Bästa svaret
Njaej. Glasull är inte hygroskopisk så den tar inte upp ngn fukt alls. Däremot gör den ev uttorkning ngt långsammare, men utan isolering blir innekomforten begränsad, särskilt på vintern...
Hygroskopisk isolering tar upp fukt och gör också uttorkning långsammare, så ur det perspektivet är den inte bättre. Den är bättre om uppfuktningsperioden är kort med påföljande uttorkningsperiod. Problemet med trossbottnar/grunder är att fuktperioderna är oändligt för långa, vilket gör att risken för mögel är överhängande. Det som räddar situationen är normalt en hög inomhustemperatur som driver ut fukten, eller snarare förhindrar att trossbotten blir uppfuktad.
Hygroskopisk isolering tar upp fukt och gör också uttorkning långsammare, så ur det perspektivet är den inte bättre. Den är bättre om uppfuktningsperioden är kort med påföljande uttorkningsperiod. Problemet med trossbottnar/grunder är att fuktperioderna är oändligt för långa, vilket gör att risken för mögel är överhängande. Det som räddar situationen är normalt en hög inomhustemperatur som driver ut fukten, eller snarare förhindrar att trossbotten blir uppfuktad.
Nu har vi kommit lite längre i grundundersökningen. Det visar sig när vi tagit upp golvet i en del av huset att det som vi trodde var trossbotten sannolikt är ett tidigare golv (spontat) med linoleum lagt ovanpå. Under det undre golvet är det jord och torv nästan hela vägen upp till undergolvet. Det skulle därför ha varit en s k mullbänk innan man någon gång kanske på 60-talet lade in mineralull och ett trägolv ovanpå. Det kan förklara varför det endast finns en ventil i grunden, som då skulle ha kommit dit i samband med att man renoverade och lade på ett golvskikt till. Så nu har vi alltså en mullbänk att ta ställning till om vi ska bevara. Hur gör man i så fall? Fyller på med leca eller skumglas och tätar mot stenmuren? Eller skapar en krypgrund med moderna material såsom markplast, avfuktare?Oldboy skrev:
Jag tror på mullbänken! Den moderna varianten.
Ju tjockare isolerande lager desto bättre ur komfortsynpunkt. Leca och Hazopor är måttligt isolerande. En grov riktlinje är att det behövs ett tre ggr så tjockt lager som motsvarande glasull. Dvs 30 cm Leca eller Hazopor motsvarar ca 10 cm glasull (eller frigolit).
Ett alternativ till Leca och Hazopor är Perlit. Det har bättre isoleregenskaper. Dvs man får bättre isolering med ett tunnare lager. Kan vara av intresse om höjden är begränsad.
Googla på mullbänk, sök på ekobyggportalen, och på detta forum (särskilt byggnadsvårdsdelen) etc så kan ni skaffa er en egen uppfattning.
Ventilen i grunden är oförklarlig om det är en mullbänksgrund. De ska vara helt täta. Det är bara krypgrunder som är ventilerade. I er konstruktion, både gamla och nya, vill man inte ha in ngn iskall uteluft för då blir golvet också iskallt. Möjligtvis har man försökt att skapa en extremt låg "krypgrund" när man byggde på originalgolvet med ett nytt golvlager och i princip skapade en "krypgrund", och då tog upp en ventil för luftning.
Om man antar att det max rör sig om max 10 cm glasull i "trossbotten" mellan det nya och gamla golvet så är det kanske möjligt att hålla grunden torr om huset är konstant uppvärmt till ca +20C, och helst också eldas dagligdags i kamin/spis som förr så att även murstocken hålls varm och torr nedåt grunden.
I princip ja.Evakarin54 skrev:
Ju tjockare isolerande lager desto bättre ur komfortsynpunkt. Leca och Hazopor är måttligt isolerande. En grov riktlinje är att det behövs ett tre ggr så tjockt lager som motsvarande glasull. Dvs 30 cm Leca eller Hazopor motsvarar ca 10 cm glasull (eller frigolit).
Ett alternativ till Leca och Hazopor är Perlit. Det har bättre isoleregenskaper. Dvs man får bättre isolering med ett tunnare lager. Kan vara av intresse om höjden är begränsad.
Googla på mullbänk, sök på ekobyggportalen, och på detta forum (särskilt byggnadsvårdsdelen) etc så kan ni skaffa er en egen uppfattning.
Ventilen i grunden är oförklarlig om det är en mullbänksgrund. De ska vara helt täta. Det är bara krypgrunder som är ventilerade. I er konstruktion, både gamla och nya, vill man inte ha in ngn iskall uteluft för då blir golvet också iskallt. Möjligtvis har man försökt att skapa en extremt låg "krypgrund" när man byggde på originalgolvet med ett nytt golvlager och i princip skapade en "krypgrund", och då tog upp en ventil för luftning.
Om man antar att det max rör sig om max 10 cm glasull i "trossbotten" mellan det nya och gamla golvet så är det kanske möjligt att hålla grunden torr om huset är konstant uppvärmt till ca +20C, och helst också eldas dagligdags i kamin/spis som förr så att även murstocken hålls varm och torr nedåt grunden.
Ja jag tror att man försökt skapa en torpargrund nån gång på 60-talet. Vi ska kolla upp i andra delar av huset som har en annan golvbeläggning (typ plastlackad furu) . Nu börjar det kännas som soännande. Inte enbart jobbigt.
Har en tvådelad lösning, en mullbänk och en modernare krypgrund. Det är den nyare tillbyggnaden som fått krypgrund, båda står med väldigt lika förhållanden till berg och vegetationen utanför. Nu kommer det lustiga, båda mår väldigt bra. Trots två olika tekniker, mullbänken helt oventilerad och torpargrunden väl ventilerad. På mullbänkssidan av huset känner man kyla kommer upp genom golvet, på torpargrunden/krypgrunden så känns det inte, men golvet är kallare på kryp/torp/grunden. Finns säkert många skäl till detta, tex eldstad står i gamla delen. Sen är även golvbjälklag stadigare i äldre delen. Äldre delen är från 1800-tal tidigt, medans den nyare delen är byggd 1953. Båda sammanfogade delarna är timmerstommar.
