Fuktvandring genom golvbjälklag
Om man har ett helt tätt hus (träfiberisolerat hus), på plintgrund och har undertryck i huset.
- Kommer då fuktig luft att dras upp genom det isolerade golvbjälklaget?
Många säger att man inte behöver ångbroms i golvet på träfiberisolerade hus.
Men det låter lite riskabelt då undertryck i huset drar upp luft/fukt underifrån.
Då räknas väl huset inte som helt tätt heller?
Några tankar?
- Kommer då fuktig luft att dras upp genom det isolerade golvbjälklaget?
Många säger att man inte behöver ångbroms i golvet på träfiberisolerade hus.
Men det låter lite riskabelt då undertryck i huset drar upp luft/fukt underifrån.
Då räknas väl huset inte som helt tätt heller?
Några tankar?
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 12 010 inlägg
nja normalt sett så ska ju huset byggas så att det inte är nå fukt underifrån. Annars pratar vi gammalt renoverat hus då från 1975 eller äldre?
Hänger inte med riktigt i ditt resonemang. Du vill ju INTE ha fuktvandring nedåt. Eller utåt. Därav undertryck som är avgörande i ett friskt hus. Att fukt kommer in i huset är i princip bara bra, det är på så sätt grunden hålls torr. En fuktig grund/golvbjälklag vore illa. Någonstans kommer luft in i huset. Fukt är bra för folk o fä o krukväxter, men illa för trä.N nordvest skrev:
Jag spekulerar på om undertrycket i huset drar fuktig luft genom golvbjälklag/isolering, eftersom golvet inte är lufttätt (om man har golv utan fukt/dampspärr), samtidigt som resten av huset är tätt.H hovapettson skrev:
Jag antar att den fuktiga inomhusluften aldrig kommer att dras nedåt i golvet, eftersom undertrycket i huset och höjden på huset tar den varma fuktiga luften med sig uppåt och utåt
En huskropp torkar ur grunden genom värme och drag. Så måste det vara. En våt/fuktig miljö under ett hus är verkligen en fara. Det är det här med mikrobiell växt. De flesta svampar som växer på trä är harmlösa - bara att borsta bort - men det finns värre arter. Är det tillräckligt fuktigt kan även insektsangrepp förekomma. I min "lada" var det kraftiga skador av trägnagare (Anobium sp) nära marken, upp i panel, reglar och bärande delar.N nordvest skrev:
Så enkelt uttryckt: Fukt i huset är bra eftersom det innebär att golv och väggar torkar tack vare undertrycksvent. Det var bara den lilla tanken. 🙂
Ja, om golvet inte är lufttätt.N nordvest skrev:
Träfibrer/cellulosa möglar fint det också. Det kan hantera små mängder fukt utan att belasta träreglarna med det, men det är små mängder och kortvarigt. Vintersäsongen i Sverige är inte kortvarig, inte ens här i Skåne.N nordvest skrev:
Sedan är fukttätt och lufttätt två olika saker. Det blir lätt förvirring eftersom det vanligaste är byggplast som fungerar både som luft- och fuktspärr*. Det gör det inte om man t ex använder vindpapp. Den stoppar vinden/drag men inte fukt.
Edit: * Normalt finns naturligtvis en vindspärr utanför isoleringen, men poängen här var tänkt att visa att byggplasten är både och, till skillnad från vindpapp, även om det inte räcker med enbart den.
Fukten sprids på två sätt:
Konvektion resp
Diffusion.
Konvektion är det när vinden drar igenom det yttre skalet och för med sig luftens fukt in i isoleringen.
Diffusion sker genom icke fukttäta mtrl oavsett om de är vindtäta eller inte.
Ev fukt från luften under bjälklaget är normalt inget problem, (såvida vi inte talar om typ "husbåtar" som är hus som byggts på olämplig mark där hus aldrig skulle ha byggts).
Det som är ett problem är om bjälklaget inte är lufttätt. Då blir det kalla och dragiga golv.
Golvbjälklaget i hus med torpargrunder/krypgrunder, samt tunt med spånisolering har ju torkats ut genom kontinuerlig vedeldning i de gamla goda dar.H hovapettson skrev:
Idag har jag plintgrund och tjock isolering. där finns ingen möjlighet att värma/torka upp min grund, då grunden består av uteluft.
@hovapettson, tänker du att även golvbjälklag på plintgrund även torkas ut genom året runt uppvärming och undertrycks ventilation i badrum+kök?
Om så är fallet så är frågan fortfarande om man ska lägga ångbroms i golvet. Man vill ju att fukten ska kunna dras upp in i rummet, och inte stanna i isoleringen, under golvbrädorna.
@Oldboy, du tänker att det är bra att lägga ångbroms i golvet då? Dvs. Stoppa inneluft från att ta sig ner i golvbjälklaget uppifrån, samtidigt som ångbromsen transporterar fukt som dras upp, nedifrån genom golvbjälklaget på grund av undertrycks ventilationen i huset?Oldboy skrev:
@Oldboy. Super intressant det här. Man hör ju så mycket om att träfiber är så bra och kan binda fukt etc. Men efter att ha forskat runt ett tag så är det klart att träfiber isolering är ett organiskt material och möglar lätt. Möglar lättare och snabbare än glasfiber.
Stoppa vinden både i väggar och golvbjälklag är helt klart viktigt. Det har jag tänkt göra vid renoveringen nu. Frågan är ju bara om man ska ha ångbroms i golvet, när man använder träfiberisolering.
@Oldboy, tack för klargöringen mellan konvektion och diffusion. 👍
Aha - fritt blås under huset. Ja, då är det ett annat resonemang. 👍N nordvest skrev:
Njae, det verkar inte som att ångspärr eller ångbroms finns med i resonemangen om hur träbjälklag byggs. Har snabbgooglat lite på några olika sidor där bygge av bjälklag över krypgrund beskrivs. Inte en enda av de sidorna andades ens en stavelse om fuktspärr/broms. Kanske utgick alla ifrån att golvspånskivor skulle användas. De bildar typ en ångbroms.N nordvest skrev:
Om ett riktigt golv av spontade golvbrädor används, dvs inget trams om under- resp övergolv, så kanske en ångbroms skulle kunna tänkas, men jag har aldrig sett eller hört nämnas om det i samband med golvbjälklag över krypgrund.
Så, med vanliga golvspånskivor finns inget behov, dvs en ångbroms tillför ingen funktionalitet som inte redan finns. Med massivträbrädor/plank skulle det teoretiskt kunna tänkas, men eftersom det aldrig funnits i äldre hus, och inte nämns i bra och pålitliga bygguider som jag sett så tvivlar jag på att det behövs. Har heller aldrig hört talas om fuktskador i bjälklag som har berott på avsaknad av ångspärr/broms, utan de tycks uteslutande bero på fukt från marken/grunden samt läckande rörledningar. Vindskydd däremot kan man aldrig montera för många.
Om du tänker ha ett brädgolv utan golvspån så kan jag iofs inte se att en ångbroms skulle försämra ngt, utan det bör vara en helgardering.
Precis. Det var därför jag tänkte att undertrycket i huset kommer suga luft+fukt underifrånH hovapettson skrev:
@Oldboy, Väldigt spännande resonemang. 👍
Jag står mellan att lägga massivt trägolv eller parkett + linoleum(vid köksområdet.)
Lägger jag parkett så kommer jag dock använda OSB istället för spånskivor, då OSB innehåller betydligt mindre lim/gift samt klarar fukt bättre än spånskivor.
Lägger jag OSB så kan jag aboslut flex-tejpa skarvarna så det blir lite ångbroms av det hela.
Men oavsett. Jag har själv forskar runt en hel del och INTE hittat någon standard praxis för ångbroms i golv. Varken för eller emot resonemang.
Märkligt eller?
Visste inte att OSB fanns som motsvarande golvspån. Om de gör det så borde de väl använda samma princip som golvspån med spontade kanter som limmas så att alla golvspånskivor sitter ihop som en enda stor skiva? Därmed blir den också tät.N nordvest skrev:
Utan att ha några faktabelägg så anser jag att allt vad plast och syntetiskt lim heter bör undvikas så långt det bara är möjligt i hus. Plast är ett mkt kortlivat mtrl som inte går att reparera/underhålla utan måste bytas mot nytt i sin helhet då det blir skört och sprött med tiden. Så, utan fakta, tror jag att om du tejpar skarvarna så har du med råge förlorat slaget om emissioner från OSB vs golvspån. Du får gärna rätta mig om jag har fel.
Det bör då tolkas som att det inte finns några uppenbara belägg för att det behövs. Hade byggindustrin eller försäkringsbolagen hittat ett mönster av fuktskadade golvbjälklag som går att hänföra till fuktvandring så hade man nog jobbat för att minimera det och då förefaller ångspårr eller ångbroms vara det naturliga alternativet.N nordvest skrev:
Sedan finns det säkert frågetecken då äldre bjälklag med t ex spån el annan organisk isolering både har mindre effektiv isolering (lambda-värde) och oftast ej perfekt vindtätade jämfört med moderna byggen. Det gör, precis som du är inne på, att luft har sugits in genom golven (mer eller mindre) och tagit med sig fukt in i huset där den sedan ventilerats bort. Den principen gäller fortfarande generellt, även om man gör allt för att stoppa golvdrag i nybyggen eftersom golvdrag är dåligt för värmekomforten liksom för värmeekonomin.
Kontentan är att det inte är riktigt jämförbart mellan gamla bjälklag och nya vad gäller risken för fuktskador. Det som däremot är klart är att det alltid är undertryck under trossbotten. Det är en tryckdifferens som beror på termiken. Ett hus fungerar exakt som en luftballong. Den varma luften stiger och skapar ett undertryck.
Fuktproblematiken i nya hus med tjock isolering är att ev fukt som kommer in i isoleringsskiktet tar lång tid att torka ut. Och, ju längre tid det tar att torka desto större är risken att det hinner börja växa mögel. Gamla hus med tunna isoleringsskikt torkar helt enkelt ut mkt fortare när förhållandena ändras. Sedan finns det väl antaganden om att hygroskopisk isolering hjälper till att leda fukten så det bör kunna snabba på uttorkningen, liksom det å andra sidan då också bör kunna snabba på uppfuktningen...
Fuktvandringen går från varmt till kallt.
Jag förmodar att största delen av tiden kommer det vara varmare inne på ovansidan av golvet än under i plintgrunden.
Jag förstod att det skulle bli träfiberisolering i golvet. Då skulle jag nog välja att sätta en så kallad ångbroms över isoleringen på bjälklaget.
Jag förmodar att största delen av tiden kommer det vara varmare inne på ovansidan av golvet än under i plintgrunden.
Jag förstod att det skulle bli träfiberisolering i golvet. Då skulle jag nog välja att sätta en så kallad ångbroms över isoleringen på bjälklaget.
Redigerat: