:14. Det är alltså av det material som presenterats i tråden fortfarande något oklart om TS granne är i ond tro avseende servitutet eller om TS förra granne gjort ett förbehåll enligt 7:11 JB, det är dock inte särskilt relevant eftersom servitutet oavsett (givet att det TS skriver stämmer) är giltigt. I normalfallet brukar dock förbehåll göras och med tanke på att även en mäklare varit inblandad i fastighetsaffären är min gissning därför att det snarare rör sig om att säljaren och mäklaren gjort som man ska och gjort ett förbehåll mot huvudregeln som allt jämt är att fastigheter överlåts fria från belastningar, jämför återigen med JB 7:11.D Daniel 109 skrev:
Att få servitutet registrerat var just vad jag tipsade TS om... Att få sin ansökan om inskrivning av servitutet godkänt innebär att det skrivs in i fastighetsregistret (d.v.s registreras). Är det något mer som är oklart för dig?
Redigerat:
Här finns Lantmäteriets sida som hjälper TS att ansöka om att skriva in avtalsservitutet i fastighetsregistret:
https://www.lantmateriet.se/sv/fast...av-avtalsservitut-och-nyttjanderatt/#faq=3aa2
https://www.lantmateriet.se/sv/fast...av-avtalsservitut-och-nyttjanderatt/#faq=3aa2
Var hittar du den definitionen?
Det räcker med att köparen känner till eller borde känna till servitutets existens. Det är inget förbehåll.
Det räcker med att köparen känner till eller borde känna till servitutets existens. Det är inget förbehåll.
1:a stycket, 7:e kapitlet 11 § Jordabalken:D Daniel 109 skrev:
"Överlåtes fastighet, som besväras av nyttjanderätt eller servitut, åligger det överlåtaren i förhållande till rättighetshavaren att vid överlåtelsen göra förbehåll om upplåtelsen, om ej inskrivning av rättigheten är beviljad. Sådant förbehåll medför att upplåtelsen gäller mot den till vilken fastigheten överlåtes."
(Mina fetningar).
Nej, om förbehåll gjorts är inte undantagsreglerna i JB 7:14 avseende köparens eventuella onda tro relevanta. JB 7:14 gäller i andra fall än 7:11-7:13, det framgår av JB 7:14s förta stycke:
" I annat fall än som avses i 11-13 §§ gäller upplåtelsen mot den till vilken fastigheten överlåtits endast om upplåtelsen enligt 17 kap. äger företräde framför överlåtelsen på grund av inskrivning eller den nye ägaren vid överlåtelsen ägde eller bort äga kännedom om upplåtelsen."
(Min fetning)
Av vad TS presenterat i tråden är min gissning att den information som köparen erhållit från säljaren avseende servitutets existens att betrakta som ett förehåll enligt reglerna i JB 7:11.
Således menar jag på att i första hand torde situationen vara sådan att ett förbehåll gjorts och servitutet är därför giltigt enligt JB 7:11. I andra hand menar jag på att om den information som säljaren lämnat avseende servitutet inte är att betrakta som ett förbehåll (vilket alltså kan lämnas muntligen) enligt 7:11, torde informationen ändå vara så pass omfattande att köparen är i ond tro avseende servitutets existens och servitutet i fråga är därför giltigt enligt JB 7:14. Det "räcker" alltså inte med att köparen är i ond tro, det räcker med att förbehåll gjorts. I det här sammanhanget är alltså reglerna om ond tro endast relevanta i det fall förbehåll inte gjorts. Du börjar helt enkelt i fel ände i paragrafernas interna hierarki. JB 7:14 är så att säga en "slasktratt" i förhållandet till huvudregeln i JB 7:11, tänk dig på lite samma sätt som 36§ i avtalslagen fungerar.
Se även min tidigare länk till Lantmäteriets handbok för ytterligare förtydliganden i frågan.
Redigerat: