Flytta pengar mellan anläggningar i samfällighet
Vår samfällighet har 3 olika anläggningar med olika konton som olika avgifter betalas in till. Beroende på typ av hus betalar vi olika avgifter, t.ex har vissa hus egna garage medan andra har radgarage som tillhör samfälligheten. Under många års tid gick en del av årsavgiften som var ämnad till underhåll av garage in på ett konto som tillhör en annan anläggning än det anläggningsbeslut som finns för garagen.
Enligt vissa så är det inte möjligt att föra över pengar från anläggning 1 till anläggning 2 eller vise versa. Men det känns ju lite orimligt?
Finns det något sätt en samfällighet kan föra över pengar från en anläggning till en annan?
Enligt vissa så är det inte möjligt att föra över pengar från anläggning 1 till anläggning 2 eller vise versa. Men det känns ju lite orimligt?
Finns det något sätt en samfällighet kan föra över pengar från en anläggning till en annan?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 217 inlägg
Vad är det som skulle vara omöjligt, att nu rätta och föra över pengar till den GA de egentligen hör, eller att som förut föra över avgifter från en GA till en de inte var avsedda för?
Om det är det förra som avses låter det långsökt. Det handlar ju då bara om en felaktig betalning som rättas.
Om det är det förra som avses låter det långsökt. Det handlar ju då bara om en felaktig betalning som rättas.
Men hur har det bokförts? Pengar in till en GA måste ju rimligen ha bokförts på den GAn. Vilket fysiskt konto pengarna finns på har egentligen inte med saken att göra. I princip kan man låta pengarna gå på ordförandens privata konto. Bara det bokförs, och pengarna finns där när revisorn kontrollerar. Men det vore klart olämpligt.
Håller med, avsluta alla konton utom ett. För över alla medel dit. Möjligen ett extra sparkonto med bättre ränta om banken bara har det upplägget.
Sen håller ni reda på vilka uttaxerade medel som hör till vilken GA (eller sektion i GA om det är lösningen). Kassören kan justera redovisningen så att den blir korrekt och stämmer med tidigare års uttaxeringar. Styrelsen informeras och kan stadfästa detta i ett beslut så att de ansvariga får säga sitt.
Sen håller ni reda på vilka uttaxerade medel som hör till vilken GA (eller sektion i GA om det är lösningen). Kassören kan justera redovisningen så att den blir korrekt och stämmer med tidigare års uttaxeringar. Styrelsen informeras och kan stadfästa detta i ett beslut så att de ansvariga får säga sitt.
Det är ett organisationsnummer med flera GAM -MH- skrev:
När en samfällighetsförening på detta sätt förvaltar flera olika gemensamhetsanläggningar så är det viktiga att man inte uttaxerar medel från medlemmarna för en gemensamhetsanläggnings drift och sen använder den för driften av en annan. Det betyder att man måste hålla reda på vilka medel som har uttaxerats för vilken gemensamhetsanläggning år för år och vilka kostnader som ska belasta vilken uttaxering.
Eftersom uttaxering sker genom att styrelsen lägger fram en debiteringslängd på stämman där det står hur mycket som har uttaxeras från varje delägare för respektive gemensamhetsanläggning så ska det vara solklart på den sidan. Kvar då är att hänföra respektive kostnad till rätt gemensamhetsanläggning i bokföringen.
Har man slarvat bakåt i tiden med formalian och kanske bara har bestämt en "månadsavgift" eller "medlemsavgift" så får styrelsen tolka hur man ska reparera det. T ex skyffla om pengarna på ett vettigt sätt som reflekterar uttaxeringar och kostnader tidigare år. Sen skärper man sig och upprättar ordentliga debiteringslängder till nästa stämma. Förslagsvis en debiteringslängd per gemensamhetsanläggning så att det blir tydligt vad man uttaxerar (kan vara en kolumn per gemensamhetsanläggning i ett gemensamt dokument).
Eftersom uttaxering sker genom att styrelsen lägger fram en debiteringslängd på stämman där det står hur mycket som har uttaxeras från varje delägare för respektive gemensamhetsanläggning så ska det vara solklart på den sidan. Kvar då är att hänföra respektive kostnad till rätt gemensamhetsanläggning i bokföringen.
Har man slarvat bakåt i tiden med formalian och kanske bara har bestämt en "månadsavgift" eller "medlemsavgift" så får styrelsen tolka hur man ska reparera det. T ex skyffla om pengarna på ett vettigt sätt som reflekterar uttaxeringar och kostnader tidigare år. Sen skärper man sig och upprättar ordentliga debiteringslängder till nästa stämma. Förslagsvis en debiteringslängd per gemensamhetsanläggning så att det blir tydligt vad man uttaxerar (kan vara en kolumn per gemensamhetsanläggning i ett gemensamt dokument).
Stort tack för svar!Claes Sörmland skrev:
Nej.
| 45 § LFS, I fall som avses i 41 § andra stycket får medel och andra tillgångar som är att hänföra enbart till viss verksamhetsgren icke användas eller utmätas för ändamål som faller utanför verksamhetsgrenen. |
| Medel som nyss sagts får ej heller sammanblandas med andra medel. |
Redigerat:
Medlen sammanblandas inte eftersom man har en bokföring som separerar uttaxerade medel och kostnader för respektive gemensamhetsanläggning. Även om man bara har ett bankkonto för föreningen.B bygges skrev:
Tyvärr har samfällighetsföreningen i TS fall sammanblandat medlen som hör till de olika gemensamhetsanläggningarna. Nu får styrelsen försöka reparera och följa lagens krav.
Redigerat:
Pratar inte om bokföringen. Kan du gräva i dina arkiv och lägga fram belägg för att lagstiftaren inte avser sammanblandning av likvida medel? Om man följer första meningen i 45 § och bokför korrekt finns ingen risk för bokföringsteknisk sammanblandning, ändå finns den andra meningen med i 45 §.
Lagen är utredd och skriven på 60-talet. På den tiden var det kontantkassa, föreningens bankbok och i bästa fall ett bokföringshäfte där inkomster och utgifter noterades. Inte konstigt att språkbruket då relaterar till kassaflöden.
Men idag kör väl varenda förening av lite storlek vanlig intäkts- och kostnadsredovisning. Då finns lite större möjligheter att rationellt hålla reda på ekonomin än med inkomst och utgift i kontant form.
Men idag kör väl varenda förening av lite storlek vanlig intäkts- och kostnadsredovisning. Då finns lite större möjligheter att rationellt hålla reda på ekonomin än med inkomst och utgift i kontant form.
Redigerat:
Du svarar dock inte på frågan och har inga andra belägg än din egen åsikt att den andra meningen i § 45 inte avser sammanblandning av likvida medel, kontanter eller annat.
Därtill undrar jag om du talar av egen erfarenhet när du föreslår ett gemensamt bankkonto för flera gemensamhetsanläggningar. Jag har erfarenhet från uppstädning av sådan verksamhet och kan säga med tvärsäkerhet att gemensamt bankkonto för flera gemensamhetsanläggningar inte är att rekommendera, det är långt ifrån alla samfällighetsföreningar som besitter redovisningsmässig kompetens eller betalar för vettiga redovisningskonsulter och ett gemensamt bankkonto ökar då risken för att samfällighetsföreningen gör saker den inte ska med sin ekonomi.
Redigerat:
Jag tänker att bevisbördan ligger på dig där att visa att den enda lösningen för att en samfällighetsförening ska följa lagen är separata bankkonton. En väldigt märklig läsning.B bygges skrev:
Ja har styrelsen ingen koll och det saknas redovisning så blir det ju svårt. Kanske hjälper då olika bankkonton något som du säger?B bygges skrev:
Men med tanke på hur lätt det är att betala en faktura som hör till den ena gemensamhetsanläggningens kostnader med den andra anläggningen associerade bankkonto så vet jag inte riktigt hur detta löser något. Och så har vi gemensamma kostnader, blir lite lustigt att betala halva beloppet från ett bankkonto och den andra halvan från ett annat bankkonto. Men alla blir salig på sin egen tro. Känns det enklare kör på det!
Och i TS fall har det ju gått åt helsike trots separata bankkonton och nu tycks en och annan i föreningen tro att man inte får rätta felen.