Vill delge hur vi lyckades förbättra en förfärlig trafiksituationen i vår by. Tänker att det finns ett rätt stort allmänhetsintresse. Mååånga andra har det nog lika jävligt som vi haft.
Vägen är en högt trafikerad led gående från fjäll till kust i norrland. I allt väsentligt en 90-väg, men i några tätare bebyggda byar, begränsat till 70. Så är det också i vår 2km långa by. Vi hade under lång tid plågats av mycket hänsynslös fortkörning. Knappt någon vågade sig ut som oskyddadad fotgängare för att besöka sina grannar.
Byasamfälligheten hade gjort upprepade försök att få begränsning till 50, men fått nobben. ”Vi vet att det går lite fort där men det finns många som har det värre”, blev svaret.
Det stora flertalet bilister är ögontjänare. Myndigheternas icke dolda mätningar ( de får nog inte mäta dolt, tror jag) ger därför inte sanna resultat. Statistiken blir därmed felvisande. Endast helt dolda mätningar visar hur verkligheten ser ut.
Vi (jag och min son) lånade av NTF en utrustning för mätning av hastigheter. Den var monterad på ett personbilssläp. Hade en stor display som skulle visa trafikanterna körd hastighet. Den drevs av bilbatterier och hade en datorenhet som registrerade och lagrade mätdata. Vår avsikt var dock inte att bilisterna skulle veta att deras hastighet registrerades. Vi dolde vagnen, plockade loss mätenheten försåg den med en förlängningssladd så att den kunde placeras på gynnsammast möjliga sätt utan att röjas. Efter installationen gjorde vi några protokollförda testkörningar understödda av GPS-mätningar. Vi ville inte hamna i någon situation där mätresultaten skulle kunna ifrågasättas.
För att utesluta manipulering från någon av byns innevånare höll vi projektet hemligt. Ingen annan än vi visste.
Utrustningen kunde av naturliga skäl bara mäta trafiken i en riktning. De två veckor vi hade tillgång till mätaren delades upp i fyra perioder med mätning åt vardera hållet.
Den noggranna planeringen visade sig senare ha stort värde. Försök att ifrågasätta mätresultaten föll platt när vi visade våra protokoll och metodik.
Nåväl, när vi fått tabeller och grafer utlästa och utskrivna av NTF, blev även vi rejält överraskade. Vi hade ju haft föreställningen att 1/3 av bilisterna var de riktigt svåra busarna, medan resterande 2/3-delen inte misskötte sig alltför grovt. Mätningarna visade att det var ganska precis tvärt om, 2/3 var rejält kvalificerade busar.
Eftersom vi kört ett eget race i hemlighet för övriga bybor, kändes det som att vi själva hade ansvaret att se till att informationen nådde ut till ansvariga myndigheter.
Vi gjorde en lista på vilka som skulle uppvaktas. Först informerade vi givetvis byns innevånare. Bokade sedan in personliga besök hos vägverket ( som det då hette) därefter kommunledningen. Alla partiers gruppledare, lokalradio och lokal press. Målet var att alla i beslutsfunktioner skulle tvingas att inse att något måste göras. Mätvärdena väckte förvåning men inga ifrågasättanden från vägverket eller kommunledning. Invändningarna kom däremot från politiskt håll. Men när vi noggrant redogjort för det metodologiska upplägget försvann invändningarna. De insåg att dessa dolda mätningar inte gick att bara vifta bort.
Som kuriosa kan tilläggas att endast FP-s gruppledare var helt ointresserad av att prata med oss. Vet inte vad för slutsats man kan dra av detta??
Sen började det hända saker. Vi fick en rejält avsmalnad väg, till förmån för en gc (gång o cykel)-bana upphöjd som en trottoar. Tyvärr inte riktigt genom hela byn. Finns lite till att slåss för.
Avsmalningen gör att det inte längre känns lika bekvämt för bilister att köra riktigt fort genom byn. Visst, det finns fortfarande svåra fortkörare, men de är långt färre än förut. Nu vågar vi besöka våra grannar via gc-banan.
Domedagsprofetior kom. Insändare i lokalpressen förutspådde att avsmalningen skulle orsaka stor ökning av olyckor på sträckan. Det har nu gått snart 11år utan en enda olycka. Däremot har det hänt olyckor 2-3 km bortanför avsmalningen, åt båda hållen.
Det är nu ganska länge sen jag sett någon NTF- mätningsvagn efter vägarna. Vet inte om de fortfarande tillhanda håller denna gratistjänst. Om vagnarna fortfarande finns och om någon planerar att använda en sådan dolt, så säg för fn inget annat än att ni vill visa trafikanterna hur mycket för fort de kört. Man bör nog beakta risken att utlånaren får kalla fötter om planer på dold mätning avslöjas.
KOB
Vägen är en högt trafikerad led gående från fjäll till kust i norrland. I allt väsentligt en 90-väg, men i några tätare bebyggda byar, begränsat till 70. Så är det också i vår 2km långa by. Vi hade under lång tid plågats av mycket hänsynslös fortkörning. Knappt någon vågade sig ut som oskyddadad fotgängare för att besöka sina grannar.
Byasamfälligheten hade gjort upprepade försök att få begränsning till 50, men fått nobben. ”Vi vet att det går lite fort där men det finns många som har det värre”, blev svaret.
Det stora flertalet bilister är ögontjänare. Myndigheternas icke dolda mätningar ( de får nog inte mäta dolt, tror jag) ger därför inte sanna resultat. Statistiken blir därmed felvisande. Endast helt dolda mätningar visar hur verkligheten ser ut.
Vi (jag och min son) lånade av NTF en utrustning för mätning av hastigheter. Den var monterad på ett personbilssläp. Hade en stor display som skulle visa trafikanterna körd hastighet. Den drevs av bilbatterier och hade en datorenhet som registrerade och lagrade mätdata. Vår avsikt var dock inte att bilisterna skulle veta att deras hastighet registrerades. Vi dolde vagnen, plockade loss mätenheten försåg den med en förlängningssladd så att den kunde placeras på gynnsammast möjliga sätt utan att röjas. Efter installationen gjorde vi några protokollförda testkörningar understödda av GPS-mätningar. Vi ville inte hamna i någon situation där mätresultaten skulle kunna ifrågasättas.
För att utesluta manipulering från någon av byns innevånare höll vi projektet hemligt. Ingen annan än vi visste.
Utrustningen kunde av naturliga skäl bara mäta trafiken i en riktning. De två veckor vi hade tillgång till mätaren delades upp i fyra perioder med mätning åt vardera hållet.
Den noggranna planeringen visade sig senare ha stort värde. Försök att ifrågasätta mätresultaten föll platt när vi visade våra protokoll och metodik.
Nåväl, när vi fått tabeller och grafer utlästa och utskrivna av NTF, blev även vi rejält överraskade. Vi hade ju haft föreställningen att 1/3 av bilisterna var de riktigt svåra busarna, medan resterande 2/3-delen inte misskötte sig alltför grovt. Mätningarna visade att det var ganska precis tvärt om, 2/3 var rejält kvalificerade busar.
Eftersom vi kört ett eget race i hemlighet för övriga bybor, kändes det som att vi själva hade ansvaret att se till att informationen nådde ut till ansvariga myndigheter.
Vi gjorde en lista på vilka som skulle uppvaktas. Först informerade vi givetvis byns innevånare. Bokade sedan in personliga besök hos vägverket ( som det då hette) därefter kommunledningen. Alla partiers gruppledare, lokalradio och lokal press. Målet var att alla i beslutsfunktioner skulle tvingas att inse att något måste göras. Mätvärdena väckte förvåning men inga ifrågasättanden från vägverket eller kommunledning. Invändningarna kom däremot från politiskt håll. Men när vi noggrant redogjort för det metodologiska upplägget försvann invändningarna. De insåg att dessa dolda mätningar inte gick att bara vifta bort.
Som kuriosa kan tilläggas att endast FP-s gruppledare var helt ointresserad av att prata med oss. Vet inte vad för slutsats man kan dra av detta??
Sen började det hända saker. Vi fick en rejält avsmalnad väg, till förmån för en gc (gång o cykel)-bana upphöjd som en trottoar. Tyvärr inte riktigt genom hela byn. Finns lite till att slåss för.
Avsmalningen gör att det inte längre känns lika bekvämt för bilister att köra riktigt fort genom byn. Visst, det finns fortfarande svåra fortkörare, men de är långt färre än förut. Nu vågar vi besöka våra grannar via gc-banan.
Domedagsprofetior kom. Insändare i lokalpressen förutspådde att avsmalningen skulle orsaka stor ökning av olyckor på sträckan. Det har nu gått snart 11år utan en enda olycka. Däremot har det hänt olyckor 2-3 km bortanför avsmalningen, åt båda hållen.
Det är nu ganska länge sen jag sett någon NTF- mätningsvagn efter vägarna. Vet inte om de fortfarande tillhanda håller denna gratistjänst. Om vagnarna fortfarande finns och om någon planerar att använda en sådan dolt, så säg för fn inget annat än att ni vill visa trafikanterna hur mycket för fort de kört. Man bör nog beakta risken att utlånaren får kalla fötter om planer på dold mätning avslöjas.
KOB
Tackar för tipset och din berättelseKOB skrev:
Kommer jag försent till jobbet nu så är det ditt fel men jag var tvungen att läsa klart 😉😉😉
Har sökt efter handburna fartkameror för privat bruk men inte hittat något, ska kolla med NTF
Du har helt rättStuff skrev:
"
Hej igen!
Det är Trafikverket som äger de fasta trafiksäkerhetskamerorna och ansvarar för etablering, drift och underhåll av dessa. Som du skriver så är det Polisen som sköter och ansvarar för de mobila. Verksamheten med trafiksäkerhetskameror är dock ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen. Det är Polisens utredningsenhet som utreder de hastighetsöverträdelser som trafiksäkerhetskamerorna registrerar.
Om du har önskemål om att det ska sättas upp en fast trafiksäkerhetskamera på en specifik plats så ska du kontakta Trafikverkets skriftligen via post eller e-post. Genom att skicka ärendet till vårt diarium kommer ditt önskemål att ärendeföras och sedan handläggas av ansvarig regional planerare. Du behöver beskriva på vilken plats det gäller, hur situationen ser ut och varför det skulle behövas en trafiksäkerhetskamera. Var du ska skicka det hittar du på vår webbplats: http://www.trafikverket.se/Kontakta-oss/Sa-har-skickar-du-post-till-Trafikverket/.
Vänligen
Anna, Kundtjänst
När jag läste svar # 48, där citat av stuff med emfas påstod att svaret inte var korrekt trodde jag först att h*n syftade på mitt inlägg, #46 eftersom det saknades relevanta inlägg däremellan. Blir ibland konstigt när inlägg plockas bort.
Hur som handlade mitt inlägg inte om en mobil fartkamera. Tror inte någon annan än polisen får hantera en dylik.
Vad det handlade om var ett ekipage som hade utrustning för att räkna antalet fordonspassager samt deras hastighet. Dessutom hade det en stor display (nedfällbar för transportläge) som visade för respektive bilist hur fort h*n körde. Fanns ingen som helst registrering som kunde knytas till någon enskild bilist. Registreringen visade alltså enbart statistik över hur hela trafikkollektivet betedde sig på mätplatsen.
Mätvagnarna kunde då (för 11 år sedan) lånas av NTF. Har ingen aning om det fortfarande är så.
Jag lovar, min redogörelse är korrekt.
Trafikverkets två svarta slangar mäter också hur många passager som görs. På ett primitivt sätt. Mäter dessutom på på ett lika primitivt sätt hastigheten genom att mäta tidsdiffen mellan pulserna i de två slangarna. Dessutom har de viss förmåga att skilja mellan tung och lätt trafik. Men det finns rätt stora svagheter. Först och främst de stora felmarginalerna. Det korta avståndet mellan slangarna ger stort plus/minusfel på hastighet. Fungrar nog ändå som hyfsat anvädbart material för bedömning av förhållanden vid lågtrafik, men pulserna blir nog ganska snart kaotiska och svårtydda vid tät trafik från båda hållen. De är dessutom manipulerbara pga att de är helt synliga. Jag vet att en del notoriska fartsyndare faktiskt bromsar när de ser dessa slangar. Trots att de vet att slangarna inte kan ”sätta fast”dem. Ögontjäneriet är bilismens signum.
Det hade gjorts slangmätningar även i vår by. Dessa visade att det gick onödigt fort, men gav inte signal om att fortkörningarna va så svåra och omfattade som de dolda mätningarna visade.
Det borde finnas ett hyfsat brett samhällsintresse av att helt hemliga och dolda mätningar (helt anonymiserade) kan göras för att se en sann bild hur trafikkollektivet beter sig. Anarkister kanske har invändningar. Men det är nog inte många av oss som delar deras åsikter.
KOB
Hur som handlade mitt inlägg inte om en mobil fartkamera. Tror inte någon annan än polisen får hantera en dylik.
Vad det handlade om var ett ekipage som hade utrustning för att räkna antalet fordonspassager samt deras hastighet. Dessutom hade det en stor display (nedfällbar för transportläge) som visade för respektive bilist hur fort h*n körde. Fanns ingen som helst registrering som kunde knytas till någon enskild bilist. Registreringen visade alltså enbart statistik över hur hela trafikkollektivet betedde sig på mätplatsen.
Mätvagnarna kunde då (för 11 år sedan) lånas av NTF. Har ingen aning om det fortfarande är så.
Jag lovar, min redogörelse är korrekt.
Trafikverkets två svarta slangar mäter också hur många passager som görs. På ett primitivt sätt. Mäter dessutom på på ett lika primitivt sätt hastigheten genom att mäta tidsdiffen mellan pulserna i de två slangarna. Dessutom har de viss förmåga att skilja mellan tung och lätt trafik. Men det finns rätt stora svagheter. Först och främst de stora felmarginalerna. Det korta avståndet mellan slangarna ger stort plus/minusfel på hastighet. Fungrar nog ändå som hyfsat anvädbart material för bedömning av förhållanden vid lågtrafik, men pulserna blir nog ganska snart kaotiska och svårtydda vid tät trafik från båda hållen. De är dessutom manipulerbara pga att de är helt synliga. Jag vet att en del notoriska fartsyndare faktiskt bromsar när de ser dessa slangar. Trots att de vet att slangarna inte kan ”sätta fast”dem. Ögontjäneriet är bilismens signum.
Det hade gjorts slangmätningar även i vår by. Dessa visade att det gick onödigt fort, men gav inte signal om att fortkörningarna va så svåra och omfattade som de dolda mätningarna visade.
Det borde finnas ett hyfsat brett samhällsintresse av att helt hemliga och dolda mätningar (helt anonymiserade) kan göras för att se en sann bild hur trafikkollektivet beter sig. Anarkister kanske har invändningar. Men det är nog inte många av oss som delar deras åsikter.
KOB
Har inlägg tagits bort? 😳
Genom vårt område är det många som genar till/från arbete och även annars. Det är 30 och skymd sikt men det hindrar inte ganska höga hastigheter.
Just nu genomförs en dold mätning (liten vit låda på en lycktstolpe). Jag skall kolla upp vilken myndighet som är ansvarig.
Just nu genomförs en dold mätning (liten vit låda på en lycktstolpe). Jag skall kolla upp vilken myndighet som är ansvarig.
Aha, jag uppfattar det som replik på mitt inklistrade svar från länsstyrelsenKOB skrev:
Det hade varit intressant o vetaPAF skrev:
Annars får du gärna skicka hit den vita lådan
Såg på nätet att de tidigare fartradarna för privatbruk inte säljs längre..
Någon lag som spökar?
Visst får man mäta dolt, det är helt enkelt så att det inte finns något mobil trafikmätningsteknologi som kan mäta dolt som ger ett tillförlitligt mätresultat. Radar är en pest att kalibrera, optiska sensorer är dyra och otillförlitliga. Det enda som funkar riktigt bra är slangar, och de syns.KOB skrev:
Det finns dessutom vetenskap som visar att folk bara ändrar sitt beteende precis när mätplatsen är ny. Låt den ligga en vecka eller två så glömmer de att den finns.
Nej, bara att det inte finns någon marknad som motiverar det.KOB skrev:
Du har nog rätt i att bilister i längden tröttnar på att slaviskt vara ögontjänare, om de inte tjänar något på det
Frinns dock en hake. Ditt resonemang stupar (åtminstone där jag trafikerar) på att slangarna aldrig ligger kvar ens en hel vecka. Två, högst tre dagar brukar de ligga.
KOB
Någon som har erfarenheter av sponsorer?
Hur går man tillväga och vad är rimligt?
Kontaktade t ex IF och ville att dom skulle bekosta en stor skylt på parkeringen vid vägen som belyser trafiksäkerheten.
Dom tyckte det verkade som en kul ide men skulle återkomma med svar om en månad.
Något jag skulle vilja ha och dela ut är t ex klisterdekaler man kan ha på bilar etc samt olika reklamgrejor som belyser det hela.
Hur funkar det med att man inte har någon t ex förening som driver det hela? ( tänker på bokföring, redovisning etc )
Hur går man tillväga och vad är rimligt?
Kontaktade t ex IF och ville att dom skulle bekosta en stor skylt på parkeringen vid vägen som belyser trafiksäkerheten.
Dom tyckte det verkade som en kul ide men skulle återkomma med svar om en månad.
Något jag skulle vilja ha och dela ut är t ex klisterdekaler man kan ha på bilar etc samt olika reklamgrejor som belyser det hela.
Hur funkar det med att man inte har någon t ex förening som driver det hela? ( tänker på bokföring, redovisning etc )
Som jag förstått det kan en kommun "hyra" en kamera av Trafikverket om man vill ha en kamera någonstans på det kommunala vägnätet. Kommunen kontaktar isåfall Trafikverket, som installerar och förvaltar kameran. Kommunen betalar en avgift till Trafikverket för detta.D09 skrev:Du har helt rätt
"
Hej igen!
Det är Trafikverket som äger de fasta trafiksäkerhetskamerorna och ansvarar för etablering, drift och underhåll av dessa. Som du skriver så är det Polisen som sköter och ansvarar för de mobila. Verksamheten med trafiksäkerhetskameror är dock ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen. Det är Polisens utredningsenhet som utreder de hastighetsöverträdelser som trafiksäkerhetskamerorna registrerar.
Om du har önskemål om att det ska sättas upp en fast trafiksäkerhetskamera på en specifik plats så ska du kontakta Trafikverkets skriftligen via post eller e-post. Genom att skicka ärendet till vårt diarium kommer ditt önskemål att ärendeföras och sedan handläggas av ansvarig regional planerare. Du behöver beskriva på vilken plats det gäller, hur situationen ser ut och varför det skulle behövas en trafiksäkerhetskamera. Var du ska skicka det hittar du på vår webbplats: [länk].
Vänligen
Anna, Kundtjänst
Det beror på vem som mäter och varför. Trafikverkets mätningar är oftast 3-4 dagar, kommunerna mäter oftast en vecka, men ibland går också de på 3-4 dagar, fast en del mäter två veckor. Oavsett, man kan anpassa mätmetoden efter situationen. Ofta gör man dessutom flera mätningar på en plats, kommunerna oftast två per år, Trafikverket oftast fyra.KOB skrev:
Egentligen spelar det ingen roll, har man bara en konsekvent mätmetod så får man jämförbara data. Det spelar liksom ingen roll om medelhastigheten sjunker 1 km/h (det är ungefär den storleksordningen man har på sänkningen, eftersom de som saktar ner drunknar i mängden som inte saktar ner, och det är sällan "raketerna" som saktar ner i vilket fall) om den sänkningen är konsekvent mellan alla mätningar.
Lite beroende på vilken mätutrustning man använder så kan man även ta ut varje enskilt fordon eller de snabbaste fordonen per timme. Det är ett bra sätt att identifiera "raketerna". De flesta mätutrustningar klassificerar dock data direkt vid mätningen, så man får bara tex att det passerat 3 st treaxliga lastbilar utan släp i klassen 40-50 km/h i den här körriktningen mellan klockan 20-21,