Fasvridning och last med 7W LED downlights
Hej
Jag har ett problem jag behöver hjälp att lösa. Har 21 stycken LED downlights (7x1w styck, där varje downlight har en egen driver för 230V) som jag vill montera och kunna fjärrstyra. Har kikat på Fibaros produkter och de har en puck som verkar intressant, se här. Den klarar 3kW resistivt men självklart skriver de att man måste ta hänsyn till eventuell fasvridning.
Det jag undrar är hur jag ska göra för att beräkna denna och därmed vilken last jag hamnar på med mina lampor. Några tips?
Jag har ett problem jag behöver hjälp att lösa. Har 21 stycken LED downlights (7x1w styck, där varje downlight har en egen driver för 230V) som jag vill montera och kunna fjärrstyra. Har kikat på Fibaros produkter och de har en puck som verkar intressant, se här. Den klarar 3kW resistivt men självklart skriver de att man måste ta hänsyn till eventuell fasvridning.
Det jag undrar är hur jag ska göra för att beräkna denna och därmed vilken last jag hamnar på med mina lampor. Några tips?
Den verkar ju ha ett vanligt mekaniskt relä och även om 230V LED kan ha väldigt lågt cosfi (dålig effektfaktor / "fasvridning") åt det kapacitiva hållet så ska det inte vara något problem med så lite som 147W.
Ok och tack! Det var det jag misstänkte. 3kW är ju riktigt mycket också, många andra (billigare) puckar har ju 200-300W som gräns.
Om man ligger på gränsen och behöver räkna på lasten, vad behöver man för kända variabler och hur gör man? Har du nån länk till mera info?
Om man ligger på gränsen och behöver räkna på lasten, vad behöver man för kända variabler och hur gör man? Har du nån länk till mera info?
Problemet med LED är det är väldigt hög startström, så har du ex. 10 st 7W som motsvarar 10 st 35 halogen, så ska man räkna på 10x35, 350W och inte tro att man kan brassa på 50 ljuskällor á 7W st. Vågar dock inte svara på hur det ligger till med 230V LED, om det är samma som med 12V
Det räcker inte att det står att man måste "tänka" på fasvridningen. Jag kan tänka på fasvridning så att det knakar i skallen men kopplingen påverkas ju inte av det. Det måste alltså finnas en siffra typ att "vid X graders fasvridning så är maxeffekten Y Watt och maxströmmen Z Ampere".
(Jag tror det finns nån slags standard för märkning av kontaktorer, om jag inte minns helt fel så kan det stå "AC1" å sånt på dem, men jag är osäker på exakt hur den märkningen fungerar).
(Jag tror det finns nån slags standard för märkning av kontaktorer, om jag inte minns helt fel så kan det stå "AC1" å sånt på dem, men jag är osäker på exakt hur den märkningen fungerar).
Det är väl två saker som spelar in. Det ena är den maximala strömmen. Om effektfaktorn är lägre än ett blir effekten under 3 kW vid maximal ström. Det går att mäta strömmen med ett TRMS-visande instrument. Så länge strömmen inte överstiger 16A RMS föreligger inte risk för brand i reläet. Lite förvirrande att det står 230V, 16A och 3kW vid resistiv last. De siffrorna går inte ihop.
Det andra är att kondensatorerna i drivdonen ger en mycket högre startström än om det varit resistivt. Detta minskar livslängden på reläet räknat i antalet tillslag, men det börjar inte brinna för det.
Skall man vara noga så skapar inte drivdonet någon fasvinkel. Effektfaktorn sjunker därför att strömmen får en annan vågform än spänningen. När vågformen är olika saknar begreppet fasvinkel relevans även om topparna kommer på samma punkt.
Erik
Det andra är att kondensatorerna i drivdonen ger en mycket högre startström än om det varit resistivt. Detta minskar livslängden på reläet räknat i antalet tillslag, men det börjar inte brinna för det.
Skall man vara noga så skapar inte drivdonet någon fasvinkel. Effektfaktorn sjunker därför att strömmen får en annan vågform än spänningen. När vågformen är olika saknar begreppet fasvinkel relevans även om topparna kommer på samma punkt.
Erik
Väcker liv i denna tråd igen då det nu visat sig att Fibaros 3kW relä verkar ha svetsat ihop, trots den ringa lasten. Kollar man runt på detta forum verkar det inte vara helt ovanligt vid icke resistiv last. Frågan är dvs fortfarande aktuell om man nu vill undvika att detta händer igen.
@yxis, det jag hittade i manualen var:
Durability of the device depends on applied load. For resistive load (light bulbs, etc.) and 16A current, the durability exceeds 200 000 switches. For inductive load, e.g. fluorescent lamp with cosφ = 0.6 the flowing current should be limited to approx. 12A to ensure reliable operation of the device for similar long period.
Där har vi nån slags gräns men viktigaste frågan för mig är väl egentligen om det går att räkna sig fram till nån teoretisk startström eller om man bara kan få svaret genom att mäta.
Har också ett liknande relä för lysrör (5stx36W) och det har börjat visa liknande symptom. Där är samma gränsvärde satt till max 6A vid cosφ = 0.6
Om det nu inte funkar med dessa reläer och LED/lysrör så blir ju också följdfrågan, finns det kraftfullare reläer/kontaktorer som kan byggas in i apparatdosor? Med ett sånt kan man ju bygga sig runt problemet.
@yxis, det jag hittade i manualen var:
Durability of the device depends on applied load. For resistive load (light bulbs, etc.) and 16A current, the durability exceeds 200 000 switches. For inductive load, e.g. fluorescent lamp with cosφ = 0.6 the flowing current should be limited to approx. 12A to ensure reliable operation of the device for similar long period.
Där har vi nån slags gräns men viktigaste frågan för mig är väl egentligen om det går att räkna sig fram till nån teoretisk startström eller om man bara kan få svaret genom att mäta.
Har också ett liknande relä för lysrör (5stx36W) och det har börjat visa liknande symptom. Där är samma gränsvärde satt till max 6A vid cosφ = 0.6
Om det nu inte funkar med dessa reläer och LED/lysrör så blir ju också följdfrågan, finns det kraftfullare reläer/kontaktorer som kan byggas in i apparatdosor? Med ett sånt kan man ju bygga sig runt problemet.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 922 inlägg
Jag tycker 12 A vid kraftigt induktiv last låter väldigt frikostigt, speciellt då dessa fibaropuckar inte är speciellt fysiskt potenta vad jag förstår. Induktiv last ger en impuls vid frånslag som kan orsaka en liten ljusbåge när kontakterna i reläet bryter, vilket sliter på dem.
LED-lampor uppträder som en kapacitiv last, de har istället en hög startström. Det sliter förstås också på kontakterna. Där saknas, vad jag vet, riktlinjer för vad ett relä tål. Det som sägs är bara att man allmän bör räkna med den effekt som halogen med motsvarande ljusstyrka ger, en faktor runt uppemot 10 som gör att du bör räkna dina 147 LED-Watt som drygt 1 kW. På papperet borde det så finnas marginal, men ditt problem visar på motsatsen...
Självklart finns kraftigare reläer som fibaropucken skulle kunna manövrera. Ta nåt ur högen som passar.
http://elbutik.se/category.html/arbetsstromsrela
http://elbutik.se/category.html?category_id=1825
LED-lampor uppträder som en kapacitiv last, de har istället en hög startström. Det sliter förstås också på kontakterna. Där saknas, vad jag vet, riktlinjer för vad ett relä tål. Det som sägs är bara att man allmän bör räkna med den effekt som halogen med motsvarande ljusstyrka ger, en faktor runt uppemot 10 som gör att du bör räkna dina 147 LED-Watt som drygt 1 kW. På papperet borde det så finnas marginal, men ditt problem visar på motsatsen...
Självklart finns kraftigare reläer som fibaropucken skulle kunna manövrera. Ta nåt ur högen som passar.
http://elbutik.se/category.html/arbetsstromsrela
http://elbutik.se/category.html?category_id=1825