Fastighet som saknar adress
Har fått brev från komunen där vårt fritidshus finns med ett förslag till ny adress. Detta pga att lantmäteriet har sett att fastigheten har bostadshus som saknar adress. Vad kan vara anledning till detta. Fastigheten är enligt fastighetstaxeringen Lantbruksenhet med bostadsbyggnad värd under 50.000 kr. Tycker inte att någon adress dit behövs, det finns ingen väg dit, ingen brevlåda finns och vi har ju en adress i den bostaden där vi bor permanent.
Medlem
· Västernorrland
· 12 021 inlägg
ja en adress påverkar ju ingenting direkt...........
Att Räddningstjänsten skall hitta verkar vara en bra förklaring. Jag var lite förvånad över att Lantmäteriet kommit på att ingen adress finns. Bebyggelsen finns sedan länge, byggnadsår 1909. Undrar också om det kommer att kosta, Lantmäteriet brukar ju ha bra timtaxa när de utför något arbete,
Medlem
· Västernorrland
· 12 021 inlägg
Fast adressen har inget med lantmäteriet att göra. Det är en annan avdelning. Fanns ingen adress på en fastighet jag hade vid sekelskiftet och vad jag minns ringde jag bara posten på nåt vis och de tilldelade en. Nu är det säkert annat dock.
Det bästa är väl att registrera gårdsnamnet som adress. Det lär knappast hjälpa räddningstjänsten märkbart. Men jag har svårt att se någon nackdel. Du kannäga många fastigheter med adresser, men ju är ju bara folkbokförd på en adress.
jag ringde kommunen för ett tag sen för jag ville ha en adress till en komplementbyggnad, dom la in det bums i deras och lmv system (tror hon kallade lmv system för lina).... kostade ingenting och vips kunde jag beställa fiber 
En fastighets adress (eller adresser), postnummer och postort ingår som en del av fastighetsregistret. Ändringar och inskrivning av dessa uppgifter ska registreras av Postnord AB och respektive kommun med hjälp av LINA (Lantmäteriets INsamlings Applikation).
Exakt vilka kommunala myndigheter som gör vad varierar. Många kommuner har en särskild "namnberedning" för att namnsätta gator och kvarter i nya stadsdelar, skaffa adress till fastigheter som blivit utan och ändra adress när man upptäcker risk för sammanblandning et c.
"Populärnamn" och annan tilläggsinformation finns reglerat med stöd i förarbeten till de lagar och förordningar som styr fastighetsregistret. Att döpa sin villa till exempelvis Ankeborg kan bli en mycket fyrkantig väg med stor uppförsbacke - till och med för Arne Anka. Men det kan underlätta om Arnes haft en berömd och nu avliden förfader som bebott fastigheten (kanske Arn Anka). Eller om Arnes villatomt markerar läget för kanske en backstuga eller ett soldattorp, vars namn Ankeborg står att återfinna på senaste upplagan av Ekonomiska kartan 1:10 000.
Exakt vilka kommunala myndigheter som gör vad varierar. Många kommuner har en särskild "namnberedning" för att namnsätta gator och kvarter i nya stadsdelar, skaffa adress till fastigheter som blivit utan och ändra adress när man upptäcker risk för sammanblandning et c.
"Populärnamn" och annan tilläggsinformation finns reglerat med stöd i förarbeten till de lagar och förordningar som styr fastighetsregistret. Att döpa sin villa till exempelvis Ankeborg kan bli en mycket fyrkantig väg med stor uppförsbacke - till och med för Arne Anka. Men det kan underlätta om Arnes haft en berömd och nu avliden förfader som bebott fastigheten (kanske Arn Anka). Eller om Arnes villatomt markerar läget för kanske en backstuga eller ett soldattorp, vars namn Ankeborg står att återfinna på senaste upplagan av Ekonomiska kartan 1:10 000.
För ca 20år sedan blev man tvingad att ta bort gårdsnamn som adress och rätta in sig i ledet med namn och löpnr. Detta vill jag minnas hade något med att räddningstjänst skulle hitta.
Ocharmigt och en del krångel då vägarna delade sig men inte namnen. D.v.s. Gård4 behövde inte ligga granne med Gård5 den kunde heta Gård9. Alla säger fortfarande gårdsnamnen även då postbudet kommer.
Ocharmigt och en del krångel då vägarna delade sig men inte namnen. D.v.s. Gård4 behövde inte ligga granne med Gård5 den kunde heta Gård9. Alla säger fortfarande gårdsnamnen även då postbudet kommer.
Det var ett kulturmord av stora mått när en del kommuner tog bort gårds- torp- och backstugenamnen. Man hävdade att det behövdes för räddningstjänsten, vilket var fel eftersom de kör efter koordinaterna. Numera är det många som inte kan läsa en karta. Så bevara namnen med kulturell anknytning.
Problemet är ju när inringaren kan gårdsnamnet men inte koordinaterna. Då blir det svårt att köra på koordinater.
Detta talar givetvis för att behålla gårdsnamnen som alla kan istället för att införa nya adresser.D Daniel 109 skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 231 inlägg
Gårdsnamn + löpnummer är väl en inte helt ovanlig lösning. Lite opersonligare, men därmed möjligt både att slå antingen på nummer och ortsnamn eller gårdsnamn.
Sen skiftar ju det där med hur gårdsnamn används också. I de områden jag har erfarenhet av (delar av Småland och Västergötland) har ofta utgårdarna tydliga namn, medan bygårdarna oftare går under nuvarande (eller möjligen föregående) ägares namn. Johans, Klaras, Bolins... Att skriva in den senare typen av namn i fastighetsregistret synes olämpligt.
I (delar av) Västergötland tror jag därtill att flertalet bygårdar går under namnet ”stommen” (med tjockt t och närmast å-ljudande o, men säkerligen avlett från stomfastighet på något vis), så då gäller det att veta vilken (kyrk-)by man pratar om innan man kan ha en aning om vem Karl på Stommen är. – Eller kanske snarare var, för det här sättet att referera till gårdar och personer bygger förstås på att man har en mycket kortare aktionsradie än de flesta av oss har idag.
Sen skiftar ju det där med hur gårdsnamn används också. I de områden jag har erfarenhet av (delar av Småland och Västergötland) har ofta utgårdarna tydliga namn, medan bygårdarna oftare går under nuvarande (eller möjligen föregående) ägares namn. Johans, Klaras, Bolins... Att skriva in den senare typen av namn i fastighetsregistret synes olämpligt.
I (delar av) Västergötland tror jag därtill att flertalet bygårdar går under namnet ”stommen” (med tjockt t och närmast å-ljudande o, men säkerligen avlett från stomfastighet på något vis), så då gäller det att veta vilken (kyrk-)by man pratar om innan man kan ha en aning om vem Karl på Stommen är. – Eller kanske snarare var, för det här sättet att referera till gårdar och personer bygger förstås på att man har en mycket kortare aktionsradie än de flesta av oss har idag.