Fann slamavskiljare
Hej
Vi har i stugan en avloppslösning för BDT bestående av en Fann slamavskiljare (2-kammare). Ca 10 år gammal. För wc har vi en sluten tank.
Jag har fattat det som att diskvatten etc kommer in i behållaren för att därefter svämma över till nästa. Jag trodde att den första behållaren var sluten för att avrinningen ska svämma över till andra behållaren. Jag bifogar en bild som visar hur det ser ut innan tömning och en som visar hur det ser ut efter. Det som förvånar mig är att det är ett hål i botten som gör att vattnet lätt rinner över till nästa fack.
För avrinning till infiltrationen finns en plastkåpa som skyddar utgångshålet. Ska det vara så här?
Ett par meter därifrån finns ett ventilerat cementrör med ett ingångshål 110 mm avloppsrör och dessutom två hål som jag tror går till infiltrationen. Bifogar bild även på det röret.
Verkar detta vara en ok lösning?
Vi har i stugan en avloppslösning för BDT bestående av en Fann slamavskiljare (2-kammare). Ca 10 år gammal. För wc har vi en sluten tank.
Jag har fattat det som att diskvatten etc kommer in i behållaren för att därefter svämma över till nästa. Jag trodde att den första behållaren var sluten för att avrinningen ska svämma över till andra behållaren. Jag bifogar en bild som visar hur det ser ut innan tömning och en som visar hur det ser ut efter. Det som förvånar mig är att det är ett hål i botten som gör att vattnet lätt rinner över till nästa fack.
För avrinning till infiltrationen finns en plastkåpa som skyddar utgångshålet. Ska det vara så här?
Ett par meter därifrån finns ett ventilerat cementrör med ett ingångshål 110 mm avloppsrör och dessutom två hål som jag tror går till infiltrationen. Bifogar bild även på det röret.
Verkar detta vara en ok lösning?
Det är mer eller mindre gängse designen på en BDT-anläggning, tycker dock att det är lite mycket slam i det platta T-röret mot infiltreringen före tömmningen, den borde vara rätt fri från flyslam, ja, om det inte har kommit upp underifrån av fermentering från bottenslammet och brunnen har inte använts på en tid och spolat in slammet in i infiltreringen.
Facken har hål mellan sig och ofta i mitten av väggarna, även om det också kan finnas längre ned för att brunnen skall fyllas jämnare med vatten mellan facken när den är nytömd för att minska belastningen på väggarna... betongbrunnar tål dock att fylla en fack/kammare i taget, men många i plast/komposit slamavskiljare är mer tveksamma till detta om det inte är separata tankar med rör mellan sig.
Syftet med kammrarna är att vattnet skall lugn plats med lite/inga strömningar så att lättare ämnen som fett och metabolistiska ämnen av fermentering skall flyta upp till ytan och bildar flytslam och de tyngre sjunka ned mot botten (och eventuellt jäsa och flyta upp senare liksom det som flyter också sjunker med tiden).
Det är alltså en konstant vandring av partiklar upp och ned i olika nedbrytningsgrad i var kammare och det som har minst med partiklar är oftast i mitten eller runt övre 3'-delen i kammaren (för att det skall finnas plats för slam i kammaren) och där läcker man över till nästa kammare via en port, och så har man ofta en T-rör i slutet med olika djup nedstick i sista kammaren av samma orsak, att ta vattnet som är en bit ner under ytan och inte från ytan där det flyter slam.
Slam oavsett det som ligger på botten eller som är på ytan vill du inte ha in till din infiltrering i någon större mängd, då belastningen blir för stor gentemot tillgången av syre och att det kan växa saker som över tid täpper igen infiltreringen och tar emot allt mindre med vatten. med slamavskilning så minskar man belastningen och livslängden (innan det blivit tätt) ökar avsevärt.
3-kammarbrunn för BDT + klosettvatten är samma sak men större med en kammare till i brunnen och större slamlager i brunnen och infiltreringsdelen avsevärt mycket större.
Facken har hål mellan sig och ofta i mitten av väggarna, även om det också kan finnas längre ned för att brunnen skall fyllas jämnare med vatten mellan facken när den är nytömd för att minska belastningen på väggarna... betongbrunnar tål dock att fylla en fack/kammare i taget, men många i plast/komposit slamavskiljare är mer tveksamma till detta om det inte är separata tankar med rör mellan sig.
Syftet med kammrarna är att vattnet skall lugn plats med lite/inga strömningar så att lättare ämnen som fett och metabolistiska ämnen av fermentering skall flyta upp till ytan och bildar flytslam och de tyngre sjunka ned mot botten (och eventuellt jäsa och flyta upp senare liksom det som flyter också sjunker med tiden).
Det är alltså en konstant vandring av partiklar upp och ned i olika nedbrytningsgrad i var kammare och det som har minst med partiklar är oftast i mitten eller runt övre 3'-delen i kammaren (för att det skall finnas plats för slam i kammaren) och där läcker man över till nästa kammare via en port, och så har man ofta en T-rör i slutet med olika djup nedstick i sista kammaren av samma orsak, att ta vattnet som är en bit ner under ytan och inte från ytan där det flyter slam.
Slam oavsett det som ligger på botten eller som är på ytan vill du inte ha in till din infiltrering i någon större mängd, då belastningen blir för stor gentemot tillgången av syre och att det kan växa saker som över tid täpper igen infiltreringen och tar emot allt mindre med vatten. med slamavskilning så minskar man belastningen och livslängden (innan det blivit tätt) ökar avsevärt.
3-kammarbrunn för BDT + klosettvatten är samma sak men större med en kammare till i brunnen och större slamlager i brunnen och infiltreringsdelen avsevärt mycket större.
Redigerat:
Tack för ditt fylliga svar. Vad tror du är anledningen till att det mycket slam i första bilden?
Ska jag fylla upp brunnen med vatten som jag läst att man ska göra? Innebär det då att partiklarna från tex duschen sjunker lättare?
Den tredje bilden är på ett cementrör ett par meter ifrån tvåkammarbrunnen. Den har ett pvcrör till tvåkammarbrunnen (tror jag) och två anslutningar till filtreringsbädden. Är det något som är vanligt?
Ska jag fylla upp brunnen med vatten som jag läst att man ska göra? Innebär det då att partiklarna från tex duschen sjunker lättare?
Den tredje bilden är på ett cementrör ett par meter ifrån tvåkammarbrunnen. Den har ett pvcrör till tvåkammarbrunnen (tror jag) och två anslutningar till filtreringsbädden. Är det något som är vanligt?
När var den tömd sist och hur mycket är det använt sedan dess ?? - slam kommer av allt som spolas ned i avloppen utom klosettvatten, dvs. från köket, disk/tvättmaskin, handfatet och duschen och förmodligen är köket den största bidragsgivaren till delvis fermenterbar, organisk syreförbrukande substans, varav en del av det blir flytslam (som tex matfett och oljor) och en del som sjunker väldigt bestämt (som kaffesump, som knappt bryts ned alls pga. sin höga oljehalt). Kaffesump skall inte spolas ned i avloppet, lite rester kvar för disk spelar ingen roll så länge huvuddelen av sumpen hamnar i kompost-påsen.
Gissar att första bilden är efter en längre frånvaro från hushållet, typ första besöket efter vintern i och med att det bubblig slam i T-stycket som sakta har bubblat upp från botten under vintern (och därför är slammet jämt både i och utanför T-stycket), har det använts en tid så borde det bubbliga i T-stycket vara bortspolat vidare till fördelningsbrunnen och vidare till infiltreringen. Det som sedan syns genom T-stycket när bostaden används bör vara relativt låggrumligt vatten som går vidare till fördelningsbrunnen och vidare in till infiltreringen.
Har man möjlighet så bör man skopa ur bubbelslammet i T-stycket om det är nyankommet efter en vinteruppehåll. Det är också av samma orsak varför rekommendationen är att fylla verket med vatten innan man börja använda den, just för att flytslammet inte skall hamna innanför T-stycket intag när vattenytan når T-stycket under uppfyllning utan är fortfarande rent vatten.
Sedan går det inte avgöra om det är mycket slam bara genom en titt då mycket ligger i botten och en mängd finns som en mer eller mindre tjock lager med flytslam på ytan, det mesta av vattnet mellan botten och topp är relativt partikelfri. Tror slamsugaren har en bättre uppfattning om brunnen kändes full eller inte när det slamsögs.
Fördelningsbrunnen i den sista bilden är numera normalt och kanske tom. ett krav numera för nyare BDT-anläggningar, bl.a för att underlätta provtagning och inspektion för att se om det går iväg mycket slam från slamavskiljare (sk. slamflykt, vilket är en signatur för volymmässigt överlastad och/eller för full slamavskiljare) eller om det står kvar vatten länge i infiltreringens rör (igensatt infiltrering/markbädd) vilket båda kan innebära att anläggningen får krav på åtgärd eller utdömd vid en kontroll av kommunens miljökontor eller vid avloppsinventering...
Gissar att första bilden är efter en längre frånvaro från hushållet, typ första besöket efter vintern i och med att det bubblig slam i T-stycket som sakta har bubblat upp från botten under vintern (och därför är slammet jämt både i och utanför T-stycket), har det använts en tid så borde det bubbliga i T-stycket vara bortspolat vidare till fördelningsbrunnen och vidare till infiltreringen. Det som sedan syns genom T-stycket när bostaden används bör vara relativt låggrumligt vatten som går vidare till fördelningsbrunnen och vidare in till infiltreringen.
Har man möjlighet så bör man skopa ur bubbelslammet i T-stycket om det är nyankommet efter en vinteruppehåll. Det är också av samma orsak varför rekommendationen är att fylla verket med vatten innan man börja använda den, just för att flytslammet inte skall hamna innanför T-stycket intag när vattenytan når T-stycket under uppfyllning utan är fortfarande rent vatten.
Sedan går det inte avgöra om det är mycket slam bara genom en titt då mycket ligger i botten och en mängd finns som en mer eller mindre tjock lager med flytslam på ytan, det mesta av vattnet mellan botten och topp är relativt partikelfri. Tror slamsugaren har en bättre uppfattning om brunnen kändes full eller inte när det slamsögs.
Fördelningsbrunnen i den sista bilden är numera normalt och kanske tom. ett krav numera för nyare BDT-anläggningar, bl.a för att underlätta provtagning och inspektion för att se om det går iväg mycket slam från slamavskiljare (sk. slamflykt, vilket är en signatur för volymmässigt överlastad och/eller för full slamavskiljare) eller om det står kvar vatten länge i infiltreringens rör (igensatt infiltrering/markbädd) vilket båda kan innebära att anläggningen får krav på åtgärd eller utdömd vid en kontroll av kommunens miljökontor eller vid avloppsinventering...
FANNs lösning bygger på en enda stor kammare för slamavskiljning och sen en vägg som samlar flytade partiklar vid inloppet, t ex fettdroppar, och T-röret som ser till att flytande bakteriepartiklar som växer till i tanken inte tar sig vidare till infiltrationen.O olotor skrev:
BDT-vatten är extremt näringsrikt (högt BOD) så det göder verkligen bakterietillväxt.
Om man vill ha en översvämmad brunn så kan man prova med detta...A Alexn72 skrev:
Att sätta för täta filter och inte är villiga att bokstavligen på daglig nivå rensa dem är att be om problem.
Slamavskiljningen är inte tänkt att ta bort all slam, men typiskt 90% av partikelbunden slam och på dessa bunden näringsämnen.
Infiltreringen kan ta lite slam i form av lätt grumligt vatten (grumligheten av ej sedimenterbara partiklar är också en form av slamflykt) utöver de lösta näringsämnena i vattnet för att klara en resonabel livslängd 20-50 år eller så.
2-kammarbrunnen i sig kan inte omsätta all biologisk material pga. brist på syresättning utan jäser upp allt som går att jäsa upp i syrefri miljö med anaeroba bakterier och svampar i kammrarna, flytslamtäcket hindrar också effektivt att någon större mängd syre kan diffundera ned i vattnet och det är bara partiklarna som flyter upp och sjunker hela tiden som kanske ger en smula omblandning, ja förutom när hushållet släpper ut vatten från dusch, vask och tvätt och får in lite syresatt vatten den vägen för en kort period.
Med andra ord en stor del av biologiska materialet som spolas ned tillsammans med vattnet kommer inta att omsättas och reduceras till mer än en minsta nivå i anaerob miljö, och det som är kvar bunkras upp som slam i slamavskiljaren och kan vara kvar där i oförändrad skick i stort sett hur länge som helst (tänk miljön i djupet av en torvmosse). För att kunna brytas ned vidare så måste det ske i syresatt miljö.
Slam i grumligheten (som inte kommer från pulvertvättmedel) som följer med till infiltreringen kommer med tiden att försvinna nästan helt så länge miljön är tillräcklig luftad - dvs. syresatt, energi finns kvar i vattnet i form av olika biologisk nedbrytbara kolföreningar (dvs. BOD är högre än 0) och rätt bakterier får tugga på det.
---
Ett gott råd om man vill minska suspenderade partikelflykten till infiltreringen är att försöka undvika pulvertvättmedel till tvättmaskinen och istället så mycket som möjlig använda flytande tvättsåpa, en liten del av zeoliterna av tvättmaskinspulvret är på gränsen att hålla sig i suspension i obegränsad tid och fäller inte ut som slam även om det går 1-2 dygn i slamavskiljaren och följer sedan med ut till infiltreringen och eftersom den är helt mineraliskt så bryts den inte ned utan istället med tiden sakta fyller igen porerna i infiltreringsbädden som mycket fin lera och vatten och luftrörligheten minskar i bädden.
Vill man förlänga livslängden på infiltreringen så minska användande med pulvertvättmedel till att användas endast i undantagsfall.
Ofta tvätt med pulvertvättmedel ger förmodligen mycket mer skada över tiden än om en enstaka propp av av flytslammet skulle smita med in i infiltreringen vid tex. slamsugning och påfyllningen efter detta - då den till största delen består av nedbrytbara ämnen även om det kommer ta tid innan det är helt borta.
Detta med pulvertvättmedel och att en liten av del följer med ut till infiltreringen trots flera dygns vilotid i slamavskiljaren är så stort problem att naturvårdsverkets föreskrifter för små avloppsanläggningar nämner om det i sin text.
Det fins en tråd här för inte så jättelänge sedan om jag inte mins fel där TS fick anmoda på sig att visa att dennes 3-kammarbrunn inte var överlastad pga. misstänkt hög slamflykt som följd av det när de vid kontroll hittade vita lerliknande avlagringar längre ut på infiltreringen, annars var det risken att avloppssystemet blev utdömd...
Hur skall fastighetsägare kunna kontra sådant - dvs. bevisa att man inte läcker ut för mycket slam ur 3-kammarbrunnen över en längre tid?? - just för att inte behöva gräva om hela sitt avlopp, och inspektörerna tydligen omedvetna om att just pulvertvättmedel är något som sticker ut över normala när det gäller att sväva i vatten och med det slamflykt...
Just suspenderade partiklar från pulvertvättmedel avviker kraftigt mot partiklar som kommer från allt annat i avloppsväg då de inte ens på 3 dagar i brunnen (vid max 800 liter avloppsvatten per dygn) hinner sedimentera sig tillräckligt mycket för att de är så väldigt finkorniga
Är det barnfamilj med tvättmaskin med pulvertvättmedel som går hela tiden så kan det bli den här typen av bekymmer med vit leraktig slamflykt från 3-kammarbrunnen ut in till infiltreringen/markbädden och med det ifrågasättande av kontrollerande miljöinspektörer när de hittar slammet långt ute i systemet.
Detta är också något jag också själv observerat med minireningsverk med en stor sedimenteringsfack med utloppet ur verket, som normalt har nästan dricksvattenklar vatten med siktdjup över metern för spetsen mätt med nedstucken vit skäpp, att efter en tvätt med pulvertvättmedel så är denna fack avtagande vitgrumligt över 3-4 dygn efter tvätten, och över en vecka innan siktdjupet är som innan, vid kanske 150 liter vatten i dygnet i omsättning i en 3 m³ minireningsverk (ca 20 dagar för en volymomsättning i verket), så numera kör jag med nästan enbart med flytande tvättsåpa. Denna observation har jag skrivit om för flera år sedan numera.
Hur skall fastighetsägare kunna kontra sådant - dvs. bevisa att man inte läcker ut för mycket slam ur 3-kammarbrunnen över en längre tid?? - just för att inte behöva gräva om hela sitt avlopp, och inspektörerna tydligen omedvetna om att just pulvertvättmedel är något som sticker ut över normala när det gäller att sväva i vatten och med det slamflykt...
Just suspenderade partiklar från pulvertvättmedel avviker kraftigt mot partiklar som kommer från allt annat i avloppsväg då de inte ens på 3 dagar i brunnen (vid max 800 liter avloppsvatten per dygn) hinner sedimentera sig tillräckligt mycket för att de är så väldigt finkorniga
Är det barnfamilj med tvättmaskin med pulvertvättmedel som går hela tiden så kan det bli den här typen av bekymmer med vit leraktig slamflykt från 3-kammarbrunnen ut in till infiltreringen/markbädden och med det ifrågasättande av kontrollerande miljöinspektörer när de hittar slammet långt ute i systemet.
Detta är också något jag också själv observerat med minireningsverk med en stor sedimenteringsfack med utloppet ur verket, som normalt har nästan dricksvattenklar vatten med siktdjup över metern för spetsen mätt med nedstucken vit skäpp, att efter en tvätt med pulvertvättmedel så är denna fack avtagande vitgrumligt över 3-4 dygn efter tvätten, och över en vecka innan siktdjupet är som innan, vid kanske 150 liter vatten i dygnet i omsättning i en 3 m³ minireningsverk (ca 20 dagar för en volymomsättning i verket), så numera kör jag med nästan enbart med flytande tvättsåpa. Denna observation har jag skrivit om för flera år sedan numera.
Jag kan komplettera med att första bilden är innan tömning och att det var ett år sedan förra tömningen. Vi har ingen tvättmaskin kopplad till avloppet, bara disk, handfat och dusch
Jag har fyllt upp den nu och det rinner över till fördelningsbrunnen. Ser ut att vara "rent" vatten.
Jag undrar om slamtömmaren visste om fördelningsbrunnen när han tömde den stora behållaren? Den ligger tre meter bort och kan vara lite svår att se bland ormbunkar.
Jag har fyllt upp den nu och det rinner över till fördelningsbrunnen. Ser ut att vara "rent" vatten.
Jag undrar om slamtömmaren visste om fördelningsbrunnen när han tömde den stora behållaren? Den ligger tre meter bort och kan vara lite svår att se bland ormbunkar.
Att sätta ett filter kontra gräva om infiltrationen är i min mening ett enkelt val...X xxargs skrev:
Om man behöver rensa filtret dagligen är redan där en toppenindikation på att de inte är i balans och man behöver se över sin anläggning.
Redan där har filtret gjort ett bra jobb.
Den mängden "slam" ska ändå inte ut i infiltrationen om man vill ha den till att fungera över tid.
Slamtömmaren har nog ingen aning om denna och följer dom instruktionen från kommunen vilka tömmningspunkter som finns och fördelningsbrunn är normalt inte något som behöver sugas rent i den årliga/varannan års slamtömmningen (för sommarstugor).
Om du är orolig kan du prova att skopa/hinka själv ur fördelningsbrunnen eller med en dränkpump slanga tillbaka eventuell bös till första kammaren i slamavskiljaren - räkna inte med att det är någon luktfri eller kladdfri operation... Om inte annat så får du en feeling om detta är ett problem med slamflykt i större mängd eller inte när du gör det första gången. - om det verkar mycket få du tömma igen några månader senare och se om det fyller på fort eller om det är gamla saker som samlats över lång tid.
Gör också kollen att se om vattennivåerna höjer sig mycket vid större vattenutsläpp typ efter en normal dusch och se om det sjunker undan fort igen - annars är det kanske att överväga att högtryckspola infiltreringsrören för att få upp dess öppningar igen då det lätt kan växa igen av biofilm av olika slag och få ut över tiden samlad guck (aka slam från slamflykt tidigare) ur rören.
---
Utan att jag har inblick i det så verkar kommunen ha gett ganska exakta instruktioner vilka tömningspunkter som gäller för en avloppsanläggning, om det är en eller flera brunnar som skall sugas etc. då tex 3-kammarbrunnar kan ibland vara uppdelade på två eller tre tankar i rad istället för kammare i en enda brunn. För mig så vet de tex. att det är minireningsverk och att den skall återfyllas med vatten vid tömmning och därför använder slampressande bil där vattnet i uppsugna slammet återmatas till minireningsverket igen.
Det vattnet var mjölkvitt som ganska rejäl utspädd mjölk efter processen och tog nära 1 vecka innan det klarnade upp helt - gissar att det åter igen var pulvertvättmedel i slammet (mestadels av de förr ägarna) som till liten del följde med tillbaka i samband med slampressningen - vattnet hade också väldigt hög järnhalt (jag använder järn(III)-sulfat som fosforfällningsmedel) så det var nog mitt egna vatten och inte från någon annans från föregående tömning.
Om du är orolig kan du prova att skopa/hinka själv ur fördelningsbrunnen eller med en dränkpump slanga tillbaka eventuell bös till första kammaren i slamavskiljaren - räkna inte med att det är någon luktfri eller kladdfri operation... Om inte annat så får du en feeling om detta är ett problem med slamflykt i större mängd eller inte när du gör det första gången. - om det verkar mycket få du tömma igen några månader senare och se om det fyller på fort eller om det är gamla saker som samlats över lång tid.
Gör också kollen att se om vattennivåerna höjer sig mycket vid större vattenutsläpp typ efter en normal dusch och se om det sjunker undan fort igen - annars är det kanske att överväga att högtryckspola infiltreringsrören för att få upp dess öppningar igen då det lätt kan växa igen av biofilm av olika slag och få ut över tiden samlad guck (aka slam från slamflykt tidigare) ur rören.
---
Utan att jag har inblick i det så verkar kommunen ha gett ganska exakta instruktioner vilka tömningspunkter som gäller för en avloppsanläggning, om det är en eller flera brunnar som skall sugas etc. då tex 3-kammarbrunnar kan ibland vara uppdelade på två eller tre tankar i rad istället för kammare i en enda brunn. För mig så vet de tex. att det är minireningsverk och att den skall återfyllas med vatten vid tömmning och därför använder slampressande bil där vattnet i uppsugna slammet återmatas till minireningsverket igen.
Det vattnet var mjölkvitt som ganska rejäl utspädd mjölk efter processen och tog nära 1 vecka innan det klarnade upp helt - gissar att det åter igen var pulvertvättmedel i slammet (mestadels av de förr ägarna) som till liten del följde med tillbaka i samband med slampressningen - vattnet hade också väldigt hög järnhalt (jag använder järn(III)-sulfat som fosforfällningsmedel) så det var nog mitt egna vatten och inte från någon annans från föregående tömning.