7 426 läst ·
38 svar
7k läst
38 svar
Fiber vid strömavbrott
Naturligtvis strävar man efter hela fibrer från så få kopplingspunkter som möjligt. Elabonnemang kostar pengar och som nätägare vill man helst inte ha nån aktiv utrustning alls att ansvara för, bara det passiva fibernätet.A AndHay skrev:Jag förmodar att fiberleverantören har UPS på "sin sida" men fibern ligger förmodligen inte hel ända fram. Eventuella kopplingspunkter/switchar på väg dit har förmodligen inte avbrottsfri kraft. Vår fiber vet jag går till ett optoskåp i anslutning till elnätägarens "elkiosk" Ytterst skeptisk till att den har UPS.
Sen upplåter vi plats och kraft till KO:n och vi har 3-4 timmar UPS på kundswitchar och 6-8 timmar på det överliggande nätet, så att inte nästa nod som mycket väl kan ha kraft påverkas av ett lokalt avbrott i matande nod.
Sen är vi naturligtvis beroende av den operatör som vi i vår tur är kopplade till, men det är ofta direkt till kommunknutpunkt med hyfsad reservkraftsituation.
Detta gäller en fiberförening med ca 600 kunder.
Det skiljer dock en hel del i ambitionerna melllan olika operatörer, det kan jag hålla med om.
/M
Kolla temperaturen, några kameror. Inte mycket mer än så.J Jaif skrev:Vad för scenario är det du planerar för?
Är det att du måste ha riktigt internet för att kunna jobba eller se på Netflix även vid långa strömavbrott så är det nog bara satellit som gäller. Som en del är inne på så hade jag inte förlitat mig på mobillösningar om det är viktigt att kunna nå internet.
Är det för att kunna kommunicera mer allmänt i ett krisläge så kolla på radiolösningar, dvs 27/69/156 MHz komradio för relativt lokalt samband eller amatörradio för lokalt och globalt samband.
Renoverare
· Falun
· 171 inlägg
I den bostadsrättsförening jag var ordförande i fanns ingen ups på accesswitcharna i någon av de 10 husen. Det verkade inte finnas ups på distributionsswitcharna heller, så fort det var något elarbete någonstans i bostadsområdet försvann uppkopplingen i stora delar av bostadsområdet (om man ska tro alla inlägg på FB om det). Så jag skulle påstå att det varierar beroende på nätägare och kommunikationsoperatör.
Det är väl i och för sig rimligt att välja bort reservkraft på fastighetsnät-nivå, utifrån resonemanget att ett strömavbrott ändå slår ut abonnenternas fiberomvandlare, routrar och datorer?Renoverings-Pettson skrev:
Det var ju ert ansvar och ytterst ditt som ordförande, om ni själva ägde nätet? Även om ni inte ägde nätet var ni väl ansvariga för att leverera elkraft? Eller så kan man ju se det som att ni borde reglerat det i avtal mot leverantören.Renoverings-Pettson skrev:
I den bostadsrättsförening jag var ordförande i fanns ingen ups på accesswitcharna i någon av de 10 husen. Det verkade inte finnas ups på distributionsswitcharna heller, så fort det var något elarbete någonstans i bostadsområdet försvann uppkopplingen i stora delar av bostadsområdet (om man ska tro alla inlägg på FB om det). Så jag skulle påstå att det varierar beroende på nätägare och kommunikationsoperatör.
Hej på er.
Håller med Marcus A-A som skriver ”Ni gissar så mycket”.
Det är det vi gör på forum tills det kommer någon med mer kunskap som förhoppningsvis talar om hur det är.
Det väcktes dock en nyfikenhet hos mig och jag hittade siten robustfiber.se som Svenska stadsnätföreningen driver.
I deras ”Bilaga 4 , Klassning av site och nod” står följande
2.2.5.2 Reservkraftsystem
Reservkraftsystem förser site och nod med elkraft under avbrott på inkommande
elkraftmatning. Det kan t.ex. vara en generator som drivs av en motor (permanent
monterad eller portabel), en bränslecell eller en UPS med batterier.
Reservkraftsystem ska finnas när PTS Säkerhetsföreskrifter eller kundkrav anger detta.
Ur ”Post- och telestyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i nät och tjänster;
PTSFS 2022:11”
8 § Tillhandahållaren ska med reservkraftsystem säkerställa att fel i extern
elförsörjning inte orsakar störning eller avbrott i de kommunikationsnät och
kommunikationstjänster som tillhandahålls, under åtminstone
1. 24 timmar för tillgångar i klasserna A och B,
2. 8 timmar för tillgångar i klass C i tätort med fler än 8 000 invånare,
3. 12 timmar för tillgångar i klass C på övriga platser,
4. 2 timmar för tillgångar i klass D i tätort med fler än 8 000 invånare, samt
5. 4 timmar för tillgångar i klass D på övriga platser.
Tiden beräknas från det att felet i den externa elförsörjningen inträffade.
Om det inträffar ett fel i extern elförsörjning mindre än fyra timmar efter ett
tidigare, avseende samma tillgång, anses det utgöra samma fel.
11 kap. Redundans och reservkraftsystem
Klassificering av tillgångar
1 § Tillgångar vars funktioner är nödvändiga för att tillhandahålla ett
kommunikationsnät eller en kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende
interpersonell kommunikationstjänst indelas i fem klasser. Indelningen sker utifrån
det antal aktiva anslutningar som kan drabbas av en säkerhetsincident som innebär
störning eller avbrott till följd av att tillgången upphör att fungera normalt.
Klass Antal aktiva anslutningar
A ≥ 200 000
B ≥ 30 000
C ≥ 8 000
D ≥ 2 000
E > 0
Skall man tolka det som att det inte är krav på reservkraft i noder med färre än 2000 aktiva anslutningar och att vi därför inte kan förvänta oss reservkraft fram till användarnod/fastighetsnod?
Hursomhelst så är 2-4 timmar inte mycket för väldigt viktiga funktioner.
/Andhay
Håller med Marcus A-A som skriver ”Ni gissar så mycket”.
Det är det vi gör på forum tills det kommer någon med mer kunskap som förhoppningsvis talar om hur det är.
Det väcktes dock en nyfikenhet hos mig och jag hittade siten robustfiber.se som Svenska stadsnätföreningen driver.
I deras ”Bilaga 4 , Klassning av site och nod” står följande
2.2.5.2 Reservkraftsystem
Reservkraftsystem förser site och nod med elkraft under avbrott på inkommande
elkraftmatning. Det kan t.ex. vara en generator som drivs av en motor (permanent
monterad eller portabel), en bränslecell eller en UPS med batterier.
Reservkraftsystem ska finnas när PTS Säkerhetsföreskrifter eller kundkrav anger detta.
Ur ”Post- och telestyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i nät och tjänster;
PTSFS 2022:11”
8 § Tillhandahållaren ska med reservkraftsystem säkerställa att fel i extern
elförsörjning inte orsakar störning eller avbrott i de kommunikationsnät och
kommunikationstjänster som tillhandahålls, under åtminstone
1. 24 timmar för tillgångar i klasserna A och B,
2. 8 timmar för tillgångar i klass C i tätort med fler än 8 000 invånare,
3. 12 timmar för tillgångar i klass C på övriga platser,
4. 2 timmar för tillgångar i klass D i tätort med fler än 8 000 invånare, samt
5. 4 timmar för tillgångar i klass D på övriga platser.
Tiden beräknas från det att felet i den externa elförsörjningen inträffade.
Om det inträffar ett fel i extern elförsörjning mindre än fyra timmar efter ett
tidigare, avseende samma tillgång, anses det utgöra samma fel.
11 kap. Redundans och reservkraftsystem
Klassificering av tillgångar
1 § Tillgångar vars funktioner är nödvändiga för att tillhandahålla ett
kommunikationsnät eller en kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende
interpersonell kommunikationstjänst indelas i fem klasser. Indelningen sker utifrån
det antal aktiva anslutningar som kan drabbas av en säkerhetsincident som innebär
störning eller avbrott till följd av att tillgången upphör att fungera normalt.
Klass Antal aktiva anslutningar
A ≥ 200 000
B ≥ 30 000
C ≥ 8 000
D ≥ 2 000
E > 0
Skall man tolka det som att det inte är krav på reservkraft i noder med färre än 2000 aktiva anslutningar och att vi därför inte kan förvänta oss reservkraft fram till användarnod/fastighetsnod?
Hursomhelst så är 2-4 timmar inte mycket för väldigt viktiga funktioner.
/Andhay
Renoverare
· Falun
· 171 inlägg
Möjligtvis accesswitcharna ja, eftersom föreningen som du säger skulle hålla med elkraft, och det är väl något att ta med sig om man hamnar i den sitsen igen. Distributionsswitcharna satt däremot i det kommunala fastighetsbolagets utrymmen, och eftersom de inte hade ups skulle det inte hjälpa med ups i föreningen.M Marcus-AA skrev:
Föreningen ägde endast fastighetsnätet bestående av patchpanel inklusive patchkablar och tp-kablar till respektive lägenhet. Accesswitch och inkommande fiber ägdes av nätägaren.
Det går men det är "fel". Så många gånger jag fått hjälpa folk som har trassliga nätverk i hemmen som orsakats av att man använt fler än en router.D Derbyboy skrev:
Finns ingen anledning att ha mer än en router i ett hushåll. Möjligtvis med undantag om ISP kräver att man använder den som de skickar med, men då ska den sättas i brygga och all funktionalitet slås av i den.
Klicka här för att svara
