Klurat lite till.. Om nuvarande balk tar upp kraften x N i horisontell led och ersätts med en regel som har 20gradig lutning så bör väll resulterande kraft i denna regel bli
x/cos(20)= 1.06x, dvs 6% högre
Med tanke på dimensionen av befintlig bjälke så lär ju infästningen vara är den svaga punkten och allt jag behöver göra är att:
1. Skapa en infästning som är 6% högre än befintlig. Detta lär väll inte vara några problem eftersom jag dessutom lägger till flera
2. Inte få problem med att takstolarna dras isär av de horisontella krafterna. Detta är väll inte så sannolikt eftersom jag gör ett 'A' med spikplåtar osv osv
Vertikala krafter, som ja trodde va det största problemet verkar ingen reagera så mycket på?
x/cos(20)= 1.06x, dvs 6% högre
Med tanke på dimensionen av befintlig bjälke så lär ju infästningen vara är den svaga punkten och allt jag behöver göra är att:
1. Skapa en infästning som är 6% högre än befintlig. Detta lär väll inte vara några problem eftersom jag dessutom lägger till flera
2. Inte få problem med att takstolarna dras isär av de horisontella krafterna. Detta är väll inte så sannolikt eftersom jag gör ett 'A' med spikplåtar osv osv
Vertikala krafter, som ja trodde va det största problemet verkar ingen reagera så mycket på?
Medlem
· Västernorrland
· 11 696 inlägg
Man får nog komma ihåg fler saker här och i timmerhus så samverkar ju allting. De liggande stockar du har är antagligen tänkta att hålla ihop ytterväggarna som primär funktion. Sen har man använt de som underliggare i en takstolskonstruktion. Att riva bort stockarna handlar alltså om lite mer än att bara bära upp taket.
Nu trilla ett mynt ner. Kraften på ytterväggen uppkommer pga att takstolarna böjer sig och trycker på ytterväggen gissar jag? Så om jag har oändligt starka takstolar och 90gradiga väggar så får jag 0 netto kraft på ytterväggarna. I praktiken har jag såklart inte 90 gradiga väggar men netto kraften bör väll ändå vara minimal sålänge inte takstolarna sviktar.
När dom däremot sviktar trycker dom rejält på översta stocken
men av ovan inlägg låter det inte som att någon påpekar just detta fenomen utan att väggarna ska hålla ihop när man har ett 4.5m öppet rum ....hmmm Kan någon förklara detta ?
När dom däremot sviktar trycker dom rejält på översta stocken
men av ovan inlägg låter det inte som att någon påpekar just detta fenomen utan att väggarna ska hålla ihop när man har ett 4.5m öppet rum ....hmmm Kan någon förklara detta ?
Medlem
· Västernorrland
· 11 696 inlägg
Ja men du har ingen takstol i den benämningen även om man av en kombo av strävor nu kan säga att man har en.
Man reser ytterväggar. Man lägger dit stockar som håller ihop väggarna. Sen stolpar och nock, sen strävor som bär taket och sammantaget har man då en konstruktion som bär tak och håller ihop väggar.
Vill du då ta bort stockarna som håller ihop väggarna helt och hållet. (jag fattar det nästan som att det inte blir nå såna kvar) ja då lär man verkligen tänka på vad man gör.
Man reser ytterväggar. Man lägger dit stockar som håller ihop väggarna. Sen stolpar och nock, sen strävor som bär taket och sammantaget har man då en konstruktion som bär tak och håller ihop väggar.
Vill du då ta bort stockarna som håller ihop väggarna helt och hållet. (jag fattar det nästan som att det inte blir nå såna kvar) ja då lär man verkligen tänka på vad man gör.
Jag vill ta bort En stock. Sedan sitter det massa små "stockar" som innertaket satt spikat i som såklart bidrog med att hålla ihop saker men mina nya takstolar kommer ju bidra, dom kommer dessutom sitta tätare och vara bättre fästa än dessa där vissa lossna bara av att ja bröt ner sponten i taket för som inte satt särksillt hårt.
Kan man någon ge ett humm om vilka krafter vi pratar om för att hålla ihop väggar och källan till dessa olika krafter?
Kan man någon ge ett humm om vilka krafter vi pratar om för att hålla ihop väggar och källan till dessa olika krafter?
Medlem
· Västernorrland
· 11 696 inlägg
Ok, tittar jag på en av de ritningar (jag har missat) så tror jag inte att det är nå större problem att göra som du vill OM du ser till att det timmer som då isåfall blir i rummets ytterväggar verkligen löper från vägg till vägg. Den vid skorstensstocken måste ju även den gå obruten mellan väggar. så de verkligen hålls ihop. Kanske till och med förstärka upp med nånting så att de verkligen sitter fast i väggarna.
Till saken hör ju att det gamla byggsättet innebär ju oftast att lasten går snett med taket och på det viset trycker väggarna utåt. Ett modernt byggsätt med takstol innebär ju att takstolen bär takets vikt och hela vikten vilar sen på väggarna och kraften går rakt ner i väggen och de trycks inte utåt på samma vis.
Till saken hör ju att det gamla byggsättet innebär ju oftast att lasten går snett med taket och på det viset trycker väggarna utåt. Ett modernt byggsätt med takstol innebär ju att takstolen bär takets vikt och hela vikten vilar sen på väggarna och kraften går rakt ner i väggen och de trycks inte utåt på samma vis.
Ja väggarna kommer hållas ihop med A-takstolar som kommer sitta väl förankrade i båda ytterväggarna i hela det öppna utrymmet. Jag kommer dessutom behålla nästa stora monsterbalk som går tvärs över huset vid murstocken.
Rivit fram ytterväggen som ja beskrev tidigare, en liggande solid stock ovanpå stumparna med stående timmer. Denna stock binds ihop med andra ytterväggen på var sin sida av rummet om ja klipper mittstocken.
Och varför håller inte A-stolar med 18deg lutning ihop ytterväggarna?? Ska väggarna falla utåt så måste ju Asstolarna dras isär
Och varför håller inte A-stolar med 18deg lutning ihop ytterväggarna?? Ska väggarna falla utåt så måste ju Asstolarna dras isär
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag hade gärna sett stugan i verkligheten, men numera bor jag ju ganska långt från Lindome. Gamla hus är sällan så systematiskt byggda som moderna, så det finns alltid en osäkerhet när man löser problem via foton och ritningar.
En takkonstruktion som vilar på ytterväggarna och en nockbalk behöver ingen hanbjälke för att förhindra att ytterväggarna trycks ut. Det kan däremot finnas andra skäl till att en hanbjälke är lämplig. Det kan dessutom hända att dina ytterväggar behöver stagning på ett annat sätt. Kombinationen av liggande och stående timmer är inte idiotsäker.
Jag har gjort två principlösningar som jag har räknat på. I det första exemplet behåller jag nuvarande nockbalk och åsar. Jag ersätter de befintliga "takstolshalvorna" med var sin kraftig takbjälke mitt på det aktuella huspartiet. Dessa takbjälkar vilar på ytterväggarna och mittväggen och är stöd för åsarna. I mitt exempel krävs limträ i dimensionen 56x225 mm för dessa bjälkar. Se följande bild.
I det andra exemplet ersätter jag allt befintligt takstolsvirke utom lockpanelen med tre längsgående limträbalkar. En nockbalk och två åsar. Dessa balkar förutsätts vara upplagda på timmerstommen eller genom limträpelare. Dimensionen på dessa är 90x270 mm.
56x225 kan ersättas av 115x180. 90x270 kan ersättas av 165x225. Det är lite grovt räknat eftersom jag inte har tillgång till de exakta måtten, men ger ändå en fingervisning.
En vertikal last som påverkar en regel med 20 graders lutning påverkar regeln i dess tvärriktning med en last som kan reduceras med faktorn cos 20 °, dvs 0,94.
En takkonstruktion som vilar på ytterväggarna och en nockbalk behöver ingen hanbjälke för att förhindra att ytterväggarna trycks ut. Det kan däremot finnas andra skäl till att en hanbjälke är lämplig. Det kan dessutom hända att dina ytterväggar behöver stagning på ett annat sätt. Kombinationen av liggande och stående timmer är inte idiotsäker.
Jag har gjort två principlösningar som jag har räknat på. I det första exemplet behåller jag nuvarande nockbalk och åsar. Jag ersätter de befintliga "takstolshalvorna" med var sin kraftig takbjälke mitt på det aktuella huspartiet. Dessa takbjälkar vilar på ytterväggarna och mittväggen och är stöd för åsarna. I mitt exempel krävs limträ i dimensionen 56x225 mm för dessa bjälkar. Se följande bild.
I det andra exemplet ersätter jag allt befintligt takstolsvirke utom lockpanelen med tre längsgående limträbalkar. En nockbalk och två åsar. Dessa balkar förutsätts vara upplagda på timmerstommen eller genom limträpelare. Dimensionen på dessa är 90x270 mm.
56x225 kan ersättas av 115x180. 90x270 kan ersättas av 165x225. Det är lite grovt räknat eftersom jag inte har tillgång till de exakta måtten, men ger ändå en fingervisning.
En vertikal last som påverkar en regel med 20 graders lutning påverkar regeln i dess tvärriktning med en last som kan reduceras med faktorn cos 20 °, dvs 0,94.
Tackar för för detta precis sånna här exempel som ger bra känsla. Kan väl tilläggas att det är en villa och övervåningen vi pratar om men det är väll av mindre vikt.
Ditt första fall så har du alltså endast en limträ takstol på mitten av rummet, om jag gör på exakt samma sätt fast med vanlig regelverk cc60 så bör jag väll komma ner i dimension rejält? Jag har inget skäl att ta bort befintlig takstol heller för den delen utan eftersom allt ändå ska isoleras och byggas in.
Ditt första fall så har du alltså endast en limträ takstol på mitten av rummet, om jag gör på exakt samma sätt fast med vanlig regelverk cc60 så bör jag väll komma ner i dimension rejält? Jag har inget skäl att ta bort befintlig takstol heller för den delen utan eftersom allt ändå ska isoleras och byggas in.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Javisst, med takbjälkar på c/c 60 cm minskar dimensionerna betydligt.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Som justus nämner är ytterväggarna, med både liggande och stående timmer, inte riktigt hundra. Jag bor själv i ett gammalt plockepinn där jag förstärkte liknande väggar med nya reglar som jag satte fast i både golv och takbjälklag. Reglarna håller tillbaka eventuellt ”vobblande” tillsammans med bjälklagen.
Dina ytterväggar skulle jag heller inte tro är raka utan att de lutar? Denna lutning kommer ge upphov till en horisontal last=lutning*vertikal last på vägg. Dessa är ofta små och kan vanligtvis tas om hand i råsponten. Nu har du ingen ”riktig” råspont och jag vet inte riktigt hur bra dessa är att ta hand om lasterna. Skulle du kunna mäta hur mycket väggen lutar så justus med flera kan få ett hum om lasterna?
Dina ytterväggar skulle jag heller inte tro är raka utan att de lutar? Denna lutning kommer ge upphov till en horisontal last=lutning*vertikal last på vägg. Dessa är ofta små och kan vanligtvis tas om hand i råsponten. Nu har du ingen ”riktig” råspont och jag vet inte riktigt hur bra dessa är att ta hand om lasterna. Skulle du kunna mäta hur mycket väggen lutar så justus med flera kan få ett hum om lasterna?
jag kommer ju regla upp på insidan (och har reglat upp på utsidan för panelen oxå för den delen)
Ena väggen lutar max 1cm på 120cm innåt och den andra lutar ungefär motsvarande utåt så typ 0.5 graders lut
Ena väggen lutar max 1cm på 120cm innåt och den andra lutar ungefär motsvarande utåt så typ 0.5 graders lut
Roat mig med att räkna själv oxå. Ingen mekanikingenjör men väl bekant med FEM och även väl införstådd med att randvillkoren till problemet har sina brister...., "support" osv osv... borde ändå ge lite tycker jag
dubbla 145 reglar som har ideal kontakt (145or för att varje cm av dessa sänker takhöjden och börjar leta sig ner mot fönstret... )
"frictionless support under sidytorna samt under pelaren i mitten
7600MPa i Elasticitetsmodul för trät
4000N från nock på en takstol
2000N fån de längsgående reglarna vardera
Modellen består av EN takstol och vikten på taket har ja beräknat som att vikten av en 60cm sektion hamnar på denna.
2kN/m2 i snölast
1kN/m2 för tegeltak
totalt ca 12kN (3000*0.6*(3.2+3.2))
Av denna vikt gissa jag en lika fördelning av kraften, dvs ca 2000N direkt på vardera yttervägg där stolen vilar, 2000N på vardera längsgående balk och 2000N på nocken från vardera sektion =>4000N på nock
Ingen hänsyn är taget till att övriga delar i konstruktionen tar upp vikt vilket såklart är till min fördel.
Brister? Javisst, men något att utgå ifrån. Om någon har input på vad jag ska ändra för att beräkningen ska bli mer rätt så uppskattas det!
dubbla 145 reglar som har ideal kontakt (145or för att varje cm av dessa sänker takhöjden och börjar leta sig ner mot fönstret... )
"frictionless support under sidytorna samt under pelaren i mitten
7600MPa i Elasticitetsmodul för trät
4000N från nock på en takstol
2000N fån de längsgående reglarna vardera
Modellen består av EN takstol och vikten på taket har ja beräknat som att vikten av en 60cm sektion hamnar på denna.
2kN/m2 i snölast
1kN/m2 för tegeltak
totalt ca 12kN (3000*0.6*(3.2+3.2))
Av denna vikt gissa jag en lika fördelning av kraften, dvs ca 2000N direkt på vardera yttervägg där stolen vilar, 2000N på vardera längsgående balk och 2000N på nocken från vardera sektion =>4000N på nock
Ingen hänsyn är taget till att övriga delar i konstruktionen tar upp vikt vilket såklart är till min fördel.
Brister? Javisst, men något att utgå ifrån. Om någon har input på vad jag ska ändra för att beräkningen ska bli mer rätt så uppskattas det!
