5 917 läst ·
101 svar
6k läst
101 svar
Funderingar kring U-värde på helt hus
Är det en kanalvägg, dvs 2 halvstensväggar?F Fredrik Jacobsson skrev:
Det är ett gammalt och beprövat sätt att mura tegelväggar, men dom är förödande energimässigt.
Byggdes ofta med luftspalt om 30 mm, för att teglet skulle kunna torka upp fortare efter ex slagregn.
Svår sits Fredrik, men en sak är att fuktigt/blöt tegel "läcker" betydligt mer energi än en torr tegelvägg.
Vilken fin gammal ritning du har 👍
Det var ju oroligt i Europa under 30-talet & ditt hus byggdes runt WW2 början, så då var kanske tillgången på byggnadsmatreal god. Lite senare vart det brist på det mesta.
På din ritning kan man se att betongen skulle vara "betong 1:3:5" dvs 1 del cement 3 delar sand & 5 delar sten. Förstår heller inte varför man gjuter en 450 mm tjock källarvägg, när 200 mm är mer än väl?
Ser du mönster av brädor på gjutningen?
Källare murades ofta också runt den tiden i u- formad betongsten i 2 lager med luftspalt, där krämlor användes som stabilisering.
Nej väggarna på entreplan och gavlarna på plan 2 och vinden är hela stenar, och ett mellanrum lika stort som en hel sten. Så de väggarna är ca 3 x 13cm bred. I väggarna på sina ställen går schakt för radiatorrör och vid radiatorerna under fönstrena finns bara den yttre raden tegel si nischerna är djupa men helt oisoleradeJ jawen skrev:Är det en kanalvägg, dvs 2 halvstensväggar?
Det är ett gammalt och beprövat sätt att mura tegelväggar, men dom är förödande energimässigt.
Byggdes ofta med luftspalt om 30 mm, för att teglet skulle kunna torka upp fortare efter ex slagregn.
Svår sits Fredrik, men en sak är att fuktigt/blöt tegel "läcker" betydligt mer energi än en torr tegelvägg.
Vilken fin gammal ritning du har 👍
Det var ju oroligt i Europa under 30-talet & ditt hus byggdes runt WW2 början, så då var kanske tillgången på byggnadsmatreal god. Lite senare vart det brist på det mesta.
På din ritning kan man se att betongen skulle vara "betong 1:3:5" dvs 1 del cement 3 delar sand & 5 delar sten. Förstår heller inte varför man gjuter en 450 mm tjock källarvägg, när 200 mm är mer än väl?
Ser du mönster av brädor på gjutningen?
Källare murades ofta också runt den tiden i u- formad betongsten i 2 lager med luftspalt, där krämlor användes som stabilisering.
Ja Helsingborgs kommun hade ritningen i sina arkiv
Man gjöt så tjockt för att få upplag för dels teglet men även upplag för bjälklaget är min gissning.J jawen skrev:Är det en kanalvägg, dvs 2 halvstensväggar?
Det är ett gammalt och beprövat sätt att mura tegelväggar, men dom är förödande energimässigt.
Byggdes ofta med luftspalt om 30 mm, för att teglet skulle kunna torka upp fortare efter ex slagregn.
Svår sits Fredrik, men en sak är att fuktigt/blöt tegel "läcker" betydligt mer energi än en torr tegelvägg.
Vilken fin gammal ritning du har 👍
Det var ju oroligt i Europa under 30-talet & ditt hus byggdes runt WW2 början, så då var kanske tillgången på byggnadsmatreal god. Lite senare vart det brist på det mesta.
På din ritning kan man se att betongen skulle vara "betong 1:3:5" dvs 1 del cement 3 delar sand & 5 delar sten. Förstår heller inte varför man gjuter en 450 mm tjock källarvägg, när 200 mm är mer än väl?
Ser du mönster av brädor på gjutningen?
Källare murades ofta också runt den tiden i u- formad betongsten i 2 lager med luftspalt, där krämlor användes som stabilisering.
Tror jag inte & man kunde ha "toppgjutit" sista dm istället då, och varför inte då gjuta 390 mm eftersom tegel+luftspalt+tegel är 390 mm?E erikjakan skrev:
Blir många ton per cm i en sådan gjutning, & då gjuta 60 mm extra känns ologiskt.
Det är mycket dyrare att forma så, vårt hus har vissa av grundmurarna med vot, dem är tegel + luftspalt + 20cm lättbetong + 10 cm upplag på betongen, så ca 40cm tjockt.J jawen skrev:
Betong vad billigt förr gissar jag.
Om ni kollar ritningen så linjerar insidan av källarvägg och insida av tegelväggen på entréplan. Källarväggen sticker sen ut ca 50-60mm utanför tegelväggen på utsidan med en hålkäl. Varför vet jag inte men rätt snyggt annars hade det sett konstigt ut tror jag. Vi gjorde tillbyggnaden med liknande konstruktion där grunden är lite bredare än huskroppen som murades upp ovanpå.
Om huset stått obebott och därmed antagligen inte varit fulluppvärmt(?) så är det ett stort extra värmetillskott som behövs innan betong kommer upp i sin nya medeltemp.
Förr med hus som hade oisolerade källarplattor så talade man om att det byggdes upp en värmekudde under plattan och runt upp längs källarväggarna. Dvs stora massor som tar lång tid att ladda med värme innan de uppnår jämviktstemp. Så det skulle inte förvåna om det kan ta något år med extra värmeförbrukning i källaren.
Sedan står ju ventilationen för mellan 20-30% av ett hus energiförbrukning så självklart gör det skillnad med normenlig ventilation vs ingen alls. Även om en FTX återvinner ca 80% av värmen i ventilationsluften så är det ändå 20% förlust till glädje för kråkorna.
Förr med hus som hade oisolerade källarplattor så talade man om att det byggdes upp en värmekudde under plattan och runt upp längs källarväggarna. Dvs stora massor som tar lång tid att ladda med värme innan de uppnår jämviktstemp. Så det skulle inte förvåna om det kan ta något år med extra värmeförbrukning i källaren.
Sedan står ju ventilationen för mellan 20-30% av ett hus energiförbrukning så självklart gör det skillnad med normenlig ventilation vs ingen alls. Även om en FTX återvinner ca 80% av värmen i ventilationsluften så är det ändå 20% förlust till glädje för kråkorna.
Ja det har stått tomt 1 år. Nu blir det varmare ute och då räcker värmen till bra. Får kanske vänta till hösten om det inte kommer en köldknäpp snart igen.
Ok en liten update bara för det är kul, vi har också gjort 3 åtgärder sedan i våras.
1. Tätat alla fönsterkarmar med en silikonlist längst in i karmen enligt konstens alla regler. Märker stor skillnad på drag runt alla fönster.
2. Justerat in FTX'en igen och sänkt varvtalen marginellt
3. Isolerat med 20mm PIR bakom radiatorerna som bara hade enkeltegel bakom sig innan. Det gjorde ca 5C sänkning av temperaturen på ytterväggen när jag mätte med IR-pistol före/efter. Tror mycket värme smitit ut där. På insidan av huset bakom elementet blev skillnaden på ytan ca 10C före/efter isoleringen.
Nu har vi haft rätt konstant temp i många dagar, runt 10-11C ute och 21C inne. 10C delta.
Fjärrvärmen har dessa dagar dragit runt 100kWh / dygn, alltså ca 4100W i snitt.
Min "förenklade" U-värdesberäkning blir då enligt formeln: P = U x A x dT
A = 631 m2, alla ytterväggar, tak och källargolv etc
dT = 10C
U = 4166 / (631x10) = 0,66W/m2
Stämmer väldigt bra men min enkla uppställning på husets alla ytor och olika material.
Systemet kan leverera ca 12000W tillsammans (radiatorer och golvvärme) så vi kör just nu på 1/3.
Återkommer med vad huset drar när det är 0C ute igen senare i år men borde bli runt 8700W:
P = 0,66 x (631 x 21) = 8745 W och 208kWh / dygn.
1. Tätat alla fönsterkarmar med en silikonlist längst in i karmen enligt konstens alla regler. Märker stor skillnad på drag runt alla fönster.
2. Justerat in FTX'en igen och sänkt varvtalen marginellt
3. Isolerat med 20mm PIR bakom radiatorerna som bara hade enkeltegel bakom sig innan. Det gjorde ca 5C sänkning av temperaturen på ytterväggen när jag mätte med IR-pistol före/efter. Tror mycket värme smitit ut där. På insidan av huset bakom elementet blev skillnaden på ytan ca 10C före/efter isoleringen.
Nu har vi haft rätt konstant temp i många dagar, runt 10-11C ute och 21C inne. 10C delta.
Fjärrvärmen har dessa dagar dragit runt 100kWh / dygn, alltså ca 4100W i snitt.
Min "förenklade" U-värdesberäkning blir då enligt formeln: P = U x A x dT
A = 631 m2, alla ytterväggar, tak och källargolv etc
dT = 10C
U = 4166 / (631x10) = 0,66W/m2
Stämmer väldigt bra men min enkla uppställning på husets alla ytor och olika material.
Systemet kan leverera ca 12000W tillsammans (radiatorer och golvvärme) så vi kör just nu på 1/3.
Återkommer med vad huset drar när det är 0C ute igen senare i år men borde bli runt 8700W:
P = 0,66 x (631 x 21) = 8745 W och 208kWh / dygn.
Husägare
· Stockholms län
· 363 inlägg
Är PIR isoleringen en isolerskiva av polyuretanskum med tunn aluminium på båda sidor?
Husägare
· Stockholms län
· 363 inlägg
Jag använde samma typ av isolerskivor på samma sätt i ett försök att uppnå samma resultat som du i ett liknande projekt 1993. Jag tyckte det var smart med aluminium sidorna som reflekterar tillbaka strålning samt polyuretanskumisoleringen som är en bra isolering i ett tunt format.
Detta var i en mycket, mycket gammal villa med usel väggisolering och vattenradiatorer samt en gaspanna, alltså ganska höga framledningstemperaturer. Ett par veckor in i den kalla säsongen (eller var det månader?) så märkte jag att det kliade på kroppen och att jag inte mådde riktigt bra. Jag insåg att mina PU skivor emitterade gas och att den var olämplig (läs farlig) för oss människor eftersom den skapade allergiska reaktioner på oss 2 som då bodde i huset. Efter ytterligare lite tid tog jag bort alla fina isoleringsskivor och alla symptom försvann. Det var då en nyfunnen lärdom då!
Mitt råd är att vara uppmärksam utifall dagens liknande produkter inte heller är lämpliga för den applikationen vi använde den till.
Lycka till!
Detta var i en mycket, mycket gammal villa med usel väggisolering och vattenradiatorer samt en gaspanna, alltså ganska höga framledningstemperaturer. Ett par veckor in i den kalla säsongen (eller var det månader?) så märkte jag att det kliade på kroppen och att jag inte mådde riktigt bra. Jag insåg att mina PU skivor emitterade gas och att den var olämplig (läs farlig) för oss människor eftersom den skapade allergiska reaktioner på oss 2 som då bodde i huset. Efter ytterligare lite tid tog jag bort alla fina isoleringsskivor och alla symptom försvann. Det var då en nyfunnen lärdom då!
Mitt råd är att vara uppmärksam utifall dagens liknande produkter inte heller är lämpliga för den applikationen vi använde den till.
Lycka till!
När va detta och vilka skivor använde du?G Gillar att bygga skrev:Jag använde samma typ av isolerskivor på samma sätt i ett försök att uppnå samma resultat som du i ett liknande projekt 1993. Jag tyckte det var smart med aluminium sidorna som reflekterar tillbaka strålning samt polyuretanskumisoleringen som är en bra isolering i ett tunt format.
Detta var i en mycket, mycket gammal villa med usel väggisolering och vattenradiatorer samt en gaspanna, alltså ganska höga framledningstemperaturer. Ett par veckor in i den kalla säsongen (eller var det månader?) så märkte jag att det kliade på kroppen och att jag inte mådde riktigt bra. Jag insåg att mina PU skivor emitterade gas och att den var olämplig (läs farlig) för oss människor eftersom den skapade allergiska reaktioner på oss 2 som då bodde i huset. Efter ytterligare lite tid tog jag bort alla fina isoleringsskivor och alla symptom försvann. Det var då en nyfunnen lärdom då!
Mitt råd är att vara uppmärksam utifall dagens liknande produkter inte heller är lämpliga för den applikationen vi använde den till.
Lycka till!
Husägare
· Stockholms län
· 363 inlägg
Det var 1993 och det var skivor från Owens Corning i USA.


