Fasadpanelsarkeologi
En fasadpanel berättar.
Håller på med fasadpanelsbyte + tilläggsisolering. I samband med det så blir det en del funderande om fasadpanel mm.
Gården är från första halvan av 1800-t. Den blev utflyttad från byn i samband med laga skifte.
Som brukligt förr så är den uppförd med blandat nytt och begagnat virke. I stommen finns både sågat och bilat timmer. Dimensionerna är gott och blandat, men det mesta är olika varianter av 5". Tror att mkt är gran, men kan också finnas ett och annat av fur och definitivt ek. Det är dock svårt att veta vad som är ursprungligt från uppförandet och vad som blivit utbytt i samband med reparationer och ombyggnationer. Det hinner hända mkt med ett hus + ekonomibyggnader på snudd 200 år.
Bostadshusets stomme är ett timmerverk, dvs typ som ett korsvirkeshus. Är dock inte säker på att det varit ett traditionellt skånskt korsvirkeshus då inga uppenbara spår av murbruk finns på stolparna i väggen, se bild nedan. Detta är rimligtvis en gammal stolpe då den inte är sågad utan bilad.
Vad jag vet är att de sista större arbeten som den förrförre ägaren gjorde skedde i slutet av -60-t och var bl a fasadrenovering, vilket olyckligtvis även inkluderade fönster. Exakt vad renoveringen omfattade är okänt, men insidan av väggarna har råspont av modernare snitt som mkt väl kan vara fr slutet -60-t, se första bilden och nedan, + treetex på insidan. Huruvida det finns ngn form av fuktspärr/broms mellan råspont och treetex vet jag inte, men bedömer det som osannolikt.
Den föregående ägaren köpte gården 1980 och satte genast igång med en totalrenovering av hela gården. Det var väl befogat med tanke på att det inte fanns indraget vatten, även om rickepumpen fanns på bekvämt avstånd ca 5-6 m utanför köksdörren... Brunnen är antagligen original fr 1800-t då den är måttligt djup och stensatt med fältsten. Tyvärr har även rickepumpen gått hädan i totalrenoveringen.
Så, fasadpanelen är från början av 1980-t. Det är lockpanel enl den tidens mode, ursprungligen målad med Cuprinol fasadlasyr. För att få den gamla gården att se mindre fel ut så målade jag den med Falu rödfärg direkt på lasyren för sisådär 20 år sedan. Det gick alldeles utmärkt tack vare att lasyren var sliten/väderbiten. Endast de övre dm som var skyddade under takfoten var glansiga och där fäste inte slamfärgen riktigt, men det gjorde inte så mkt då det alltid ligger i skugga och inte lyser i ögonen om man inte står invid väggen och tittar upp.
Under fasaden sitter asfaboard. Ingen luftspalt mer än att det är rejäla spalter under lockbrädorna, samt på de flesta ställen även under bottenbrädorna då brädorna aldrig är raka och plana, liksom inte heller underlaget på denna gamla del av huset...
Denna fasadsida vetter åt nordväst och är således utsatt för de konstanta västliga vindarna med tillhörande slagregn. Däremot får väggen inte så mkt sol så den påfrestningen är inte nämnvärt stor.
Fasaden är alltså närmare 45 år gammal. Skicket var bättre än ngn annan del av fasaden som jag hittills renoverat. Antagligen delvis pga lite rejälare fasadbrädor. Dessa var 23 mm tjocka. De andra delarna där jag bytt var de bara 19 mm. Självklart står kraftigare virke emot tidens tand bättre/längre än klenare. Inte bara för att det är mer mtrl att "röta igenom" utan också för att klenare mtrl är känsligare mot allt. T ex går det fortare för sprickor i träet att bli genomgående, sprickor runt spikar uppstår mkt lättare, samt kvistar släpper lättare/snabbare från det omkringliggande träet. Allt detta leder till vatteninträngning bakom fasaden, vilket självklart är obra för fasadens livslängd.
Nedan en bild av baksidans nederkant på några av brädorna. Som synes har vatten trängt in. Syns tydligt att det skett vid kvistar. Notera särskilt det smala locket. Den är i det närmaste opåverkad, men så har den heller inga kvistar eller andra defekter här nertill där fuktpåverkan är störst genom slagregn. (Fasadbrädor som aldrig utsätts för fukt i form av slagregn eller markskvätt kan stå i tusen år.)
Håller på med fasadpanelsbyte + tilläggsisolering. I samband med det så blir det en del funderande om fasadpanel mm.
Gården är från första halvan av 1800-t. Den blev utflyttad från byn i samband med laga skifte.
Som brukligt förr så är den uppförd med blandat nytt och begagnat virke. I stommen finns både sågat och bilat timmer. Dimensionerna är gott och blandat, men det mesta är olika varianter av 5". Tror att mkt är gran, men kan också finnas ett och annat av fur och definitivt ek. Det är dock svårt att veta vad som är ursprungligt från uppförandet och vad som blivit utbytt i samband med reparationer och ombyggnationer. Det hinner hända mkt med ett hus + ekonomibyggnader på snudd 200 år.
Bostadshusets stomme är ett timmerverk, dvs typ som ett korsvirkeshus. Är dock inte säker på att det varit ett traditionellt skånskt korsvirkeshus då inga uppenbara spår av murbruk finns på stolparna i väggen, se bild nedan. Detta är rimligtvis en gammal stolpe då den inte är sågad utan bilad.
Vad jag vet är att de sista större arbeten som den förrförre ägaren gjorde skedde i slutet av -60-t och var bl a fasadrenovering, vilket olyckligtvis även inkluderade fönster. Exakt vad renoveringen omfattade är okänt, men insidan av väggarna har råspont av modernare snitt som mkt väl kan vara fr slutet -60-t, se första bilden och nedan, + treetex på insidan. Huruvida det finns ngn form av fuktspärr/broms mellan råspont och treetex vet jag inte, men bedömer det som osannolikt.
Den föregående ägaren köpte gården 1980 och satte genast igång med en totalrenovering av hela gården. Det var väl befogat med tanke på att det inte fanns indraget vatten, även om rickepumpen fanns på bekvämt avstånd ca 5-6 m utanför köksdörren... Brunnen är antagligen original fr 1800-t då den är måttligt djup och stensatt med fältsten. Tyvärr har även rickepumpen gått hädan i totalrenoveringen.
Så, fasadpanelen är från början av 1980-t. Det är lockpanel enl den tidens mode, ursprungligen målad med Cuprinol fasadlasyr. För att få den gamla gården att se mindre fel ut så målade jag den med Falu rödfärg direkt på lasyren för sisådär 20 år sedan. Det gick alldeles utmärkt tack vare att lasyren var sliten/väderbiten. Endast de övre dm som var skyddade under takfoten var glansiga och där fäste inte slamfärgen riktigt, men det gjorde inte så mkt då det alltid ligger i skugga och inte lyser i ögonen om man inte står invid väggen och tittar upp.
Under fasaden sitter asfaboard. Ingen luftspalt mer än att det är rejäla spalter under lockbrädorna, samt på de flesta ställen även under bottenbrädorna då brädorna aldrig är raka och plana, liksom inte heller underlaget på denna gamla del av huset...
Denna fasadsida vetter åt nordväst och är således utsatt för de konstanta västliga vindarna med tillhörande slagregn. Däremot får väggen inte så mkt sol så den påfrestningen är inte nämnvärt stor.
Fasaden är alltså närmare 45 år gammal. Skicket var bättre än ngn annan del av fasaden som jag hittills renoverat. Antagligen delvis pga lite rejälare fasadbrädor. Dessa var 23 mm tjocka. De andra delarna där jag bytt var de bara 19 mm. Självklart står kraftigare virke emot tidens tand bättre/längre än klenare. Inte bara för att det är mer mtrl att "röta igenom" utan också för att klenare mtrl är känsligare mot allt. T ex går det fortare för sprickor i träet att bli genomgående, sprickor runt spikar uppstår mkt lättare, samt kvistar släpper lättare/snabbare från det omkringliggande träet. Allt detta leder till vatteninträngning bakom fasaden, vilket självklart är obra för fasadens livslängd.
Nedan en bild av baksidans nederkant på några av brädorna. Som synes har vatten trängt in. Syns tydligt att det skett vid kvistar. Notera särskilt det smala locket. Den är i det närmaste opåverkad, men så har den heller inga kvistar eller andra defekter här nertill där fuktpåverkan är störst genom slagregn. (Fasadbrädor som aldrig utsätts för fukt i form av slagregn eller markskvätt kan stå i tusen år.)
