FTX och buller - Mina erfarenheter
Efter som att Magnusalsjon var lite intresserad så bestämde jag mig för att skriva en sammanfattning av hur jag har tänkt när jag skulle få tyst på mitt FTX-aggregat. Man får ju mycket hjälp av kunnigt folk här, men när det kommer till ljud och akustik så är ju faktiskt jag som är ganska kunnig. Så jag tänkte att jag kan bidra nu. Om en person läser detta och får hjälp så var det värt timmen det tog att skriva ner 
Ni som kan ljud och akustik får ursäkta mina många förenklingar och svepande genrealiseringar.
Vi installerade FTX i vårat 50-talshus då vi inte kände oss bekväma med självdragsventilation kombinerat med blåbetongen som var del av byggnadsstommen. Vi mäter radonhalten i detta nu, så jag vet faktiskt inte hur mycket vi lyckats ventilera bort ännu. Men installatörsfirman kunde garantera att vi skulle komma en bra bit under gränsvärdena.
Vad vi (eller främst jag) däremot har märkt av är att det i standardutförande faktiskt bullrar en del från ventilationskanalerna. Då jag själv jobbar med och är utbildad inom akustik så är det möjligt att jag är extra känslig, men jag har också kunskaper som gör att jag kunde identifiera och lösa problemet på ett relativt robust sätt. Jag tänkte dela med mig av mina erfarenheter nedan.
Välj en dokumenterat duktig installatör / alternativt se till att du har järnkoll på vad som görs.
Vi anlitade en större välkänd firma som enligt min uppfattning hade bra koll på buller, jag ville inte hamna i sitsen att jag inte fått vad jag blivit utlovad samtidigt som de som installerat det inte bryr sig eller har avvecklat firman. Firman jag anlitade var kanon rakt igenom, trots att jag säkert var jobbig med alla mina påpekanden om buller.
Jag fick innan beställningen skriftligt via mail på att lösningen de gjorde skulle klara ljudkrav enligt BBR (30 dBA ljudtryck i rum, motsvarande ljudklass C i bostäder). Enligt firman så var det ytterst få som inte tyckte att det var tillräckligt, samt att det skulle gå att komplettera i efterhand om jag inte var nöjd. De garanterade även skriftligt att radonhalten skulle gå under riktvärden (vilket ju egentligen var det viktiga för oss).
När det gäller ljudklass C så är den utformad så att en viss andel av befolkningen kommer störa sig på ljudet – jag är uppenbarligen en av dem när det kommer till installationsbuller. För mig finns det inga alternativ till att göra det så tyst det bara går när det kommer till ens egen bostad.
Firmans lösning bestod i att placera 2 st. s.k. fasta dämpare per kanal i direkt anslutning till aggregatet, samt att m.h.a. ändringar av ventilationsdiametern skapa resterande dämpning av flödesljud genom impedansskillnader i kanalsystemet. Jag tyckte det lät som en rimlig lösning som förstaskott, men hade inte accepterat den om det inte hade gått att förbättra i efterhand. Fasta dämpare är generellt dåliga på lågfrekvent ljud, vilket var min större farhåga.
Bullerdämpande åtgärder
När fläkten var igång så var ju jag då absolut inte nöjd med bullernivån i rum, även om de verkade klara den nivå som utlovats. Jag tog hem en ljudnivåmätare från jobbet och gjorde en ljudeffektsbestämning av ett tilluftsdon.
Resultatet från denna gav följande graf (y-axel är ljudnivå i dBA, x-axel är en logaritmisk frekvensaxel):
- Blå kurva är hämtad från tillverkarens specifikation på ljudeffekten från aggregatets tilluft.
- Orange kurva är min ljudeffektbestämning av tilluftsdon i ett sovrum. Totalnivå på ljudeffekt ~34 dBA, vilket omräknat till ljudtryck i rum motsvarar ungefär 30-31 dBA – alltså i princip som utlovat.
- Grå kurva är ljudtrycksnivån i rummet med fläkten avstängd.
- Gul kurva är min matematiska beräkning av fläktljudet (blå kurva) från tilluftsdonet i rummet.
Som synes så följer den beräknade (gula) kurvan den uppmätta (orange) upp till 250 Hz (tredje punkten), efter 250 Hz ska det alltså inte vara något ljud från fläkten alls i systemet – då ljuddämparna direkt efter fläkten tar hand om det ljudet.
Vad är det då vi hör istället? Jo, flödesljud. Buller från ventilationssystem kan väldigt förenklat delas upp i två olika komponenter – lågfrekvent aggregatbuller upp till 500 Hz och flödesljud från kanalerna från 500 Hz och uppåt. Jag vill ju få ner samtliga frekvenskomponenter mot den grå kurvan, alltså mot bakgrundsnivån i rummet.
Hantera lågfrekvent buller (< 500 Hz)
De lågfrekventa komponenterna var för mig ganska enkla att fixa, detta då jag har mitt aggregat ståendes på garagevinden – detta minimerar dels risken för stomljud i bostadsdelen (mer om det senare) men möjliggör också att man kan peppra med flexibla dämpare i direkt anslutning till aggregatet. Flexibla dämpare är skitbra på att hantera lågfrekvent buller, där en fast dämpare kanske tar 5-6 dB kan en flexibel dämpare ta 20 utan problem. Eller ja, ett problem finns ju – de läcker i viss mån ut det lågfrekventa ljudet. Men eftersom att mitt aggregat står på garagevinden så kunde jag ju montera flexibla dämpare direkt efter aggregatet, ljudet som läckte ut tog sig bara till just garaget och det bryr ju inte jag mig om.
Hantera flödesljud (> 500 Hz)
Direkt efter att vi monterat de flexibla dämparna vid aggregatet så var det en hörbar skillnad på bullernivåerna i rummen, jag kontrollmätte inte men jag skulle gissa att merparten av det lågfrekventa ljudet från aggregatet nu var borta. Nästa steg var då att få bort flödesljudet. Dämpningen från impedansskillnaderna i rören var enligt mig inte tillräcklig.
Ett antagande man kan göra angående flödesljudet är att böjar ökar ljudet med ~3 dB och korsningar med upp till 6 dB – böjar vill vi därför ta bort och ersätta med flexibla dämpare (en flexibel dämpare dämpar nämligen mer ljud i en böjd än i en rak kanal, T-korsningar vill vi komplettera med flexibla dämpare direkt efter korsningen.
Nu när vi har en massa flexibla dämpare inne i huset stöter vi på nästa problem – skiten läcker ju ljud! Så även fast det nu är tyst från donen så låter det nu från dämparna istället. Som tur var så var jag förberedd på detta och hade därför sett till att vi endast hade placerat dämpare i utrymmen som kunde byggas igen och fyllas med mineralull eller annan ljudisolering.
Ett typställe för detta var rummet där vi hade överföringen från nedervåning till övervåning – detta var en knutpunkt där rören grenade ut sig både till övervåning men också till bostadsrummen på nedervåningen. Mitt råd är att välja detta utrymme med omsorg, för här kommer man behöva peppra med flexibla dämpare om man vill ha det riktigt tyst.
Bilder innan bullerågärder. Nedre vänstra bilden inte helt lätt att bygga igen och få det snyggt Ni kan även notera hål i vägg under ventilation. Här var det installatörsfirman som råkade göra fel...
Detta utrymme var för oss en liten hall på 1.6*1.7 m mellan badrum och bostadsrum – enda lösningen här var att bygga igen ventilationen med ett innertak med specialdesignade akustikplattor med skydd för överhörning (Exempelvis Rockfon Sonar dB 46 eller Ecophon Combison Duo) nedpendlade minst 30 cm från innertaket (men helst 40+). Det är också viktigt att hänga upp dämparna i snöre eller liknande så att de inte hamnar i kontakt med innertaket (flexibla dämpare har en tendens att hänga ner lite).
Undvik resonanslådor!
En annan sak som kan vara bra att understryka är att om utrymmet som ni monterar flexdämparna i är stängt (som garderobsöverskåpet i bilden ovan) så kan det i kombination med att flexdämparna läcker ljud skapa en resonanslåda som alstrar lågfrekvent buller ut i rummet. Jag löste detta med att fylla i princip hela utrymmet runt dämparna med mineralull.
Strypinsatser
Som sista lösning – ifall det inte hade blivit bra – så hade jag tänkt placera in ljuddämpande strypinsatser (typ från Casamja eller liknande). Nackdelen med dessa är givetvis att de påverkar lufthastigheten och sänker trycket – det är ju ändå ventilation man vill ha – om det bara ska vara tyst kan man ju bara skita i att installera fläkten. Som tur var slapp jag det. Detta var inte heller en lösning som rekommenderades av installationsfirman.
Sammanfattning av min lösning.
Med hjälp av bra utplacerade flexibla dämpare kunde jag få ner ljudnivån från ventilationen i rum från 31 dBA ner mot 22 dBA, eller ljudklass A. Då jag hade ett litet rum på nedervåningen som jag kunde peppra med flexibla dämpare så fick jag ner det högfrekventa bullret så mycket att jag inte behövde sätta en enda dämpare på övervåningen.
Det är väldigt viktigt att man ser till att inte placera flexibla dämpare på ställen där man inte kan bygga igen ordentligt – flexibla dämpare läcker lågfrekvent ljud och i värsta fall kan det bli sämre än från början (då lågfrekvent buller är mer störigt än högfrekvent) - fasta dämpare klarar inte av att dämpa lågfrekvent ljud i den mån som behövs vilket leder till buller från ventilerna.
Total kostnad för de extra dämparna, inklusive en montör en halv dag, blev c:a 5000:-. För mig känns det som en skitsumma när jag lagt över 100k på fläkten med installation.
Jag kan även tillägga att jag valde att komplettera med dämpare på avluften. Det gjorde en stor skillnad på utomhusmiljön på gaveln där fläkten går ut.
Extra kommentar: stomljud.
En klar fördel med vårat hus var som sagt att det gick att ställa aggregatet på garagevinden – detta minimerar även risken för stomljud i bostadsdelen.
Angående stomljud så skulle jag rekommendera alla som installerar FTX att se till att aggregatet står på rejäla vibrationsdämpare, även vid minimala vibrationer från aggregatet så finns det en risk att det fortplantar sig i bjälklag och väggar vilket sedan alstrar buller. Kontakta en firma som säljer vibrationsdämpande material, det räcker egentligen med typ och vikt på fläkten, antalet infästningspunkter samt ytarean på dessa så ska återförsäljaren kunna ta fram något som ni kan ställa den på.
Extra kommentar: FTX generellt
Nu har vi levt med FTX ett tag och jag måste säga att det känns ganska lyxigt, nu när bullernivåerna är minimerade. Man kan inte räkna hem det ekonomiskt under en livstid genom energibesparing, men känslan att gå in i ungarnas rum på morgonen och det inte luktar instängt och dött är ändå en påminnelse om att vi nu andas i princip nyss omsatt uteluft. Det var även ganska skönt att kunna plugga igen alla friskluftsventiler.
För oss som har blåbetong i huset så är detta nog även en bra ekonomisk investering, om vi en dag skulle vilja sälja. Hade vi inte haft blåbetong hade vi nog varit för snåla för att investera i det, men nu när vi var "tvungna" så känns det jäkligt värt det.
Ni som kan ljud och akustik får ursäkta mina många förenklingar och svepande genrealiseringar.Vi installerade FTX i vårat 50-talshus då vi inte kände oss bekväma med självdragsventilation kombinerat med blåbetongen som var del av byggnadsstommen. Vi mäter radonhalten i detta nu, så jag vet faktiskt inte hur mycket vi lyckats ventilera bort ännu. Men installatörsfirman kunde garantera att vi skulle komma en bra bit under gränsvärdena.
Vad vi (eller främst jag) däremot har märkt av är att det i standardutförande faktiskt bullrar en del från ventilationskanalerna. Då jag själv jobbar med och är utbildad inom akustik så är det möjligt att jag är extra känslig, men jag har också kunskaper som gör att jag kunde identifiera och lösa problemet på ett relativt robust sätt. Jag tänkte dela med mig av mina erfarenheter nedan.
Välj en dokumenterat duktig installatör / alternativt se till att du har järnkoll på vad som görs.
Vi anlitade en större välkänd firma som enligt min uppfattning hade bra koll på buller, jag ville inte hamna i sitsen att jag inte fått vad jag blivit utlovad samtidigt som de som installerat det inte bryr sig eller har avvecklat firman. Firman jag anlitade var kanon rakt igenom, trots att jag säkert var jobbig med alla mina påpekanden om buller.
Jag fick innan beställningen skriftligt via mail på att lösningen de gjorde skulle klara ljudkrav enligt BBR (30 dBA ljudtryck i rum, motsvarande ljudklass C i bostäder). Enligt firman så var det ytterst få som inte tyckte att det var tillräckligt, samt att det skulle gå att komplettera i efterhand om jag inte var nöjd. De garanterade även skriftligt att radonhalten skulle gå under riktvärden (vilket ju egentligen var det viktiga för oss).
När det gäller ljudklass C så är den utformad så att en viss andel av befolkningen kommer störa sig på ljudet – jag är uppenbarligen en av dem när det kommer till installationsbuller. För mig finns det inga alternativ till att göra det så tyst det bara går när det kommer till ens egen bostad.
Firmans lösning bestod i att placera 2 st. s.k. fasta dämpare per kanal i direkt anslutning till aggregatet, samt att m.h.a. ändringar av ventilationsdiametern skapa resterande dämpning av flödesljud genom impedansskillnader i kanalsystemet. Jag tyckte det lät som en rimlig lösning som förstaskott, men hade inte accepterat den om det inte hade gått att förbättra i efterhand. Fasta dämpare är generellt dåliga på lågfrekvent ljud, vilket var min större farhåga.
Bullerdämpande åtgärder
När fläkten var igång så var ju jag då absolut inte nöjd med bullernivån i rum, även om de verkade klara den nivå som utlovats. Jag tog hem en ljudnivåmätare från jobbet och gjorde en ljudeffektsbestämning av ett tilluftsdon.
Resultatet från denna gav följande graf (y-axel är ljudnivå i dBA, x-axel är en logaritmisk frekvensaxel):
- Blå kurva är hämtad från tillverkarens specifikation på ljudeffekten från aggregatets tilluft.
- Orange kurva är min ljudeffektbestämning av tilluftsdon i ett sovrum. Totalnivå på ljudeffekt ~34 dBA, vilket omräknat till ljudtryck i rum motsvarar ungefär 30-31 dBA – alltså i princip som utlovat.
- Grå kurva är ljudtrycksnivån i rummet med fläkten avstängd.
- Gul kurva är min matematiska beräkning av fläktljudet (blå kurva) från tilluftsdonet i rummet.
Som synes så följer den beräknade (gula) kurvan den uppmätta (orange) upp till 250 Hz (tredje punkten), efter 250 Hz ska det alltså inte vara något ljud från fläkten alls i systemet – då ljuddämparna direkt efter fläkten tar hand om det ljudet.
Vad är det då vi hör istället? Jo, flödesljud. Buller från ventilationssystem kan väldigt förenklat delas upp i två olika komponenter – lågfrekvent aggregatbuller upp till 500 Hz och flödesljud från kanalerna från 500 Hz och uppåt. Jag vill ju få ner samtliga frekvenskomponenter mot den grå kurvan, alltså mot bakgrundsnivån i rummet.
Hantera lågfrekvent buller (< 500 Hz)
De lågfrekventa komponenterna var för mig ganska enkla att fixa, detta då jag har mitt aggregat ståendes på garagevinden – detta minimerar dels risken för stomljud i bostadsdelen (mer om det senare) men möjliggör också att man kan peppra med flexibla dämpare i direkt anslutning till aggregatet. Flexibla dämpare är skitbra på att hantera lågfrekvent buller, där en fast dämpare kanske tar 5-6 dB kan en flexibel dämpare ta 20 utan problem. Eller ja, ett problem finns ju – de läcker i viss mån ut det lågfrekventa ljudet. Men eftersom att mitt aggregat står på garagevinden så kunde jag ju montera flexibla dämpare direkt efter aggregatet, ljudet som läckte ut tog sig bara till just garaget och det bryr ju inte jag mig om.
Hantera flödesljud (> 500 Hz)
Direkt efter att vi monterat de flexibla dämparna vid aggregatet så var det en hörbar skillnad på bullernivåerna i rummen, jag kontrollmätte inte men jag skulle gissa att merparten av det lågfrekventa ljudet från aggregatet nu var borta. Nästa steg var då att få bort flödesljudet. Dämpningen från impedansskillnaderna i rören var enligt mig inte tillräcklig.
Ett antagande man kan göra angående flödesljudet är att böjar ökar ljudet med ~3 dB och korsningar med upp till 6 dB – böjar vill vi därför ta bort och ersätta med flexibla dämpare (en flexibel dämpare dämpar nämligen mer ljud i en böjd än i en rak kanal, T-korsningar vill vi komplettera med flexibla dämpare direkt efter korsningen.
Nu när vi har en massa flexibla dämpare inne i huset stöter vi på nästa problem – skiten läcker ju ljud! Så även fast det nu är tyst från donen så låter det nu från dämparna istället. Som tur var så var jag förberedd på detta och hade därför sett till att vi endast hade placerat dämpare i utrymmen som kunde byggas igen och fyllas med mineralull eller annan ljudisolering.
Ett typställe för detta var rummet där vi hade överföringen från nedervåning till övervåning – detta var en knutpunkt där rören grenade ut sig både till övervåning men också till bostadsrummen på nedervåningen. Mitt råd är att välja detta utrymme med omsorg, för här kommer man behöva peppra med flexibla dämpare om man vill ha det riktigt tyst.
Bilder innan bullerågärder. Nedre vänstra bilden inte helt lätt att bygga igen och få det snyggt
Ni kan även notera hål i vägg under ventilation. Här var det installatörsfirman som råkade göra fel...Detta utrymme var för oss en liten hall på 1.6*1.7 m mellan badrum och bostadsrum – enda lösningen här var att bygga igen ventilationen med ett innertak med specialdesignade akustikplattor med skydd för överhörning (Exempelvis Rockfon Sonar dB 46 eller Ecophon Combison Duo) nedpendlade minst 30 cm från innertaket (men helst 40+). Det är också viktigt att hänga upp dämparna i snöre eller liknande så att de inte hamnar i kontakt med innertaket (flexibla dämpare har en tendens att hänga ner lite).
Undvik resonanslådor!
En annan sak som kan vara bra att understryka är att om utrymmet som ni monterar flexdämparna i är stängt (som garderobsöverskåpet i bilden ovan) så kan det i kombination med att flexdämparna läcker ljud skapa en resonanslåda som alstrar lågfrekvent buller ut i rummet. Jag löste detta med att fylla i princip hela utrymmet runt dämparna med mineralull.
Strypinsatser
Som sista lösning – ifall det inte hade blivit bra – så hade jag tänkt placera in ljuddämpande strypinsatser (typ från Casamja eller liknande). Nackdelen med dessa är givetvis att de påverkar lufthastigheten och sänker trycket – det är ju ändå ventilation man vill ha – om det bara ska vara tyst kan man ju bara skita i att installera fläkten. Som tur var slapp jag det. Detta var inte heller en lösning som rekommenderades av installationsfirman.
Sammanfattning av min lösning.
Med hjälp av bra utplacerade flexibla dämpare kunde jag få ner ljudnivån från ventilationen i rum från 31 dBA ner mot 22 dBA, eller ljudklass A. Då jag hade ett litet rum på nedervåningen som jag kunde peppra med flexibla dämpare så fick jag ner det högfrekventa bullret så mycket att jag inte behövde sätta en enda dämpare på övervåningen.
Det är väldigt viktigt att man ser till att inte placera flexibla dämpare på ställen där man inte kan bygga igen ordentligt – flexibla dämpare läcker lågfrekvent ljud och i värsta fall kan det bli sämre än från början (då lågfrekvent buller är mer störigt än högfrekvent) - fasta dämpare klarar inte av att dämpa lågfrekvent ljud i den mån som behövs vilket leder till buller från ventilerna.
Total kostnad för de extra dämparna, inklusive en montör en halv dag, blev c:a 5000:-. För mig känns det som en skitsumma när jag lagt över 100k på fläkten med installation.
Jag kan även tillägga att jag valde att komplettera med dämpare på avluften. Det gjorde en stor skillnad på utomhusmiljön på gaveln där fläkten går ut.
Extra kommentar: stomljud.
En klar fördel med vårat hus var som sagt att det gick att ställa aggregatet på garagevinden – detta minimerar även risken för stomljud i bostadsdelen.
Angående stomljud så skulle jag rekommendera alla som installerar FTX att se till att aggregatet står på rejäla vibrationsdämpare, även vid minimala vibrationer från aggregatet så finns det en risk att det fortplantar sig i bjälklag och väggar vilket sedan alstrar buller. Kontakta en firma som säljer vibrationsdämpande material, det räcker egentligen med typ och vikt på fläkten, antalet infästningspunkter samt ytarean på dessa så ska återförsäljaren kunna ta fram något som ni kan ställa den på.
Extra kommentar: FTX generellt
Nu har vi levt med FTX ett tag och jag måste säga att det känns ganska lyxigt, nu när bullernivåerna är minimerade. Man kan inte räkna hem det ekonomiskt under en livstid genom energibesparing, men känslan att gå in i ungarnas rum på morgonen och det inte luktar instängt och dött är ändå en påminnelse om att vi nu andas i princip nyss omsatt uteluft. Det var även ganska skönt att kunna plugga igen alla friskluftsventiler.
För oss som har blåbetong i huset så är detta nog även en bra ekonomisk investering, om vi en dag skulle vilja sälja. Hade vi inte haft blåbetong hade vi nog varit för snåla för att investera i det, men nu när vi var "tvungna" så känns det jäkligt värt det.
Mycket intressant för den som ska installera eller bullerdämpa FTX!
All heder åt ts som bemödat sig att anteckna och förklara allt så bra!
Inser samtidigt att möjligheterna är helt annorlunda vid efterinstallation jfm nybyggnad eller större lmbyggnation.
Satte själv FTX i mitt hus med mansardtak 2018 och tycker att jag fick det riktigt tyst.
Ställde aggregatet på vinden på mjuka gummibuffertar.
Tack!
All heder åt ts som bemödat sig att anteckna och förklara allt så bra!
Inser samtidigt att möjligheterna är helt annorlunda vid efterinstallation jfm nybyggnad eller större lmbyggnation.
Satte själv FTX i mitt hus med mansardtak 2018 och tycker att jag fick det riktigt tyst.
Ställde aggregatet på vinden på mjuka gummibuffertar.
Tack!
Du har givetvis rätt i att om man bygger nytt och har ett hus byggt och designat för FTX så är det betydligt enklare att få rätt på det direkt.Huddingebo skrev:
Samtidigt vill jag understryka att ”Ljudklass C” accepteras av merparten, min fru tyckte att aggregatet var tyst ”det hörs ju lite, men inget jag stör mig på”. Firman som installerade sa att det var ytterst ovanligt med klagomål.
Sen hade vi mig som knappt kunde sova av oljudet
Det är helt enkelt olika vad vi upplever som tyst. Nu får man aktivt lyssna efter det inom mindre än en meter från ventilen för att ens uppfatta det. Det är alltså det som är Ljudklass A för ventilation. Ljudklass C så hör man det lite men de flesta bryr sig inte.
Då jag fått lite PM med frågor om ljud från FTX från olika användare så vill jag uppmuntra att fråga i denna tråden istället! Då kan även de som googlar se svaren
Vad är det för dimension på kanalerna? Flödesljuden blir väl som jag förstått mindre ju större kanalerna är. Jag planerar att någon gång installera FTX på våningsplanet i mitt enplanshus (källaren får klara sig utan) och har hur mycket plats som helst på vinden att dra kanalerna så hade tänkt slippa ljud genom att använda grövre rör. Men det kanske finns någon nackdel med det?
Mina rör går från 160 vid aggregatet ner till 100 för donen.Magnus E K skrev:
Du har helt rätt i att större rör minskar flödesljudet, detta då man får ett lägre ”reynoldstal” (hur turbulent flödet är) med större rördiameter. Man kan också minska turbulensen med hjälp av strypbrickor eller ändringar av rördiameter.
Har du obegränsat med plats skulle jag köra på med riktigt feta rör och försöka minimera antalet böjar och korsningar (vilket också leder till turbulens). En flexdämpare och en fast dämpare direkt efter aggregatet borde du också ha enligt mig, annars får du dels en massa lågfrekvent buller från ventilerna och dels kommer du få det högfrekventa bullret som inte är turbulens utan från aggregatet.
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 796 inlägg
En intressant sak som jag upptäckte efter att vi simulerat flödesljud på jobbet är att fyrkantiga kanaler ger mindre turbulens vid böjar.
Vill man ha ljudreduktion mellan olika rum i huset tycker jag det är värt att lägga till och frånluft i varje rum så det inte påverkar ventilationen nämnvärt när man har täta dörrar.
Jag har FTX aggregatet i tvättstugan, där läcker nog flexljuddämparna en del så får nog se över avskärmningen.
Det tar ju plats där och bullrar. Nästa hus får bli 125 don och FTX i ett separat teknikutrymme
Vill man ha ljudreduktion mellan olika rum i huset tycker jag det är värt att lägga till och frånluft i varje rum så det inte påverkar ventilationen nämnvärt när man har täta dörrar.
Jag har FTX aggregatet i tvättstugan, där läcker nog flexljuddämparna en del så får nog se över avskärmningen.
Det tar ju plats där och bullrar. Nästa hus får bli 125 don och FTX i ett separat teknikutrymme
Just ljud mellan olika rum var en fråga som jag fick via PM, jag har själv lite problem med det och jag är lite sugen på att testa ljuddämpande strypinsatser i sovrummen. Men då ska man ju egentligen göra ny flödesmätning och jag är väl inte i akut behov av att hosta upp mer pengar...En intressant sak som jag upptäckte efter att vi simulerat flödesljud på jobbet är att fyrkantiga kanaler ger mindre turbulens vid böjar.
Vill man ha ljudreduktion mellan olika rum i huset tycker jag det är värt att lägga till och frånluft i varje rum så det inte påverkar ventilationen nämnvärt när man har täta dörrar.
Jag har FTX aggregatet i tvättstugan, där läcker nog flexljuddämparna en del så får nog se över avskärmningen.
Det tar ju plats där och bullrar. Nästa hus får bli 125 don och FTX i ett separat teknikutrymme
Eller ska man göra ny mätning om man stryper precis innan donet? det blir ett tryckfall och en hastighetsökning, men flödet är ju konstant i teorin iaf. Så mina luftomsättningar kanske inte ändras?
Angående frånluft i alla rum så blir det ju extra viktigt att minimera överhörning, om man ska koppla toaletten i samma kanal som vardagsrummet
Intressant med fyrkantiga kanaler!
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 796 inlägg
Ljuddämpade och flödesoptimerade böjar, förgreningar och don är något som jag tycker är intressanta områden som nog skulle kunna förbättra ljudkomforten en hel del
Gjorde du jämförelsen med ett flöde som motsvarade samma R-tal i en rund kanal?En intressant sak som jag upptäckte efter att vi simulerat flödesljud på jobbet är att fyrkantiga kanaler ger mindre turbulens vid böjar.
Vill man ha ljudreduktion mellan olika rum i huset tycker jag det är värt att lägga till och frånluft i varje rum så det inte påverkar ventilationen nämnvärt när man har täta dörrar.
Jag har FTX aggregatet i tvättstugan, där läcker nog flexljuddämparna en del så får nog se över avskärmningen.
Det tar ju plats där och bullrar. Nästa hus får bli 125 don och FTX i ett separat teknikutrymme
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 796 inlägg
Njae det va inte exakt lika, samma flöde och böjradie men formändringen gav lite olika area. Det intressanta är hur riktningsändringen påverkar fördelningen av luftmängden. Luftmassan koncentreras ju något i yttre delen av böjen. Vid den rektangulära kanalen blev riktningsändringen hyffsat 2 dimensionell medans vid den runda böjen såg vi även en sidoförskjutning, dvs luften i sidan på kanalen går mot mitten i det runda röret.
Hej, intressanta inlägg!
Jag är i en liknande situation. 50-talshus, blå lättbetong, nytt ftx-system. Långt ifrån nöjd med ljudnivån.
Donet i vardagsrummet med rätt stort luftflöde genererar mycket blåsljud och ska bytas ut. Alltså inte ljud från aggregatet.
I övrigt så har vi också en del problem med flödesljud.
Intressant att placera flexdämpare vid böjar, blev en del sådana i vårt fall för att kunna ta sig fram.
Ett par funderingar
Du skriver "peppra" med flexdämpare på några ställen. Vad innebär detta rent konkret? Har nu 2 stycken 900mm fasta dämpare efter aggregatet och flexdämpare vid tilluftsdon.
Ska också lägga till dämpare på av/uteluft (kombidon). Körde du fasta eller flexdämpare här?
Jag är i en liknande situation. 50-talshus, blå lättbetong, nytt ftx-system. Långt ifrån nöjd med ljudnivån.
Donet i vardagsrummet med rätt stort luftflöde genererar mycket blåsljud och ska bytas ut. Alltså inte ljud från aggregatet.
I övrigt så har vi också en del problem med flödesljud.
Intressant att placera flexdämpare vid böjar, blev en del sådana i vårt fall för att kunna ta sig fram.
Ett par funderingar
Du skriver "peppra" med flexdämpare på några ställen. Vad innebär detta rent konkret? Har nu 2 stycken 900mm fasta dämpare efter aggregatet och flexdämpare vid tilluftsdon.
Ska också lägga till dämpare på av/uteluft (kombidon). Körde du fasta eller flexdämpare här?
Jag tycker det låter som att systemtrycket är för högt.H halj skrev:
Har du en ritning på systemet? Eller kan du göra en enkel skiss på det, helst med flöden, dimensioner och där du upplever ljud.
Med det underlaget är det lättare att svara på om det borde vara ett problem som kan injusteras bort eller om det kan finnas någon annan åtgärd som får ned systemtryckfallet.
Hej!
kladdat lite i paint. Hoppas det går att tyda. Bifogade även utklipp från injusteringsprotokollet.
Huvudkanalen är på 160mm men övergår till 125mm efter donet i vardagsrummet för tilluft och efter första dämparen för frånluft.
Som bakgrund så har vi blå lättbetong på bottenplan och övreplan med radonvärden på ca 3-400bq.
Källaren har inga radonproblem.
Rekommenderades en luftomsättning på ca 0.6-0.7 oms/h från radonutredningen. Vilket ger cirka 0.4-0.45 l/s,m2
Luftomsättningen i huset blev nog i överkant då 76 l/s innebär 0.43 l/s,m2 och då är all bostadsyta inräknad även hela källaren.
Aggregatet är ett acetec A110T och går på 70% för både till/frånluft
Frånluften tycker jag inte lever om särskilt.
kladdat lite i paint. Hoppas det går att tyda. Bifogade även utklipp från injusteringsprotokollet.
Huvudkanalen är på 160mm men övergår till 125mm efter donet i vardagsrummet för tilluft och efter första dämparen för frånluft.
Som bakgrund så har vi blå lättbetong på bottenplan och övreplan med radonvärden på ca 3-400bq.
Källaren har inga radonproblem.
Rekommenderades en luftomsättning på ca 0.6-0.7 oms/h från radonutredningen. Vilket ger cirka 0.4-0.45 l/s,m2
Luftomsättningen i huset blev nog i överkant då 76 l/s innebär 0.43 l/s,m2 och då är all bostadsyta inräknad även hela källaren.
Aggregatet är ett acetec A110T och går på 70% för både till/frånluft
Frånluften tycker jag inte lever om särskilt.
- Donet i vardagsrummet ger höga blåsljud från själva donet men också en del ljud från systemet.
- Kontoret i källaren ger mycket ljud från aggregatet trots rektangulär fast dämpare innan. Sitter dock direkt efter aggregat. Funderar på att avveckla det donet och köra med friskluftsventil i det rummet istället och lita på att frånluften ger tillräckligt sug från ventilen.
- Donen till de båda sovrummen på övervåningen fungerar ok. Skulle dock gärna haft de lite tystare, upplever en del oljud (blåsljud) från själva donen här.
- Rätt höga ljud utomhus men inga dämpare heller.
Jag får inte ihop inställningarna med det redovisade flödet. I tekniska data för donet finns det tillval med luftriktare, sitter det sådana? De ökar både tryckfallet och ljudet genom donen.
https://www.lindab.se/globalassets/...tation/ads/se/technical/airy.pdf?v=1620774601
Jag har aldrig tittat live på denna typ av don men tycker det ser ut som att de lägen man anger i protokollet och de tekniska data inte är fasta lägen.
Jag tycker det ser ut att finnas anledning att titta över injusteringen, antingen stämmer inte de inställda lägena, eller så har du högre flöde än vad injusteringsprotokollet anger om trycken stämmer. I båda fallen kan det innebära att det blir ljud. Med det sagt verkar det kunna stämma om det sitter luftriktare på ett ungefär.
Utan att har räknat på det har jag svårt att se varför det skulle krävas den tryckuppsättning som verkar gälla, vilket kan resultera i både aggregatljud och donljud (ju närmare aggregatet desto mer ljud).
https://www.lindab.se/globalassets/...tation/ads/se/technical/airy.pdf?v=1620774601
Jag har aldrig tittat live på denna typ av don men tycker det ser ut som att de lägen man anger i protokollet och de tekniska data inte är fasta lägen.
Jag tycker det ser ut att finnas anledning att titta över injusteringen, antingen stämmer inte de inställda lägena, eller så har du högre flöde än vad injusteringsprotokollet anger om trycken stämmer. I båda fallen kan det innebära att det blir ljud. Med det sagt verkar det kunna stämma om det sitter luftriktare på ett ungefär.
Utan att har räknat på det har jag svårt att se varför det skulle krävas den tryckuppsättning som verkar gälla, vilket kan resultera i både aggregatljud och donljud (ju närmare aggregatet desto mer ljud).
