frostfritt?kapilärbrytande?tjälskjut?

[bryggtomten]

Ska bygga plintgrund till vårt 65 kvm 1½plans hus.

Har tänkt gräva ner ca 100-80cm,
i botten grus 20cm med dräneringsrör,
gjuta liten "platta" och plint
sedan är frågan om man måste fylla upp igen med grus(16-32 eller nåt sånt) eller om man kan använda jorden?
Överst ska vi lägga duk+grus 5-10 cm för att få bra material under huset.
Plinten har vi tänkt ska vara 25-30 cm över mark.

Men hur är det med frostfritt djup och kapilärbrytande material runt plinten? Vad är det?
Ska man lägga "cellplast" runt plinten för att stoppa tjälen uppifrån?
Läste nånstans om att man inte får använa tjälskjutande material runt plinten. Vad är det?
Marken det handlar om är lera med stora sten i. Stenar i storlek som ett manshuvud typ.

 

[imported_Byggaren]

Rent allmänt: tjälskjutande material är sådant material i backen som kan hålla vatten även när det är nästan kruttorrt i backen. Det gör att marken expanderar vid sträng kyla som tränger ner som tjäle i marken. Men även en lång period med mindre sträng kyla skapar tjäle.

Tjälskjutande material är vanligen lera där korngradiationen är liten. Kallas filler med ett gemensamt namn. Består av mo och mjäla. Även silt kan ingå.

Eftersom du bor i Sthlms-området är ett plintdjup på 80-100 cm för lite m.h.t. frostfritt djup. Då ska du bygga i Skåne. Du får därför gräva lite längre ner. Runt 1,5-1,6 meter är tjälfritt, dvs. tjälen kryper inte så långt ner. Har du bara grus i backen kan du bortse från tjäldjupet eftersom grus inte kan tjäla. Det är kapillärbrytande genom större korn som skapar hålrum mellan kornen. Mest kapillärbrytande är rundkornigt mtrl./sten, typ avharpning. Nästan omöjligt att komprimera utan inblandning med en gradiation grus.

Att återfylla med jord runt plinten går alldeles utmärkt. Särskilt om den är konad och slät och avtagande uppåt. Då kan du även fylla med tjälskjutande mtrl.

Att lägga isolering runt plintarna i mark ger inte stor effekt. Det finns ingen värmekälla i närheten som kan läcka värme så att den inte försvinner. (Isotermer (värmekurvor) runt en husgrund kan annars flyttas längre ut från grunden på så sätt.) Nerfrysningen hindras dock till en del, men det är mycket marginellt och då talar jag om en utbredd yta på en meter på alla fyra sidorna runt plinten. Event. isolering ska ligga på minst ett spadsticks djup så att den inte skadas vid framtida grävarbete. Tjockleken bör inte understiga 100 mm, men det innebär ingen större förbättring att lägga ett tjockare lager. Då bättre att lägga den längre ut från plinten runt om för att hindra nerfrysningen.
_________________
Byggaren

 

[bryggtomten]

Betyder det att om jag fyller ut hela området, 7x10 m(65 kvm hus)med grus runt alla plintar, så slipper jag problem med tjäle och behöver således inte gräva 1½ m??
Eller om jag har konformade plintar?

 

[imported_Byggaren]

Betyder det att om jag fyller ut hela området, 7x10 m(65 kvm hus)med grus runt alla plintar, så slipper jag problem med tjäle och behöver således inte gräva 1½ m??
Eller om jag har konformade plintar?

Nej. Det betyder det inte. Det är det som är under plintarna som fryser, expanderar och lyfter (och i viss mån oxå det som är runt skaften på dem om sidorna är raka och inte friktionsfria). Om du gräver ur en bit till otillräckligt djup och fyller med grus inom den ytan (men alltså inte ner till frostfritt djup), saknar den åtgärden praktisk betydelse för tjällyft. Och det spelar heller ingen roll om plintarna är konformade eller ej. Den största lyftkraften finns under dem, men bara marginellt runt skaften.

Platta på mark (armerad för tjällyft och ojämn sättning, s.k. flytande platta) är istället en bättre konstruktion än plintgrund på tjälfarlig mark, förutsatt att marbeskaffenheten och djupet är lika på hela ytan (annars är det risk för ojämnt lyft med sättning och sprickor som följd). Det brukar inte heller frysa och lyfta under plattan p.g.a. värmeläckage från uppvärmt utrymme ovanför denna. Isotermerna för konstruktionen (med isolerad och förstärkt kantbalk) brukar ligga på cirka +4 grader C (lite mer på djupet) på utsidan upp till en halvmeter utanför kantbalken (det är därför lökväxterna i blomsterrabatterna längs husväggarna blommar så tidigt på våren). Horisontell isolering (på ett spadsticks djup i marken utanför runt husgrunden) är en bra åtgärd för att flytta ut risken för infrysning och tjällyft under kantbalken ytterligare ett stycke från husgrunden.
__________________
Byggaren