Hej,

Kort fråga om arv (kan tyckas att jag borde kunnat googla fram svaret men har inte lyckats..).

Min farfar hade 5 barn, varav 4 är i livet (farmor har gått bort sen flera år tillbaka).

Om vi antar att det ej finns ett testamente kommer arvet delas i 4 eller 5 delar?
Sonen som gick bort hade nämligen 2 barn.

Min förhoppning är att ni kunniga ska svara att det självklart delas lika i 5 delar så att mina kusiner får sin pappas del.
 

Bästa svaret

Det normala är att det delas i fem delar och den avlidne sonens barn får dela på en av femtedelarna.
 
  • Gilla
nissebrun och 9 till
  • Laddar…
K Klass0n skrev:
Min förhoppning är att ni kunniga ska svara att det självklart delas lika i 5 delar så att mina kusiner får sin pappas del.
har den avlidne barn så ärver de hans del
 
  • Gilla
Klass0n
  • Laddar…
Tack för svar!
(Fan vet varför min hjärna kommer på såna här konstiga frågeställningar!)
 
useless useless skrev:
Det normala är att det delas i fem delar och den avlidne sonens barn får dela på en av femtedelarna.
Det är inte bara det normala, utan lagstadgat att man gör så. Barnbarnen tar över barnets arvsrätt.

Ska vi komplicera det lite (och det är ju juridik, så det är klart att vi ska), så kan man säga att arvet (om man som här har fem bröstarvingar) delas upp i tio delar. Fem av dem (laglotterna) har barnen eller deras efterlevande absolut rätt till, medan de andra fem (hälften alltså) fritt kan testamenteras bort som den avlidne önskade.

De två föräldralösa barnbarnen har alltså rätt till en halv tiondel var. Eftersom att testamente saknades får de också den andra tiondelen att dela på och får alltså två tjugondelar (eller en tiondel om man så vill) var, eller en femtedel tillsammans.

Är det något man lär sig i familjerätten så är det att räkna med bråk. ;)
 
  • Gilla
Frunihuset20 och 5 till
  • Laddar…
Men det går faktiskt att göra sina barn arvslösa med lite planering. Arvet avser endast kvarlåtenskapen(dvs det som är kvar efter skulder reglerats i dödsboet) - kvarlåtenskapen fördelas som arvslotter till de som skall ärva.

OM det finns något kvar att ärva… Den avlidne kan ha gett bort merparten av sina tillgångar något år eller två innan denne avlider, vilket ALLTID skall bevittnas av två personer och intygas att denne är vid sina sinnens fulla bruk. (Inte direkt ovanligt att sådana gåvor sker då ålderdomshemmet närmar sig och kostnaderna för det boendet inte är att leka med om man har en del pengar - och varför ge bort pengarna till staten?)

Ett exempel… Ett gift par där det finns särkullsbarn från hans sida upprättar ett gåvobrev där kvinnan först äger 50% av en fastighet och sen får i enskild gåva 50% av mannens del. Kvinnan äger nu 75% av huset och alla tillgångar i hennes namn som enskild egendom. (Särkullbarnen är över 30 år.)

Gåvan sker i samband med att mannen får cancer men utfallet av behandlingen blev bra och mannen överlevde. Det finns även osämja mellan barnen och paret så kontakter dem emellan är katastrofala relationsmässigt.

Utöver detta så går efterlevnadsskyddet för mannens försäkringarna till kvinnan och att samtliga tillgångar (kontanter, bilar, mm) står i kvinnans namn som enskild egendom (inga större belopp eller värdesaker men ändå.)

Särkullsbarnen känner inte till upplägget även om det är registrerat på tingsrätten som äktenskapsförord och gåvobrev. Det finns som nämnts en tvist/osämja mellan barnen och kvinnan/mannen. Äktenskapsordet definierar också att all egendom och tillgångar är kvinnans enskilda egendom men mannens tillgångar är giftorättsgods. Kvinnan har också full besittningsrätt tills denne avlider.

Vad innebär då detta? Jo, när mannen går bort är kvinnan i full kontroll. Hon ärver 50% av mannens tillgångar samt har full besittningsrätt under sin livstid. Dvs - de tre barnens arvslott är tillsammans 25% att skiftas ut vid kvinnans frånfälle.

De tre särkullsbarnen är då berättigade till (högt räknat) 8,5kr var per 100-lapp.

Med andra ord - barnen får i princip nada. Kvinnan har manövrerat allt till sin absoluta fördel på bekostnad av särkullsbarnen.
 
Att det går att agera bedrägligt eller arvsplanerande har noll med den här tråden att göra. Därtill har du delvis fel i sak, men hoppar inte ner i kaninhålet och reder ut det.
 
Fel i sak har jag inte. Garanterat.

Men tyckte att ämnet berörde vad jag skrev så tog mig friheten att lägga in det ändå.

Bara att scrolla vidare….
 
Huggedugge1 Huggedugge1 skrev:
Fel i sak har jag inte. Garanterat.
Ser du inte själv var ditt resonemang brister kan du nog sakfrågan sämre än du låter påskina.
 
Jisses… Förlåt - Förstår att du är en väl insatt person i alla ämnen med 140081 inlägg.
Nej, jag har tyvärr rätt i detta.
 
Det lät ju som en oerhört tråkig sits.

Ang frågan jag ställde så föreligger ännu inget bråk och det finns ingen ny dam som kan "sno förmögenheten".

Däremot har det gått olika bra materiellt för farfars barn så potentialen för en trevlig liten arvstvist är hög...
 
K Klass0n skrev:
Det lät ju som en oerhört tråkig sits.

Ang frågan jag ställde så föreligger ännu inget bråk och det finns ingen ny dam som kan "sno förmögenheten".

Däremot har det gått olika bra materiellt för farfars barn så potentialen för en trevlig liten arvstvist är hög...
Ja, det är tråkigt. En arvstvist tar gärna några år också så ingen blir en vinnare av det. Mer än advokater - från bodelning till domstol.
 
  • Ledsen
Klass0n
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Ska vi komplicera det lite (och det är ju juridik, så det är klart att vi ska), så kan man säga att arvet (om man som här har fem bröstarvingar) delas upp i tio delar. Fem av dem (laglotterna) har barnen eller deras efterlevande absolut rätt till, medan de andra fem (hälften alltså) fritt kan testamenteras bort som den avlidne önskade.
Får mig att fundera lite. När syskon ärver varann går ju arvet via de (då redan avlidna) föräldrarna. Om föräldrarna hade ett testamente som bestämde vad som skulle hända med arvet efter föräldrarna, har det då någon inverkan på arvet mellan syskonen eftersom det också "går via" de döda föräldrarna? Eller delas det automatiskt lika mellan levande syskon?
 
Finns föräldrars testamente gäller detta - men testamentet innebär minst laglotten till bröstarvingara. Detta innebär att syskonen inte nödvändigtvis ärver lika mycket eller att resterande belopp kan ha testamenterats till någon annan/något annat.

Det normala är ändå att syskonen ärver lika mycket.
 
yonna yonna skrev:
Finns föräldrars testamente gäller detta - men testamentet innebär minst laglotten till bröstarvingara. Detta innebär att syskonen inte nödvändigtvis ärver lika mycket eller att resterande belopp kan ha testamenterats till någon annan/något annat.

Det normala är ändå att syskonen ärver lika mycket.
Så du menar att om föräldrarna testamenterat 100% av det dom kan, halva egendomen, till barn A (eller till vem som helst dom vill testamentera det till), inget till barn B och C, och alla tre får sin laglott så blir fördelningen av ett dött syskon också på detta vis - om barn C dör (efter föräldrarna) så skulle barn A (eller vem testamentet nu gynnar) åter igen få 100% av det testamenterbara medan A och B delar lika på laglotten från barn C?

Istadarätten (där barn ärver istället för sina döda föräldrar) kringgår alltså inte döda föräldrars testamenten vid arv mellan syskon?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.