Fel i/på slamavskiljare Baga Easy?
Hej,
Vår slamavskiljare blev tömd 10/8 så idag tänkte jag inspektera den och skicka rapport Till Baga som man skall. Tittar ner i slamavskiljaren och vad man skall fylla i rapporten. Är det för mycket slam I kammaren för inlopp, andra kamaren eller pumpbrunnen? Jag kommer bifoga bilder för jag kan inte själv avgöra det för rapporten eller om jag behöver göra någon åtgärd? Avloppet är från 2011 då huset är byggt. Om åtgärder behövs vad skall jag då tänka på och eventuellt åtgärda? Vad jag förstår får det vara lite flytslam I andra kammaren? Tidigare då tekniker varit från Baga och inspekterat har han noterat att när han startar rökbomb I brunnen så kommer ingen rök på ventilation på taket och det måste åtgärdas. Kan det vara del av problem med avloppet om det är problem?
Mvh
MO
Vår slamavskiljare blev tömd 10/8 så idag tänkte jag inspektera den och skicka rapport Till Baga som man skall. Tittar ner i slamavskiljaren och vad man skall fylla i rapporten. Är det för mycket slam I kammaren för inlopp, andra kamaren eller pumpbrunnen? Jag kommer bifoga bilder för jag kan inte själv avgöra det för rapporten eller om jag behöver göra någon åtgärd? Avloppet är från 2011 då huset är byggt. Om åtgärder behövs vad skall jag då tänka på och eventuellt åtgärda? Vad jag förstår får det vara lite flytslam I andra kammaren? Tidigare då tekniker varit från Baga och inspekterat har han noterat att när han startar rökbomb I brunnen så kommer ingen rök på ventilation på taket och det måste åtgärdas. Kan det vara del av problem med avloppet om det är problem?
Mvh
MO
Det måste finnas ventilation , är det separat ventrör eller är det samma som luftning av avloppet hur är fallet från huset till brunnen , mycket eller litet , ska rinna ut allt från rören , inget ska stå kvar
@Liteavvarje ventilation men hur får jag reda på om det är samma som lutning av avlopp eller separat? Försökt se ritningar på huset men blir ej klok. Från hus till brunn är det lite fall enligt ögonmått men hur verifiera? Av bifogade bilder ser det ok ut eller ser något uppenbart fel ut i själva brunnen?
Det som går att kolla lite är , spola på toa och lyssna om det plaskar i ventilationsröret , kanske det kan kännas eller ses på taket , ( då måste man vara där ) det brukar bli en liten puff ut på taket , Fall från huset om det inte är för långt , en liten bit toapapper i stolen och spola normalt , då ska papperet kom till brunnen , annars svårt att bestämma , plaströr halkar det lätt i , ca 2 cm fall per meter räcker
Vi har spolat I både 2 toaletter nere och 1 uppe och det plaskar och kommer ut i avloppet efter en stund. Håller man papper ovanför ventilationsrör på taket och spolar på alla toaletter verkar det som att de nedre toaletterna genererar lite blåst på pappret ovanför ventilation men osäker med toan på övervåningen. Nu dock 1 konstaterande extra och fråga.
Borde det vara så mkt slam i någon av kammarna då slamtömning gjordes i Onsdags? Borde det inte ha tömts och nästan vara noll?
När vi testade pump för avloppet kom inget testvatten och frågan är varför, filterstrumpa var igensatt men då vi sköljde igenom med vattenslang kom det i teströret.
Just nu skulle det vara skönt ha helt sluten behållare och bara tömma ofta.
Borde det vara så mkt slam i någon av kammarna då slamtömning gjordes i Onsdags? Borde det inte ha tömts och nästan vara noll?
När vi testade pump för avloppet kom inget testvatten och frågan är varför, filterstrumpa var igensatt men då vi sköljde igenom med vattenslang kom det i teströret.
Just nu skulle det vara skönt ha helt sluten behållare och bara tömma ofta.
Efter tömning brukar det vara tomt i burkarna , i våran burk 3 m3 är det tomt och fylls skata upp under ett par dagar , innan det går ut i infiltrationen
Att det inte pyser lite på övervåningen är nog ok , men gör det nere , är bra , men i övrigt säga var något fel är svårt , det måste nog till någon eller några som har en likadan anläggning och erfarenhet av dito
Att det inte pyser lite på övervåningen är nog ok , men gör det nere , är bra , men i övrigt säga var något fel är svårt , det måste nog till någon eller några som har en likadan anläggning och erfarenhet av dito
Baga använder samma ventilation som till huset dvs luftnibg via husets (vanligast med huv på taket). Markbädden tillförs syre med två luftningsrör som sticker upp ur marken där. Baga brukar skicka ut rökgaspatroner med tillsammans med filtrerat rumpa, pH stickor, doserslang, egenkontrollprotokokoll ifall man har supportavtal och gör egenkontrollen själv. Har h avverkat två nivågivare(garanti) , en larmlampa(led numera) samt en suglans för flockningsmedel och en motorkondensator(sitter under locket på slampumpen). Köpte kondensator på Elfa.D DjKool skrev:
Har haft problem med långa pump tider från och till nästan från då vi installeradeverket 2011,troligen dålig kondensator redan då.
Bifogar bild från vårt Baga Easy innan slamtömning. Samt på trasig kondensator på pumpen.
Hej,
Gammal tråd, men restar att fråga ändå.
Jag har en Baga bav 250 pump som inte vill gå. Hur mycket våld fick du använda för att få av toppen på din för att komma åt kondingen?
Hur gick det med packningen. Körde du med samma eller fick du sätta dit en ny efter att du hade öppnat?
Gammal tråd, men restar att fråga ändå.
Jag har en Baga bav 250 pump som inte vill gå. Hur mycket våld fick du använda för att få av toppen på din för att komma åt kondingen?
Hur gick det med packningen. Körde du med samma eller fick du sätta dit en ny efter att du hade öppnat?
Hej Hänger på med en fråga. Har också baga easy och får larm om lång pumptid ständigt. Gör då rent filtret så funkar det i 1-7 dygn sedan lång pumptid igen. Förmodar att trasig konding ger larmet hela tiden oavsett filtrets renhet eller?T tb97tool skrev:
För oss hjälpte det att byta kondning. Finns billiga på Clasohlson. Bara att skruva loss toppen på pumpen där.handtaget är och byta.
Annars kan det bero på att man har för mjukt vatten.Ta i så fall vattenprov på dricksvattnet.
i så fall kan man tömma en 20 kg säck med trädgårdskalk i inloppscylindern efter varje slamtömning sade supporten. Då fungerar flockningen bättre och flytslammet försvinner.
Annars kan det bero på att man har för mjukt vatten.Ta i så fall vattenprov på dricksvattnet.
i så fall kan man tömma en 20 kg säck med trädgårdskalk i inloppscylindern efter varje slamtömning sade supporten. Då fungerar flockningen bättre och flytslammet försvinner.
Redigerat:
Har inte varit så aktiv här.scareman skrev:
Jag hade för dålig ventilation till min slamtank. Typ ingen alls då det troligen finns en sättning någonstans på ledningen som är lång så att ett vattenlås bildas.
Monterade ett 110mm ventilationsrör direkt i slamtanken och nu fungerar det mycket bättre.
Jag har en biotank efter. Fick problem med lång pumptid returpump också. Det visade sig vara en trasig returpump som jag bytte.
Om man ofta får lång pumptid och behöver extra slamtömning så kan det också beror på att.man har för mjukt vatten (vilket vi hade). Detta sade de på Baga support då jag skickade.in kemiskt vattenprov på dricksvattnet från vår djupborrade brunn till dem. Då fick vi tipset att tömma 20-25 kg finkornigt trädgårdskalk i inre ringen bi slamavskiljaren efter varje slamtömning. Det var det bästa tipset jsg fått av Baga. Nu blir det sällan långa pumptider och slamnivån är normal.
Nu har jag annan reningsverksprincip med aktiv slam som ältas hela tiden - och den luktar knappt något alls och doften när man lyfter locket påminner då om lite starkare doft av jordkällare - inte att det luktar avlopp och 'skit'.T tb97tool skrev:
Men att kalktillsats hjälper tyder på att reningsverket surar ned sig pH mässigt och mina egna observationer och även litteraturstudier kring detta i reningsverkssammanhang som bekräftar att så fort pH går lite under pH 6 så avstannar denitrifieringsprocessen och vid under pH 5.5 och lägre så är det helt stopp och väntar man för länge att höja pH igen så dör denitrifieringsbakterierna undan och efter man höjt pH igen så kan det ta tid innan denitrifieringsbakterierna återetablerar sig - flertal veckor till månader och nitrathalterna som går ut ur verket kan vara bit över 40 mg/l NO3-N...
Det fins flera källor som gör att det surar ned sig för att en massa alkalitet förbrukas (fria Na⁺ och Ca²⁺-joner som inte är kopplade till klorid, sulfatjon, nitratjon eller mot organiska syror i motsvarande mängd) och av två stora källor är den ena Urea från urinen som först omvandlas till ammoniak (som förvisso är alkalitetshöjande) men snabbt omvandlas till nitrit (NO2⁻) och sedan till nitrat (NO3⁻) - och det sistnämda är i syraform (HNO3) en mineralsyra och molarmässigt lika surt som svavelsyra och saltsyra.
Nitratbildningen från urin förbrukar kort sagt alkalitet, och en del av alkalitetet återlämnas igen när nitrat denitrifieras till ren kväve av denitrifieringsbakterier i syrefri miljö (använder nitrat som oxidationsmedel istället för syre i princip)... har denitrifieringen avstannat för att pH är för lågt så ackummeleras nitrat-joner och det surar ned vidare på samma sätt som om man hällde sakta i saltsyra i reningsverket.
Den andra källan som kan förbruka mycket alkalitet är använda flockmedel som ofta är sulfat och/eller kloridform och när aluminium eller järnjoner låser sig mot fosfor, så 'försvinner' dessa pga. extrem låg löslighet i vatten' och blir sediment och sulfat och kloridjonerna blir kvar och jagar natrium och kalciumjoner och finns dessa inte i överskott som karbonat och väterkarbonatsalter (där koldioxiden tvingas bort när pH sjunker) så sjunker pH fort.
Med andra ord flockningsmedel förbrukar också alkalitet. Och slutligen bildas en massa organiska syror (dvs. en eller flera -COOH grupp efter kolkedjan i en eller flera grenar (tex. citronsyra har 3 grenar - ligander med varsina COOH-grupper i ändan på dessa) som tex. myr och ättiksyra av nedbrytning av tex. toalettpapper i de olika processerna (vara en del återlämnar alkalitet igen när -COOH-grupperna omsätts och försvinner) och detta förbrukar också alkalaitet.
Undre gränsen för karbonat/vätekarbonat buffringen ligger ungefär vid pH 6 och man får den tråkiga effekten att när pH i verket väl passerar under pH 6 så sjunker det lätt vidare till pH 4.5 - 4 mycket fortare och så snabbt som på bara några få dagar och då är det mycket biologisk aktivitet som bromsas och en del stannar helt i verket och slammängderna ökar pga. biologiskt icke fullt nedbrutet material med tillgängliga tidsspannet.
---
Med andra ord att kolla pH-värdet i verkets aktiva tankar och korrigera vid behov med viss regelbundenhet är viktigt för att biologiska processen skall fortgå och om dricksvattnet har låg hårdhet (liten alkalisk bufferkapacitet) och kanske inte så hög pH så är det väldigt lätt att verket surar ned sig.
tvätt med alkaliska tvättmedel ( de flesta pulvertvättmedel, men har nackdelar på annat sätt med zeoliter som kan vara svåra att klara bort i slamfällnings-steget för att det blir så finmalet och följa med ut till infiltrering och bidrar till igensättning av den över tiden) och diskmaskinstabletter av alkaliskt typ, hjälper reningsverket att hålla pH-värdet på en högre nivå än om man inte skulle göra detta.
Att hälla trädgårdskalk i reningsverket är en väg att bygga upp alkalitets-depå inne i verket och hålla pH-värdet högre trots att det hela tiden matas på ämnen som direkt eller indirekt skapar syror och sänker pH. Gäller bara att hälla kalket på rätt ställe och lagom mängd och så att det inte försvinner iväg till infiltreringen eller klumpar sig så solid att inte ens slamsugningen biter på det. - Alternativ är att använda pool-kemikalier typ 1 dl pulver i tagen (typ pH+ - som oftast är målar/hushålls-soda i större förpackning) tills pH är en liten bit över pH 6 igen.
Slutligen - om fosforfällningsmedel används för att det är förhöjda krav på avloppet så är pH-nivån av betydelse om de binder fosfor effektivt med hög bindningskvot, och generellt behöver aluminiumbaserade flockningsmedle lite högre pH än järnbaserade dito, dvs. helst från pH 7 och uppåt med aluminumbaserat - medans järnbaserade fällningsmedel istället inte fungerar så bra som fosforbindare om pH i reningsverket är för högt utan fungerar bäst från 7 och nedåt...
Med andra ord, har man bekymmer och tex. slambildningen är mer än förväntat - kolla pH i verkets kamrar och utgående vatten som första åtgärd - och korrigera det vid behov - är det för surt så är den biologiska aktiviteten mer eller mindre påtagligt reducerad...
Bor man på områden med förhöjda krav så bör man också kolla att fosfor-halten inte överstiger 1 mg/l PO4-P (övre gränsen ca 3 mg/l PO4 som mäts med testkit typiskt för akvarier) och 40 mg/l NO3-N (vilket motsvarar ca 177 mg/l NO3, också mätt med testkit för akvarier¹) - fungerar denitrifieringen som den skall så ligger man lätt på mindre än hälften av tillåtna värdet större delen av året.
Och slutligen i hur effektiva dessa flockningsmedels-tillsatser är också starkt beroende av pH värdet inne i verket just där flockmedlet tillsätts.
¹
JBL Pro:s Akvarieteskiten är rätt känsliga och för fosfortestet behöver man ofta späda ut 1 del provvatten på 3 delar destvatten/eller vatten som är utan fosfor i sig och tom. 1 del på 9 delar vatten om man är i området nära 3 mg/l PO4 och sedan räkna upp mätta värden med 4 gånger resp 10 ggr.
NO3-testet räcker det i flesta fall att späda ut 1 del provvatten med 1 del destvatten/vatten utan nitrat i sig och mätt värde dubblas.