Flöde och tryck på vattnet, hur fungerar det?
Har vi några fysiker här? 
Jag undrar hur flödet drabbas av flaskhalsar i systemet. Jag vet att strömflödet (elektricitet alltså) inte minskar nämnvärt av en flaskhals. Sen tänkte jag på venturieffekten och de, hitta inget vettigt om vatten när jag googla.
Jag kom på tanken när jag kopplade ihop ett 22mm kopparrör med 18mm pexslang, stödhylsan till slangen var knappt 10mm invändigt och det kändes lite dumt.
Jag undrar hur flödet drabbas av flaskhalsar i systemet. Jag vet att strömflödet (elektricitet alltså) inte minskar nämnvärt av en flaskhals. Sen tänkte jag på venturieffekten och de, hitta inget vettigt om vatten när jag googla.
Jag kom på tanken när jag kopplade ihop ett 22mm kopparrör med 18mm pexslang, stödhylsan till slangen var knappt 10mm invändigt och det kändes lite dumt.
Tänk såhär
Vattentrycket (tex 6 bar) kan jämföras med spänningen i elsystemet (220 V).
Om du inte tar ut en förbrukning så har du 6 bars tryck resp 220 V spänning vid tappstället/eluttaget.
När du öppnar kranen och tappar ett flöde (liter/min) eller startar en elmotor (tex) (Ampere) så sjunker vattentrycket resp spänningen något lite (förmodligen knappt märkbart). Hur mycket beror på hur stor ledningen är -- stor ledning = mindre motstånd = mindre tryckfall resp spänningsfall.
I en litet vattenrör resp elkabel; motståndet (friktionen) är större jämfört ett större rör.
Om du tar ut stort flöde så sjunker trycket.
Om du har en enstaka förminskning i en i övrigt väldimensionerad ledning så kommer du inte att märka skillnaden rent praktiskt.
(Möjligen kan det vara ett problem i ett elsystem om värme utvecklas då man använder klena kablar och ett stort strömuttag.)
Vattentrycket (tex 6 bar) kan jämföras med spänningen i elsystemet (220 V).
Om du inte tar ut en förbrukning så har du 6 bars tryck resp 220 V spänning vid tappstället/eluttaget.
När du öppnar kranen och tappar ett flöde (liter/min) eller startar en elmotor (tex) (Ampere) så sjunker vattentrycket resp spänningen något lite (förmodligen knappt märkbart). Hur mycket beror på hur stor ledningen är -- stor ledning = mindre motstånd = mindre tryckfall resp spänningsfall.
I en litet vattenrör resp elkabel; motståndet (friktionen) är större jämfört ett större rör.
Om du tar ut stort flöde så sjunker trycket.
Om du har en enstaka förminskning i en i övrigt väldimensionerad ledning så kommer du inte att märka skillnaden rent praktiskt.
(Möjligen kan det vara ett problem i ett elsystem om värme utvecklas då man använder klena kablar och ett stort strömuttag.)
Så kopplingar med betydligt mindre innerdiameter än rören ger alltså inga vidare förluster i flödet?
Trycket över kopplingen bör ju öka, jag antar att man kommer till en punkt där tryckökningen är så stor att det börjar inverka på flödet, det är väl fullt uträkningsbart antar jag, skulle va trevligt att se en formel eller dylikt.
Tack för ditt svar!
Trycket över kopplingen bör ju öka, jag antar att man kommer till en punkt där tryckökningen är så stor att det börjar inverka på flödet, det är väl fullt uträkningsbart antar jag, skulle va trevligt att se en formel eller dylikt.
Tack för ditt svar!
Det finns tre storheter i ett system med flödande vätskor: Tryck, hastighet och flöde. När man räknar på dimensionering av t ex vattenledningar utgår man från att trycket är konstant i hela systemet. Beroende på rördimensioner och slätheten (friktion) så kommer hastighet och flöde att variera.
Ett grovt rör kan ha ett stort flöde men låg hastighet. När sedan dimensionen minskar kommer hastigheten på vätskan i röret att öka och flödet minska. När vätskan lämnar röret är trycket noll just utanför tappstället. Tryckfallet i rör beror på förluster p g a friktion mot rörledningens insida.
När jag läste på gymnasiet hade vi en bra bok som förklarade strömmande vätskor och luft i rörsystem på ett enkelt och bra sätt. Tyvärr vet jag inte vad boken hette. Området strömmande vätskor och luft är rätt komplext. Man talar bl a om olika typer av fall vad det gäller strömningen. Laminär och icke laminär strömning (turbulent strömning).
Ett grovt rör kan ha ett stort flöde men låg hastighet. När sedan dimensionen minskar kommer hastigheten på vätskan i röret att öka och flödet minska. När vätskan lämnar röret är trycket noll just utanför tappstället. Tryckfallet i rör beror på förluster p g a friktion mot rörledningens insida.
När jag läste på gymnasiet hade vi en bra bok som förklarade strömmande vätskor och luft i rörsystem på ett enkelt och bra sätt. Tyvärr vet jag inte vad boken hette. Området strömmande vätskor och luft är rätt komplext. Man talar bl a om olika typer av fall vad det gäller strömningen. Laminär och icke laminär strömning (turbulent strömning).
Om man bortser från förlusterna (och det vill man alltid göra när det gäller hydrodynamik) så tänker man att med minskad rör area så ökar vätskans hastighet och flödet blir det samma.
Så slipper man räkna på totaltryck förlusten i engångsmotstånd och befatta sig med bernoulis ekvation och så vidare
Ang venturi, om man lite ovetenskapligt ser stödhylsan som en strypfläns så kan man kanske anv formeln för flödesmätning med strypfläns
Men som sagts tidigare, det är ganska komplext (iaf för mig) och mycket smidigare att titta i någon rörmontörs tabell
) så tänker man att med minskad rör area så ökar vätskans hastighet och flödet blir det samma. Så slipper man räkna på totaltryck förlusten i engångsmotstånd och befatta sig med bernoulis ekvation och så vidare
Ang venturi, om man lite ovetenskapligt ser stödhylsan som en strypfläns så kan man kanske anv formeln för flödesmätning med strypfläns
Men som sagts tidigare, det är ganska komplext (iaf för mig) och mycket smidigare att titta i någon rörmontörs tabell