Fråga om kammaranslutning i Ecobox Bio 2 – Oväntat vattennivåfall

[Frida Lundgren4]

Min anläggning är 5 år, har aldrig blivit kontrollerad inte ens när den grävdes ner.
Jag sköter servicen själv och har intyg på att jag kan den genom leverantören.
Våra verk skiljer sig ganska mycket konstruktionsmässigt. Din har väl ett jämt flöde genom de olika reningsstegen.
Mitt jobbat satsvis. Dvs pumpar en större mängd slam över till processdelen. Där slammet syresätts och blir syrefattigt omvartannat under ca 10 timmar. Därefter stannar syresättningen i 75min och det aktiva slammet som innehållet bakterier och fosfor sjunker ner i botten o det rena vattnet pumpas ut. En enkel förklaring.
Jag tar slamprov i processdelen för att se om det aktiva slammet sjunker till botten o om resten är klart. Jag kan även ta prov på vattnet som pumpas ut.
Tips om jäst fick jag av en leverantör av ett annat märke än det jag har. Och tipset om socker o vitt bröd av företaget som levererade mitt mrv.
Ecobox blev jag avrådd ifrån när jag nördade ner mig skitbrunnsjungeln.
Har även hört att de som är glutenintoleranta och mrv har svårt att få det funka bra. Har nått med att bakterierna tycker om gluten.

Mycket intressant! Får jag fråga om du var tvungen att skicka in bilder och ett ifyllt frågeformulär till kommunen vid slutbesiktningen?

Jag skulle verkligen vara intresserad av att höra varför du blev avrådd från en Ecobox och vem som gav dig det rådet? Var det ägare till en Ecobox som hade negativa erfarenheter?

Ja, anläggningarna skiljer sig verkligen mycket åt. Har din anläggning en pump, eller behövs det en extra för processen?

Tack för en trevlig dialog! 😊

 

[ThJo1880]

Mycket intressant! Får jag fråga om du var tvungen att skicka in bilder och ett ifyllt frågeformulär till kommunen vid slutbesiktningen?

Jag skulle verkligen vara intresserad av att höra varför du blev avrådd från en Ecobox och vem som gav dig det rådet? Var det ägare till en Ecobox som hade negativa erfarenheter?

Ja, anläggningarna skiljer sig verkligen mycket åt. Har din anläggning en pump, eller behövs det en extra för processen?

Tack för en trevlig dialog! 😊

Bilder fick jag skicka in och formulär.
Men de gjorde ingen okulär besiktning.

Det var en entreprenadfirma som årligen arrangerar avloppmässa med olika utställare som sa att Ecobox kan bli dyr i drift, beroende på hur ofta polynitesäcken ska bytas.
Jag har bara en luftkompressor som sköter pumpning o syresättning av mrv.
En väldigt enkel konstruktion.

 

[xxargs]

Mitt minireningsverk av Agusto-typ arbetar med ältande aktivt slam som i olika perioder pumpas runt mellan kamrar för att få syresatta och icke syresatta cykler för att få ned kvävet i avloppet - den är i princip helt luktfri, ja om man öppnar brunslocket så kan det kännas lite starkare doft av 'jordkällare' en kort stund. Defintivt ingen 'avloppsdoft'.

Hos mig kostar ett byte av polonite-säck ~11000:- och får bara göras av kommunens underentreprenör då det räknas som riskavfall, med deponiavgift mm.

Nu är inte fällningskemikalier gratis heller med 1200-2000:- dunken beroende på PIX eller PAX, men har hittat en lösning att i stället för att använda järn(III)sulfat som verket arbetar med så kan jag köra med järn(II)sulfat sommartid (fryser vid -2 grader C och det verkar inte finnas några trix att få ned temperaturen ytterligare innan den kristallicerar... ) som kan köpas säckvis för betydligt billigare peng, blandas ut med viktmässigt 1 del pulver och 3 delar vatten och jag tycker järn(II)sulfat fungerar bättre och verkligen ger kristallklar vatten ut ur verket och håller fosfornivåerna låga medans med den 3-värdiga järnsulfatet så fins det alltid en liten tendens av grummel som inte vill sedimentera ut.

Val av flockmedel beror på verkets arbetande pH i kammrana och i sin tur påverkas av drickvattens pH och hårdhet och järnbaserat tål lägre pH än aluminimumbaserad flockmedel. Det är tyvärr inte alla som installerar minireninggsverk som tar hänsyn till att flockmedel måste väljas efter vattnet och faktiska pH i minireningsverket utan man kör med den som tillverkaren rekomenderar även om det fungerar mindre bra och kan ge onödigt hög förbrukning (= högre kostnad) eller för mycket fosforutsläpp utan att man vet om det...

Järn(II) sulfat ger dessutom denitrifieringsbakterierna lite extra energi när de omvandlar 2-värd järn till 3-värd järn så i praktiken blir det en del 3-värd järn ändå som har flockbildande verkan vilket 2-värd järn inte har.

kommunala avloppsreningsverk använder ofta just järn(II)sulfat eller järn(II)klorid för att binda fosfor för att de är mycket billigare än 3-värd dito.