Skillnaden mellan KB ska väl ligga över 6 om jag kommer ihåg rätt. Bör väl bara vara en som ligger - sidan. 80 m. är, som någon skrev, väldigt lite. Mellan 150 - 200 m. borde det ligga på.
Manualen http://www.nibe.se/nibedocuments/11199/511065-1.pdf
Manualen http://www.nibe.se/nibedocuments/11199/511065-1.pdf
Redigerat:
Rekommenderat borrdjup:
Är du säker på att det bara är 80m borrhål? Det kanske är kompletterat med ytterligare ett borrhål eller med en ytjordvärmeslinga. Tror inte någon installatör skulle montera en 10kW pump mot ett 80m hål. Själv har jag också ett 80m hål, men borrade ett till på drygt 100m när jag bytte pump. Möjligtvis att du har en kraftigt överdimensionerad pump så att ditt hus inte behöver lika mycket energi som pumpens kapacitet indikerar. I så fall skulle 80m kunna tänkas räcka, men det är en lite otrolig förklaring.
Hur gammal är pumpen? Den lär ju vara minst 5 år gammal med tanke på att modellen ersatts av en nyare. 27261 starter och 5159 timmar VP-tid är ganska märkligt. Om vi antar att den är 5 år så skulle det betyda bara ca 5 timmar/dygn drifttid under 6 månader/år. Det känns väldigt lite. Dessutom så har du 27261 starter vilket gör att pumpen bara går 11 minuter/start.
Det är något som gör att pumpen stoppar i förtid skulle jag tro. Ställ dig framför pumpen och titta när den sätter igång och låta. Se hur gradminutrarna räknar ner och se om den klarar av att räkna ner ända till 0 innan den slutar låta.
Hur gammal är pumpen? Den lär ju vara minst 5 år gammal med tanke på att modellen ersatts av en nyare. 27261 starter och 5159 timmar VP-tid är ganska märkligt. Om vi antar att den är 5 år så skulle det betyda bara ca 5 timmar/dygn drifttid under 6 månader/år. Det känns väldigt lite. Dessutom så har du 27261 starter vilket gör att pumpen bara går 11 minuter/start.
Det är något som gör att pumpen stoppar i förtid skulle jag tro. Ställ dig framför pumpen och titta när den sätter igång och låta. Se hur gradminutrarna räknar ner och se om den klarar av att räkna ner ända till 0 innan den slutar låta.
§
Nej, Kb-diffen skall inte ligga så högt.peternicklas skrev:
Tittade efter noggrannare i morse. 7 KW stod det på brickan. Det var bara elschemat som såg ut som om det var 10.
Det där med 80 hörde vi från säljaren, som inte hade så mycket koll hon heller. Med ovanstående information låter det lite. Ska försöka luska fram hur det egentligen ligger till. Och räkna gradminuter.
Det där med 80 hörde vi från säljaren, som inte hade så mycket koll hon heller. Med ovanstående information låter det lite. Ska försöka luska fram hur det egentligen ligger till. Och räkna gradminuter.
Hittade denna text på ett annat forum, rätt tydligt förklarat om KB, mm.
Hög medeltemp är viktigare än "rätt" deltaT.
DeltaT på KB beror på minst 5 saker.
1. Värmepumpens uteffekt (hur mycket energi den plockar från borran)
2. Flödet i kollektorn, ju högre flöde desto lägre deltaT.
3. Hur tjockväggig och grov kollektorslangen är.
4. Borrans dimension (tightare borra ger något bättre värmeöverföring berg/kollektor)
5. Bergets värmeledningsförmåga
Har man en klen, typ 5 kW, värmepump och en lång kollektor (dock som regel max 400 meter, motsvarar 200 meter borrdjup) så får man hög medeltemp p.g.a det låga effektuttaget och den långa kollektorn, deltaT kan dock bli rätt stort p.g.a den långa kollektorn som ger ett stort flödesmotstånd.
Har man en värmepump med hög uteffekt, som tar mycket energi ur borran, och en kort (snålt dimensionerad) kollektor så blir deltaT större p.g.a. det högre effektuttaget och den korta kollektorn, medeltemperaturen blir dessutom lägre vilket menligt påverkar besparingen.
En väl dimensionerad värmepump och kollektor, alltså där man har en kollektor (borrdjup) som motsvarar det effektbehov som krävs för att berget/slangen skall kunna överföra den effekt som krävs när värmepumpen går så får man normalt en deltaT på ca 3-4 grader.
En dåligt dimensionerad anläggning, där kollektorn är för kort för det effektuttag som värmepumpen kräver ger ett för högt deltaT.
Olika bergarter kan dessutom överföra mer eller mindre energi, det kan skilja sig mellan typ 1.5 och 3.5 W/mK i värmeöverföringsförmåga, kalksten är bland de sämre bergarterna, och järnmalm torde vara bland de bättre...
Kollektorn bör därför dimensioneras även med detta i åtanke.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att 1 grad varmare "medeltemp" på KB ger ca 3% större energibesparing, har man ett deltaT på 5 grader istället för önskade 3 grader så spar man alltså ca 6% mindre än man hade gjort med den lägre deltaT som man önskar.
Ett sätt att få låg deltaT är att höja hastigheten på cirkulationspumpen, men detta kostar elenergi, som kan göra att vinsten av den lägre deltaT man då får kan ätas upp av den högre elförbrukning som genereras av cirkulationspumpen.
Ett bra berg, och en väl dimensionerad kollektor är alltså viktiga faktorer för att få rätt deltaT och bra besparing.
Har man så liten deltaT som 2 grader kan man nog kanske spara några kronor/år på att sänka hastigheten på cirkpumpen ett snäpp.
Har man deltaT på mer än 5 grader lär man tjäna på att höja hastigheten på cirkpumpen (om det går).
Bäst effekt får man i en anläggning med dubbla borror, parallellkopplade, med relativt stort borrdjup, det ger ett lågt flödesmotstånd och kräver därför låg hastighet på cirkpumpen med bibehållet lågt deltaT, och hög medeltemperatur.
Hög medeltemp är viktigare än "rätt" deltaT.
DeltaT på KB beror på minst 5 saker.
1. Värmepumpens uteffekt (hur mycket energi den plockar från borran)
2. Flödet i kollektorn, ju högre flöde desto lägre deltaT.
3. Hur tjockväggig och grov kollektorslangen är.
4. Borrans dimension (tightare borra ger något bättre värmeöverföring berg/kollektor)
5. Bergets värmeledningsförmåga
Har man en klen, typ 5 kW, värmepump och en lång kollektor (dock som regel max 400 meter, motsvarar 200 meter borrdjup) så får man hög medeltemp p.g.a det låga effektuttaget och den långa kollektorn, deltaT kan dock bli rätt stort p.g.a den långa kollektorn som ger ett stort flödesmotstånd.
Har man en värmepump med hög uteffekt, som tar mycket energi ur borran, och en kort (snålt dimensionerad) kollektor så blir deltaT större p.g.a. det högre effektuttaget och den korta kollektorn, medeltemperaturen blir dessutom lägre vilket menligt påverkar besparingen.
En väl dimensionerad värmepump och kollektor, alltså där man har en kollektor (borrdjup) som motsvarar det effektbehov som krävs för att berget/slangen skall kunna överföra den effekt som krävs när värmepumpen går så får man normalt en deltaT på ca 3-4 grader.
En dåligt dimensionerad anläggning, där kollektorn är för kort för det effektuttag som värmepumpen kräver ger ett för högt deltaT.
Olika bergarter kan dessutom överföra mer eller mindre energi, det kan skilja sig mellan typ 1.5 och 3.5 W/mK i värmeöverföringsförmåga, kalksten är bland de sämre bergarterna, och järnmalm torde vara bland de bättre...
Kollektorn bör därför dimensioneras även med detta i åtanke.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att 1 grad varmare "medeltemp" på KB ger ca 3% större energibesparing, har man ett deltaT på 5 grader istället för önskade 3 grader så spar man alltså ca 6% mindre än man hade gjort med den lägre deltaT som man önskar.
Ett sätt att få låg deltaT är att höja hastigheten på cirkulationspumpen, men detta kostar elenergi, som kan göra att vinsten av den lägre deltaT man då får kan ätas upp av den högre elförbrukning som genereras av cirkulationspumpen.
Ett bra berg, och en väl dimensionerad kollektor är alltså viktiga faktorer för att få rätt deltaT och bra besparing.
Har man så liten deltaT som 2 grader kan man nog kanske spara några kronor/år på att sänka hastigheten på cirkpumpen ett snäpp.
Har man deltaT på mer än 5 grader lär man tjäna på att höja hastigheten på cirkpumpen (om det går).
Bäst effekt får man i en anläggning med dubbla borror, parallellkopplade, med relativt stort borrdjup, det ger ett lågt flödesmotstånd och kräver därför låg hastighet på cirkpumpen med bibehållet lågt deltaT, och hög medeltemperatur.
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 081 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 081 inlägg
Något som nämnts om än lite diffust i den långa texten ovan är att du bör öka cirkulationspumpen för radiatorsystemet ett snäpp i och med att du upplever stor skillnad mellan övre och nedre del av elementet.
Du bör börja känna skillnad ganska snart, 30-60min.
Delta mellan tillopp och retur på en radiator bör väl vara mellan 6-10 grader. Över 10 är för mycket, under 6 är för lite.
Du bör börja känna skillnad ganska snart, 30-60min.
Delta mellan tillopp och retur på en radiator bör väl vara mellan 6-10 grader. Över 10 är för mycket, under 6 är för lite.
Redigerat:
I följande länk kan du kanske hitta din fastighet och hur djupt hålet / hålen är.....Heidina skrev:
http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar-sv.html
Grundinst 0 10 betydde tydligen "ej tillsatsvärme" och "normalt varmvattenläge" (där den första nollan styrde båda parametrarna). Konstigt, för jag har inte pillat på något där i närheten. Med 1 00 istället så gick elkassetten genast på och skickade upp VB-fram till 46 grader. (Tack Pagno, när jag väl fattade.) Jag har ställt tillbaka temperaturjusteringarna till de vanliga och hoppas på ett gott resultat.
Jag är ändå fundersam när det gäller de många starterna.
Gradminuterna låg (strax efter ovanstående justeringar) på -660 och förändrades inte nämnvärt på några minuter när jag tittade. Efter en halvtimme låg de på -400. Pumpen har gått konstant när jag felsökt de senaste dagarna. Jag antar att jag får vänta tills pumpen faktiskt ligger på plus och räkna ned sedan.
Tyvärr hittar jag inte något hål på min fastighet på kartan. Två av mina grannar hade däremot borrat 111 och 117m. Det sitter en etikett på pumpen med installationsfirmans namn. De borde veta.
Jag är ändå fundersam när det gäller de många starterna.
Gradminuterna låg (strax efter ovanstående justeringar) på -660 och förändrades inte nämnvärt på några minuter när jag tittade. Efter en halvtimme låg de på -400. Pumpen har gått konstant när jag felsökt de senaste dagarna. Jag antar att jag får vänta tills pumpen faktiskt ligger på plus och räkna ned sedan.
Tyvärr hittar jag inte något hål på min fastighet på kartan. Två av mina grannar hade däremot borrat 111 och 117m. Det sitter en etikett på pumpen med installationsfirmans namn. De borde veta.
Om du kontaktar borrfirman kan du ju passa på att fråga varför de inte skickat några papper på ditt borrhål till SGU... 
Angående tillsatsvärmen så finns det ju en separat knapp för det. Du kanske har råkat komma åt den av misstag. Blixtlampan på fronten visar även om tillsats är påslagen (fast sken), tillåten (blinkar) eller spärrad (släckt).
Angående tillsatsvärmen så finns det ju en separat knapp för det. Du kanske har råkat komma åt den av misstag. Blixtlampan på fronten visar även om tillsats är påslagen (fast sken), tillåten (blinkar) eller spärrad (släckt).
Ja, då blir allt mycket rimligare. Då kanske det bara är att du råkat spärra tillsatsvärmaren.Heidina skrev:
Jag vet att men förr i tiden ibland snålade med djupet på borrhålet för att det blir lite billigare, tyvärr dyrare i längden. Borrade själv 230 meter för att vara på den säkra sidan.
Du har ju inte så jättekallt ute och ändå -4 i retur från hålet. En vild gissning är att borrhålet är aningen snålt tilltaget.
Du har ju inte så jättekallt ute och ändå -4 i retur från hålet. En vild gissning är att borrhålet är aningen snålt tilltaget.
Redigerat:
Den låga differensen på KB-temperaturen har redan nämnts i tråden men det verkar även vara något problem med temperaturdifferensen på värmebäraren.
VB-fram 42 och VB-retur 40, det betyder ju att radiatorerna inte lämnat ifrån sig tillräckligt med värme till huset. Diffen bör ligga på ca 7 grader.
Termostatventiler som kärvar?
VB-fram 42 och VB-retur 40, det betyder ju att radiatorerna inte lämnat ifrån sig tillräckligt med värme till huset. Diffen bör ligga på ca 7 grader.
Termostatventiler som kärvar?
Såg inte att Vb-diffen var så låg. Dock betyder det inte alls det du indikerar. Vb-diffen visar hur mycket effekt värmepumpen avger eftersom det är den som höjer temperaturen på returen för att skicka ut den till radiatorerna igen.danne_08 skrev:
Det kan finnas ett antal förklaringar till låg Vb-diff...
1. Givarna är inget under av precision och kan visa fel
2. Högt flöde i radiatorsystemet (cirkulationspumpen satt på max utan att det behövs)
3. Dålig effekt på värmepumpen