Femton fiffiga förslag för fasaden (eternitklädd loge)?
Skämt å sido - inte behöver jag 15 förslag, men väldigt gärna lite idéer, tankar och tips 
Kanske känner du dig manad att hjälpa mig med någon/några av frågorna nedan?
Logen är ca 10*25 meter och klädd med eternit idag. Under är det brädor. Tyvärr har en stor murgröna fått växa upp längs fasaden och den har letat sig in under hur många plattor som helst, så en del står ut och andra har knäckts. Vi tog bort murgrönan på en del av logen, men det resulterade i att plattorna inte längre sitter uppe om det blåser från fel håll och nu har vi inte längre reservplattor så att vi kan ersätta de trasiga... Därför ska vi nu fixa till den här delen på bilden som ju ser helt förfärlig ut och nästa år ska vi fixa resten.
Billigt och underhållsfritt finns ju inte, men låt säga prisvärt och långlivat istället, så beskriver det vad vi prioriterar. Utseendet är ju såklart viktigt också. Och miljöaspekten. FRÅGA 1: Går ekvationen ihop och vad är det då för fasadmaterial vi ska ha?
Vi är själva inne på att ta ner eterniten och komplettera den underliggande brädfasaden med lockläkt och såklart byta ut dåliga delar. Sedan slamfärg. FRÅGA 2: Hiss eller diss? FRÅGA 3: Går det att utifrån bilderna säga något om träets skick eller går det att ge några instruktioner för hur vi själva undersöker om det är lönt att bygga vidare på det?
FRÅGA 4: Om vår egen idé låter som en bra plan, finns det någon anledning att fortsätta att ha liggande brädor längst ner (jag tycker ju inte att det är så värst snyggt..)? FRÅGA 5: Finns det någon förklaring till varför man byggt med liggande brädor längst ner? Är det för att inte få ändträ mot marken där vatten kan stänka upp? Eller är det en "efterhandskonstruktion" när nederdelen på de stående brädorna blivit dåliga och behövt bytas ut?
Kanske känner du dig manad att hjälpa mig med någon/några av frågorna nedan?Logen är ca 10*25 meter och klädd med eternit idag. Under är det brädor. Tyvärr har en stor murgröna fått växa upp längs fasaden och den har letat sig in under hur många plattor som helst, så en del står ut och andra har knäckts. Vi tog bort murgrönan på en del av logen, men det resulterade i att plattorna inte längre sitter uppe om det blåser från fel håll och nu har vi inte längre reservplattor så att vi kan ersätta de trasiga... Därför ska vi nu fixa till den här delen på bilden som ju ser helt förfärlig ut och nästa år ska vi fixa resten.
Billigt och underhållsfritt finns ju inte, men låt säga prisvärt och långlivat istället, så beskriver det vad vi prioriterar. Utseendet är ju såklart viktigt också. Och miljöaspekten. FRÅGA 1: Går ekvationen ihop och vad är det då för fasadmaterial vi ska ha?
Vi är själva inne på att ta ner eterniten och komplettera den underliggande brädfasaden med lockläkt och såklart byta ut dåliga delar. Sedan slamfärg. FRÅGA 2: Hiss eller diss? FRÅGA 3: Går det att utifrån bilderna säga något om träets skick eller går det att ge några instruktioner för hur vi själva undersöker om det är lönt att bygga vidare på det?
FRÅGA 4: Om vår egen idé låter som en bra plan, finns det någon anledning att fortsätta att ha liggande brädor längst ner (jag tycker ju inte att det är så värst snyggt..)? FRÅGA 5: Finns det någon förklaring till varför man byggt med liggande brädor längst ner? Är det för att inte få ändträ mot marken där vatten kan stänka upp? Eller är det en "efterhandskonstruktion" när nederdelen på de stående brädorna blivit dåliga och behövt bytas ut?
Jag undrar om de liggande bräderna längst ned kom till som reparation när de gamla bräderna hade ruttnat i nedre ändan. Till exempel för att de stod med ändträet på stenfoten så vattnet sögs upp i ändträet. Eller för att det växte någonting uppefter väggen så den var fuktig hela tiden.
Eller så är de offerbräder som var tänkta att man kan byta när de ruttnar. Jag vet inte.
Det ser ut som om stenfoten möjligtvis sticker litet onödigt långt ut och det skulle behövas en plåtlist för att leda ut vattnet utanför den eller ser jag fel?
Jag skulle i det där fallet riva ned eterniten och byta bräder där det behövs och komplettera med lockläkt på resten precis som du föreslår. Stående locklistpanel är både hållbart och lättbyggt.
Bräder som är ruttna nedtill kan man såga av med handcirkelsåg med klingan ställd i 45 graders vinkel. Sedan sågar man övre ändan på brädan man skarvar med i samma 45 graders vinkel. Då rinner det inte in vatten i skarvet. På det viset kan man reparera och spara virke i stället för att byta allt.
Om man använder virke ur egen skog kan man blanda bräder i olika bredder och på det viset få mesta möjliga utbyte ur stockarna. Det går även att använda bräder med litet vankant eftersom vankanten hamnar på baksidan.
Eller så är de offerbräder som var tänkta att man kan byta när de ruttnar. Jag vet inte.
Det ser ut som om stenfoten möjligtvis sticker litet onödigt långt ut och det skulle behövas en plåtlist för att leda ut vattnet utanför den eller ser jag fel?
Jag skulle i det där fallet riva ned eterniten och byta bräder där det behövs och komplettera med lockläkt på resten precis som du föreslår. Stående locklistpanel är både hållbart och lättbyggt.
Bräder som är ruttna nedtill kan man såga av med handcirkelsåg med klingan ställd i 45 graders vinkel. Sedan sågar man övre ändan på brädan man skarvar med i samma 45 graders vinkel. Då rinner det inte in vatten i skarvet. På det viset kan man reparera och spara virke i stället för att byta allt.
Om man använder virke ur egen skog kan man blanda bräder i olika bredder och på det viset få mesta möjliga utbyte ur stockarna. Det går även att använda bräder med litet vankant eftersom vankanten hamnar på baksidan.
1. Trä, förstås!
2. Hiss! Jag håller helt med om att ni ska ta ner den gräsliga eterniten.
3. Vissa brädor ser lite murkna ut i änden men svårt att säga mer än så.
4. Se nästa svar:
5. De liggande brädorna längst ner är så kallade "offerbrädor". Det vill säga brädor som ska "ta stryk" och bytas ut oftare än den övre, stående panelen. Offerbrädor är byggtekniskt och estetiskt viktiga inslag i traditionella ladugårdar/timmerhus. Om ni ska byta hela panelen och vill ha ett mindre traditionellt utseende kan ni skippa offerbrädorna; istället låta stående panel gå gela vägen ner till sockeln (med viss distans förstås).
2. Hiss! Jag håller helt med om att ni ska ta ner den gräsliga eterniten.
3. Vissa brädor ser lite murkna ut i änden men svårt att säga mer än så.
4. Se nästa svar:
5. De liggande brädorna längst ner är så kallade "offerbrädor". Det vill säga brädor som ska "ta stryk" och bytas ut oftare än den övre, stående panelen. Offerbrädor är byggtekniskt och estetiskt viktiga inslag i traditionella ladugårdar/timmerhus. Om ni ska byta hela panelen och vill ha ett mindre traditionellt utseende kan ni skippa offerbrädorna; istället låta stående panel gå gela vägen ner till sockeln (med viss distans förstås).
Redigerat:
Tack för ditt svar! Stenfoten är jämn med balkarna på insidan, så panelen kommer precis utanför och kan alltså överlappa stenfoten. Då är det väl tillräckligt för att inte behöva plåtlist?H heimlaga skrev:
Tack för 45-graderstipset! Tyvärr kommer vi inte kunna använda egen skog nu, vi bor på Söderslätt i Skåne och har bara åkermark. Med lite tur kommer vi att kunna ta virke i släktingars skog till dess vi gör resten, men till den här akuta biten behöver vi köpa. Om någon har tips på var vi kan köpa av bra kvalitet tas sådana tips gärna emot
Tack för ditt svar! Vilken vacker byggnad på bilden. Där smälter ju offerbrädorna in väldigt fint när de har liknande dimension som hörnen, det blir lite som en "ram". Jag gillar ju det traditionella och med mer kunskap om anledningen är det också lättare att se det snygga i det, så jag tror bestämt att vi fortsätter med offerbrädor.splinter skrev:
Du kan kanske göra en droppnäsa som på bilden?https://images.app.goo.gl/tvovavvDzU4Xp1vN8
20 graders lutning blir okej.
//AA
20 graders lutning blir okej.
//AA
Om du vill ha offerbräder skall du sätta en plåtlist emellan tycker jag. Lämna minst 5mm luft mellan nedre ändan på de stående bräderna och plåten så att inte regnvatten sugs upp i ändträet.
Förr då det inte fanns billig galvaniserad plåt att köpa var det vanligt med dropplister av trä men de hade dålig hållbarhet och hör enligt mig ihop med museibyggnader. En lösning som tiden har sprungit ifrån. Man behöver inte göra en stor modern åbäkig plåtlist utan det räcker med en liten diskret sak som leder ut vattnet utanför bräderna.
En annan möjlighet är att bara snedsåga 46 grader precis som då man skarvar stående bräder.
Båda sätten går bra.
Då du nu har flera offerbräder ovanför varandra så borde de egentligen ha halvspont så att inte vatten rinner in mellan dem.
Snedsågar man ändorna på stående bräder till exempel 15 grader så det blir som en droppnäsa längst ut så sugs inte lika mycket vatten upp i ändträet och bräderna håller längre.
Om stenfoten är jäms med syllen så att bräderna går utanpå skall det inte vara någon plåtlist där.
Förr då det inte fanns billig galvaniserad plåt att köpa var det vanligt med dropplister av trä men de hade dålig hållbarhet och hör enligt mig ihop med museibyggnader. En lösning som tiden har sprungit ifrån. Man behöver inte göra en stor modern åbäkig plåtlist utan det räcker med en liten diskret sak som leder ut vattnet utanför bräderna.
En annan möjlighet är att bara snedsåga 46 grader precis som då man skarvar stående bräder.
Båda sätten går bra.
Då du nu har flera offerbräder ovanför varandra så borde de egentligen ha halvspont så att inte vatten rinner in mellan dem.
Snedsågar man ändorna på stående bräder till exempel 15 grader så det blir som en droppnäsa längst ut så sugs inte lika mycket vatten upp i ändträet och bräderna håller längre.
Om stenfoten är jäms med syllen så att bräderna går utanpå skall det inte vara någon plåtlist där.
Tack för bilden, det är ju ett väldigt bra förslag! Som jag skrev innan tycker jag egentligen inte att det är så snyggt med de liggande offerbrädorna, det ser liksom ut som att de stående brädorna inte var långa nog. Men med en droppnäsa ser det ju mer ut som att det finns en tanke bakom. Perfekt! Dum fråga kanske, men för mig som aldrig har satt fast en droppnäsa förr blir jag tyvärr tvungen att ställa den. Hur och var fäster jag den?S saiter skrev:
Tack för ditt svar och ursäkta det sena svaret. Med två små barn har tiden sprungit ifrån mig..! Vad bra med ditt resonemang om dropplist, då förstår jag vad jag ska tänka på. Det blir kanske ändå museibyggnads-varianten, jag tycker att det blir en bra markering mellan panelen och offerbrädorna. Eller så gör jag en markerad i plåt, det är väl kanske bäst så för att slippa byta den för jämnan.H heimlaga skrev:
Tack för tipset med halvsponten, så gör jag ju såklart. Stenfoten är jäms med syllen
Tack för all hjälp!
Plötsligt dök tiden upp och en bit av fasaden är fixad. Snart kommer Valborg och Kristi himmelsfärd, så då blir förhoppningsvis resten gjort Detta är den bit på logen där vi bestämt oss för att riva ner allt trä (även det röda som är kvar ska ner). Det som fortfarande är OK ska användas för att skarva resten av logens stående panel där vi river bort offerbrädorna.
Detta är den bit på logen där vi bestämt oss för att riva ner allt trä (även det röda som är kvar ska ner). Det som fortfarande är OK ska användas för att skarva resten av logens stående panel där vi river bort offerbrädorna.
