En D-figur är mer komplicerad förstås, och likväl något man inte kan avstå. Möjligen är problemet korrekt formulerat, men som jag förstår det är problemet lika onödigt som undvikligt. En OF1400 med en specialborrad konsthartsplatta för Trendkopierringar som centreras vid monteringen löser problemet. Unibase är förvisso bra för den passar på många fräsar, men den står sig ändå slätt mot de andra plattorna. Det är alltså en fördel att inte köpa en Unibase i det här fallet. I den bästa av världar kan man köra även Porter-Cablekopierringar på den plattan, förmodligen genom att få en liter ring, typ upp till 13mm utsida borrad med rätt hålstorlek så den bara blir en adapter.
Är inte detta en hyfsad lösning åtminstone?
Är inte detta en hyfsad lösning åtminstone?
Är detta GB5an som du linkade till innan, eller är detta ytterligare en möjlighet? Och asolut, jag håller med dig, genom att köra med bussningar slipper man problemet. Jag siktar dock på att köra med en OF1010, 1400an sitter så bra i frsäbordet, och för 1/4 tum stål är den overkill.Mr Handyman skrev:
Sedan kan jag inte låta bli att intressera mig för mattiasps funderingar kring kopierringen. Jag tycker den måste föra in ett fel om den inte centrerar, men nyfiken på om det finns en miss i min tankegång.
--- Mats ---
Att urfräsningen inte kommer att få samma form mallen kan vi kanske vara överens om. Tänk att man fräser ett "S" med en ganska stor kopierring och en ganska liten fräs. Då kommer innerradien att bli större och ytterradien relativt större.
Om vi återgår till centreringshistorien så får du betrakta frässpindelns avsedda centrum och dess verkliga centrum. Skillnaden däremellan är ocentreringen. Vi kan kalla den Bias, vilket för övrigt är en korrekt benämning rent matematiskt. Vi kan väl vara överens om att så länge banan på fräscentrum har rätt form, så kommer det att bli rätt form på urfräsningen?
Om vi återgår till centreringshistorien så får du betrakta frässpindelns avsedda centrum och dess verkliga centrum. Skillnaden däremellan är ocentreringen. Vi kan kalla den Bias, vilket för övrigt är en korrekt benämning rent matematiskt. Vi kan väl vara överens om att så länge banan på fräscentrum har rätt form, så kommer det att bli rätt form på urfräsningen?
Ser ut som om vi är överens om allt utom resultatet.mattiasp skrev:
Jo, formen kan förändras med storleken av kopierring kontra fräs (och vinklarna måste ändå vara så stora att största kopierringen ligger an på bara ett ställe). Om banan har rätt form så får utfräsningen rätt form. Du gjorde ett diagam, så jag valde en kalkyl. I min kalkyl har jag räknat på hur stor avvikelse man får i Dt i Xled i två fall. Tittar man i de röda kolumnerna får jag det till att den totala bredden blir olika (utom precs i mitten på Dt där effekten till höger blir samma som effekten till vänster). Gjorde samma sak för y (gula kolumnerna). Eftersom jag får olika bredd, och höjd, i de två fallen, kan inte formen vara samma, tycker jag.--- Mats ---
Undrar också det.Daniel_N skrev:
Om jag med centreringsdornen lyckas med centreringen så bir det inget fel. Lyckas jag rätt väl, så blir det inget nämvärt fel. Håller med. Så diskussionen just nu handlar mer om att jag försöker föstå om det finns ett fel eller inte, eller om det blir självläkande.Daniel_N skrev:
Risken att det skall bli en avvikelse om man använder portercable systemet eller trend systemet kan anses mer eller mindre noll (på av med ringen, enda felet är ojämnheten i cirkeln, den är säkert inte sämre än på Festools koperringar), medans festools blir klyddigare, har en större risk (beroende på om mattiasp har rätt eller ej), samt större minsta koperring. Tillkommer att till portercable/Trend finns det en massa att välja på för mallar och bussningar. Dessutom har nan till portercable justerbara kopierringar (finjustering).
Så ursprungligen ville jag ha ett metriskt system, men efter handymans inlägg känner jag att jag föredrar att köpa in mig i ett systemtänk (öppnar faktiskt hela engelska 1/4-tums markanden med), såvida inte den teoretiska risken med Festools lösa kopierringar är noll (vilket jag tvivlar på).
--- Mats ---
Nytt försök, kanske kan forumet inte acceptera excel 2010:mattiasp skrev:
--- Mats ---
I kolumn G har du beräknat det fel i radiell led som ett fel i x-led ger upphov till. Felet i x-led är dock samma hela tiden, oavsett i vilken vinkel hylsan har kontakt med mallen. Se fig:
Ni får ursäkta att det ser ut som en tävling mellan Mats och mig om vem som har rätt. Det är inte min avsikt. Jag tycker att problemet är principiellt intressant. Ni anar inte hur många gånger jag har klantat till det med kopierhylsor.
Ni får ursäkta att det ser ut som en tävling mellan Mats och mig om vem som har rätt. Det är inte min avsikt. Jag tycker att problemet är principiellt intressant. Ni anar inte hur många gånger jag har klantat till det med kopierhylsor.
Redigerat:
Jag erkänner att även jag ser detta som väldigt intressant ur rent teoretisk synpunkt. Dessutom är det ju faktiskt inte OT, även om det eventuellt bara finns två personer i forumet som finner diskussionen intressant.mattiasp skrev:
Ok, du har sett att jag i kolumn G betraktar felet som en funktion av vinkeln för anliggningen. Vi är alltså väldigt nära att komma fram till hur vi skall se på det, vem som än får rätt (jag är mer intresserad av att föstå det än att få rätt, känner mig fortfarande inte säker).
Du säger att du tänker dig att felet är konstant, medan jag tänker mig att det beror på vinkeln. Troligen för att du tänker dig att du följer samma sida (vrider routern). Jag har inte räknat med att vrida routern, utan uppåt följer jag "D"ets vänstra sida med vänster sida (fel -0.1). På mitten av Dets högra sida är jag då i 90 grader och följer med högra sidan (fel +0.1). Jag gissar vi är överens om att om man gör så blir felet i enlighet med mitt excelark?
Om vi är överens om det är frågan bara om man kan helt neutralisera skillnaden genom att vända routern. Min tanke har varit att det kan man inte (om man inte vet exakt var felcentreringen låg första gången och ligger andra gången, vi är överens om att man kan neutralisera det om man i båda fallen startar med fräsen i en vridning som ger samma fel, och sedan följer den kanten). Man kan undvika felet som blivit genom felcentrering när man kör med ena kopierringen genom att vrida fräsen (det vill säga man hamnar fel, men med samma fel, så man beskriver precis som du sagt samma en förskjuten figur, dock inte samma, precis som i ditt exepel med "S"et, eftersom man har olika fel har man olika diametrar vilket resulterar i olika figurer).
Så min tanke är att när man sedan byter till andra kopierringen, så har man fått ett nytt fel (annan amplitud, annan vinkel mot fräsen). Även om man då väljer att rotera fräsen, vet man inte om man roterar fräsen mot eller från felet, och det är inte sannolikt att man får samma inställning som man hade i första fräsningen. Det vill säga du får i första fallet en fräsning med en viss diameter (den tänkta minus i mitt fall 0.1), i det andra fallet en annan diameter (säg den tänkta plus 0.1). Eftersom olika diametrar i min tabell ger olika avvikelser längs "D"ets högersida, kommer man att beskriva olika figurer.
Eller i alla fall inbillar jag mig det just nu...
--- Mats ----
Nej, man får inte vrida fräsen. Då tar inte felen ut varandra. Vi verkar faktiskt inte vara överens alls. Din kolumn G beräknar felets komponent i den riktning som kopierhylsan har kontakt med mallen. Inte i x-led. Felet i x-led är konstant. Det gäller även ett fel i y-led. Felcentreringen parallellförflyttar bara hela formen i felcentreringsvektorns riktning.
Jag började faktiskt vackla en aning när jag tittade i ditt excelblad, så jag ritade skissen ovan för att se om jag tänkte fel. Jag tycker att den ganska klart visar att det blir en parallellförflyttning av hela formen.
Jag började faktiskt vackla en aning när jag tittade i ditt excelblad, så jag ritade skissen ovan för att se om jag tänkte fel. Jag tycker att den ganska klart visar att det blir en parallellförflyttning av hela formen.
Det hela verkar lite komplicerat. Om jag som matematiskt i princip oskolad skulle försöka ta reda på detta skulle jag nog förskjuta kopierringen 0,5 mm och provköra ett D och sedan försöka mäta mig fram till något rent handgripligen.
Om vi tänker oss kopierringen som en klocka, och förskjutningen råkar ligga i linjen 12-6 samt att vi börjar fräsa kl 9 (och inte roterar fräsen) har vi ingen avvikelse där, men om vi går upp till böjen där D:et svänger har vi plötsligt full avvikelse, och när vi kommer till den kvartscirkelliknande svängen ner mot bulans yttersta kant och alltså fräser kl 3 har vi inte heller någon avvikelse. Det som då händer är att vi har fräst ut D:et lite högre eller lite lägre än vi tänkte samt att kurvan får en något annorlunda form än vi tänkt oss. Flackare eller brantare, beroende på åt vilket håll avvikelsen finns (endera kl. 6 eller kl. 12.)
Om vi tänker oss kopierringen som en klocka, och förskjutningen råkar ligga i linjen 12-6 samt att vi börjar fräsa kl 9 (och inte roterar fräsen) har vi ingen avvikelse där, men om vi går upp till böjen där D:et svänger har vi plötsligt full avvikelse, och när vi kommer till den kvartscirkelliknande svängen ner mot bulans yttersta kant och alltså fräser kl 3 har vi inte heller någon avvikelse. Det som då händer är att vi har fräst ut D:et lite högre eller lite lägre än vi tänkte samt att kurvan får en något annorlunda form än vi tänkt oss. Flackare eller brantare, beroende på åt vilket håll avvikelsen finns (endera kl. 6 eller kl. 12.)