Hur hanterar man detta? Våra grannar byggde för drygt 2 år sedan nytt på granntomten, då husbyggaren totalt räknat fel skulle inte garaget få plats på deras lilla tomt och dom 4.5 meter som det skulle stått från vår tomtgräns blev istället 1.5 meter då byggnadsinspektören godkände detta på plats utan att fråga oss, dom fick även ta någon meter prickad mark åt andra hållet i anspråk för att få plats med hus och garage.

Då lantmätaren var på plats så visade det sig tydligen att dom 1,5 meter till vår tomtgräns inte räckte utan dom hojtade till min fru som var ute på tomten att vi kommer att få garaget 1 meter från tomtgräns istället, hon vart ställd och mumlade bara ett ok, inga papper skrivna eller så utan bara ett ok. Hon liksom jag ville ha en bra början på grannsämjan och garaget störde inte oss något speciellt så 1 eller 1.5 meter i det läget spelade ingen roll.

Men grannsämjan ebbade snabbt ut av olika anledningar då vi inte hade något gemensamt mer än att vara grannar så vi höll oss till vårt. Nu har grannarna eskalrat detta till att blänga, räcka ut tungan och allmänt bete sig som barnrumpor för att vi valt att avbryta kontakten med dom helt och hållet. ( Nej dom är inte 12 utan i 30 års åldern) Att prata med dom är fullständigt meningslöst då skrikandet från damen i familjen snabbt går upp i falsett och hon är inte mottaglig för något i sitt hysteriska tillstånd.

Nu kom tanken på det här garaget, att ordentligt sätta dom på plats så man får lugn och ro, för garaget är heligt för dom det vet vi. Vi vill naturligtvis inte att dom ska få riva det men att veta att vi kan driva detta till att dom kan tvingas att göra det kanske skulle få dom att lugna ner sig, man vet ju inte vad nästa steg blir från deras sida för vårt val att inte vilja ha med dom att göra vilket tydligen retar gallfeber på dom.

Har detta förfarande med snabba muntliga hojtanden utan något skriftligt och påskrivna grannmedgivanden om garagets placering för nära vår tomtgräns någon betydelse?? Kan man åberopa något där att detta har inte gått riktigt till?
 
Om det är inom detaljplanerat område så gäller knappast det muntliga medgivandet. Ingen vet vad det exakt var din fru sa ja till, hon kan ha uppfattat att de bjöd in er på fika efter beskitningen.

Om det var ett medgivande att bygga ett garage så har ni ju i det löget inge aning om hurdet skulle se ut. Detsamma gäller själva huste om det står närmare någon gräns än 4,5m (behöver alltså inte vara åt ert håll), grannar skall tillfrågas av bygglovsmyndigheten vid alla avvikelser från detaljplan, oavsett om avvikelsen sker i en "ointressant" riktning. Bygglovet kan nog i princip rivas upp pga. detta under lång tid.

Finns ett par trådar här med folk som råkat urt för detta "från andra sidan".

Nu skulle jag nog ändå vilja få er att avstå, att börja bråka om bygglov när man blir ovänner om något annat, är inte konstruktivt, det trissar bara upp fejden. Det innebär absolut ingen lösning på andra grannsämjeproblem, gör bara allt värre.

Och att faktiskt få en rivning till stånd är inte realistiskt, allt ni uppnår är att ställa till strul för grannen, grannen kommer att bli en ännu sämre granne osv. Man hamnar lätt i en situation där man tycker att sämre kan det inte bli, men det kan det, Alltid.
 
Tack för ditt svar. Nej vi hade ingen aning om hur garaget skulle se ut och det är inom detaljplanerat område där när vi byggde blev påtalade av denna byggnadsinspektör ett flertal gånger att hålla avståndet 4,5 meter. Samma byggnadsinspektör(som idag inte finns kvar i kommunen) går då med på att dom får bygga 1,5 m från vår tomtgräns efter ett litet rådslag på kontoret har vi fått reda på, "frågan om fikat" och 1 meter slängdes bara över häcken så det finns absolut inget skrivet överhuvudtaget.

Finns ingen tanke att riva upp något bygglov än så länge från vår sida men om inte dessa dumheter från deras sida upphör så kommer detta iallafall att påtalas till dom.

Att vi inte får sköta vårt i lugn och ro utan att hånas på olika sätt och där människor vi inte känner anser sig ha rätten att jävlas accepteras inte då blir det att ta till lilla släggan till att börja med. Tror nog du kan hålla med om att det är mycket irriterande
och vi inte har någon anledning att ta skit från någon granne.

Med den här vetskapen och om dom fortsätter med dom här dumheterna så ser jag ingen annan råd än att påtala garageproblemet för dom lugnt och stilla för att dom ska tänka efter lite och sluta med sina dumheter. Dom var vettiga i början så lite hopp finns ju om att dom inser att det dom håller på med definitivt inte gagnar dom.
 
Jag vill inte moralisera. Men jag tror att oavsett vad konflikten handlar om i grunden så blir det bara värre om man sas. "breddar" konflikten till fler områden
 
Jösses. Gör dig själv en tjänst och låt dem hållas, är mitt råd.
 
Blänga och räcka ut tungan?

Bästa svaret är nog att hälsa och le mot dom, vara allmänt artig utan att bjuda över dom på kaffe. Låt dom slösa sin energi på att sura. Tids nog inser dom nog hur fåniga dom är. Gör dig inte fånig du också med strider om bygglov.
 
robban44 skrev:
Samma byggnadsinspektör(som idag inte finns kvar i kommunen) går då med på att dom får bygga 1,5 m från vår tomtgräns efter ett litet rådslag på kontoret har vi fått reda på, "frågan om fikat" och 1 meter slängdes bara över häcken så det finns absolut inget skrivet överhuvudtaget.
Det är inte reglerat att godkännande av grannar enligt PBL måste vara skriftligt. Något som har varit upphov till många granntvister genom åren. Naturligtvis blir bevisandet - åt båda håll - avsevärt svårare med muntliga godkännanden.
 
Rent principiellt tycker jag att man ska inte hota med åtgärder om man inte är beredd att fullfölja och i ditt fall verkar det troligt att ett hot bara gör situationen värre.
Sen formellt, är det din fru som äger er fastighet så har hon givit ett muntligt ok till grannen, är det däremot du eller ni båda som är ägare så kan du nog hävda att det inte föreligger ett godkännande.
 
Förstår er situation men tyvärr tror jag det bästa är att låta dem hållas, ha så lite kontakt som möjligt och kanske ge igen med lite "psykologisk krigföring". Lite vanlig vänlighet i form av att hälsa, le och så vidare brukar reta gallfeber på den här sorten. Hot om att dra upp problemet med närheten till tomtgränsen går nog tyvärr den här sorten bara igång på... Usch för såna här problem, men trösta dig med att de andra säkert tycker att det är minst lika jobbigt. Dra inte upp det här med garaget om det inte är garaget som är problemet.
 
Det låter som om många ovan har rätt - försök att inte bry er - ni lär inte tjäna på att "öka insatsen" - ni bor ju trots allt grannar med varandra - och är dom fåniga så får dom väl vara det - skit i dom.

Vill ni trots allt dra upp detta med garaget så kan ni ju göra det ur en positiv synvinkel. Det finns inget som går upp mot att ge lite skuldkänslor och kanske pika om hur tillmötesgående ni har varit - utan att på ngt sätt låta påskina att ni skulle försöka jäklas med dom pga detta !? Framförallt om dom jäklas rakt ut med er - så kan man ju visa lite att "jaha - så det är tacken för att vi inte ställde till med ngt när det gällde garaget ? Tycker ni inte om ert fina garaget som ni inte hade kunnat bygga om vi inte hade gått med på det?"

Men nej - nu var det den lilla röda killen på vänsteraxeln som pratade - att strunta i dom är nog det bästa (säger den vita killen på den högra axeln) :D

/K
 
Nu vet ju inte jag (eller vi) vad det är som gör att dom sträcker ut tungan etc. Garanterat är det ju något dom stör sig på och vi kan ju inte veta exakt vad eller ställa oss på någons sida eftersom bara en part har sagt sitt.
Oavsett vad, kan nog ett vänligt brev med en "liten poäng" om garageplaceringen, samt att det enda ni önskar är lugn och ro eller iaf slippa onda blickar eller kommentarer.
Är dom så barnsliga som du säger kanske det är bäst att bara helt och hållet nonchalera. Man kan inte bo granne med någon i flera år om man ska störa sig varje dag. Det mår man inte bra av.
 
Tack för era inputs, håller med helt och hållet, detta är ingenting som skall användas i första taget utan vi har bestämt oss för att ignorera dumheterna och tror också det är bästa medicinen. Som Imported-Anders skriver vi stör oss inte på dom utan tvärtom och det svider säkert bäst att helt nonchalera dumheterna så dom tröttnar. Den här typen av människor vill ha en reaktion oavsett vilken så dom får anledning att fortsätta men nonchaleringsmetoden kan förhoppningsvis få dom att lägga av. Om det däremot trappas upp då dj......lar :D
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.