Erfarenhet av impregnerat virke till ytterpanel?
Hej,
Skall panela om ett renoveringsobjekt och snackat litet med XL bygg om olika panellösningar. Jag vill ej måla och tänkte först gå på finsågad gran (funkispaneler med blandade dimensioner 22x70 22x95 samt 22x120) och eventuellt slänga på litet järnvitrol för estetikens skull. Har hyffsade förutsättningar för att obehandlat skall hålla sig skapligt men är ändå litet skeptisk då jag själv inte har någon erfarenhet med obehandlad granpanel.
När jag frågade chefen på XL Bygg så frågade han om jag inte skulle slå till på impregnerat virke till ytterpanelen då de använder det i ganska stor utsträckning (jämfört med Sverige) i Norge. Han skickade några bilder på någon byggnad en kollega till han hade smällt upp och det såg hyffsat ut.
Har någon av er erfarenhet av detta (inte bara "jag har hört..."
) och har någon klok feedback att dela med er av?
Enligt vad jag lyckats leta fram så skall den gröna nyansen inte sitta i särskilt länge och med tiden blir den patinerad precis som obehandlat virke?
Delar med mig av de bilder jag fått, de tre följande är när det är nybyggt.
Följande bild är ett par år senare.
Tror han nämnde att han hade oljat en gång innan den sista bilden togs, frågade om det var ljuset som gjorde att gavelsidan såg så mycket mer patinerad ut eller om det var mer utsatt för väder och vind och han skulel kolla med sin kollega som skickat bilderna, inte fått svar ännu.
Om någon har egna erfarenheter av ytterpanel i impregnerat virke, alternativt känner någon som använt det så plita gärna ner en rad ekller två om hur ni upplevt att utseendet utvecklats över tid. Framförallt nyfiken på hur lång tid det tar för de gröna inslagen att helt försvinna och eventuellt hur lång tid det tar innan man börjar se någon patinering. Om ni behandlat med järnvitrol så nämn gärna det också.
Kan nämna att jag skulle få det väldigt billigt så därför jag funderar på det, så inga tips på att välja kärnfuru eller sibirisk lärk eller andra mer kostsamma alternativ kan komma på fråga då jag helt enkelt inte har råd
Tack så mycket för all eventuell feedback.
Skall panela om ett renoveringsobjekt och snackat litet med XL bygg om olika panellösningar. Jag vill ej måla och tänkte först gå på finsågad gran (funkispaneler med blandade dimensioner 22x70 22x95 samt 22x120) och eventuellt slänga på litet järnvitrol för estetikens skull. Har hyffsade förutsättningar för att obehandlat skall hålla sig skapligt men är ändå litet skeptisk då jag själv inte har någon erfarenhet med obehandlad granpanel.
När jag frågade chefen på XL Bygg så frågade han om jag inte skulle slå till på impregnerat virke till ytterpanelen då de använder det i ganska stor utsträckning (jämfört med Sverige) i Norge. Han skickade några bilder på någon byggnad en kollega till han hade smällt upp och det såg hyffsat ut.
Har någon av er erfarenhet av detta (inte bara "jag har hört..."
) och har någon klok feedback att dela med er av?Enligt vad jag lyckats leta fram så skall den gröna nyansen inte sitta i särskilt länge och med tiden blir den patinerad precis som obehandlat virke?
Delar med mig av de bilder jag fått, de tre följande är när det är nybyggt.
Följande bild är ett par år senare.
Tror han nämnde att han hade oljat en gång innan den sista bilden togs, frågade om det var ljuset som gjorde att gavelsidan såg så mycket mer patinerad ut eller om det var mer utsatt för väder och vind och han skulel kolla med sin kollega som skickat bilderna, inte fått svar ännu.
Om någon har egna erfarenheter av ytterpanel i impregnerat virke, alternativt känner någon som använt det så plita gärna ner en rad ekller två om hur ni upplevt att utseendet utvecklats över tid. Framförallt nyfiken på hur lång tid det tar för de gröna inslagen att helt försvinna och eventuellt hur lång tid det tar innan man börjar se någon patinering. Om ni behandlat med järnvitrol så nämn gärna det också.
Kan nämna att jag skulle få det väldigt billigt så därför jag funderar på det, så inga tips på att välja kärnfuru eller sibirisk lärk eller andra mer kostsamma alternativ kan komma på fråga då jag helt enkelt inte har råd
Tack så mycket för all eventuell feedback.
Vanliga sågade granbräder spikade med kärnsidan ut och rotändan upp på stående med locklister håller i minst 60 år vanligen omkring 100 år omålade.
Så enkelt och billigt går det att göra om man vill. Vanligen är sådant virke till och med billigare per kvadratmeter än dessa förbannade finsågade "panelbräder".
Finsågat med skåror på baksidan borde vässas i en ända och stoppas upp i arslet på varenda "expert" som predikar att det inte är någon praktisk skillnad på vilken sida man vänder utåt. Den standarden skapades med endast två syften.
Att legitimera ett onödigt förädlingssteg som gör att virkesföräldlarna kan höja priserna i onödan.
All legitimera slarvigt utfört arbete på hyvlerierna.
Att köpa sådant skit är jämförbart med att skicka pengar till första bästa internetbedragare i Nigeria.
Så enkelt och billigt går det att göra om man vill. Vanligen är sådant virke till och med billigare per kvadratmeter än dessa förbannade finsågade "panelbräder".
Finsågat med skåror på baksidan borde vässas i en ända och stoppas upp i arslet på varenda "expert" som predikar att det inte är någon praktisk skillnad på vilken sida man vänder utåt. Den standarden skapades med endast två syften.
Att legitimera ett onödigt förädlingssteg som gör att virkesföräldlarna kan höja priserna i onödan.
All legitimera slarvigt utfört arbete på hyvlerierna.
Att köpa sådant skit är jämförbart med att skicka pengar till första bästa internetbedragare i Nigeria.
Impregnerat har förövrigt mycket dålig väderbeständighet och åldras snabbt. Dels för att det görs av furu vars porer inte stängs när träet torkar. Dels för att impregneringsprocessen sliter sönder och öppnar upp porerna ytterligare.
Granen stänger sina porer då virket torkar. Därför passar den så bra till brädslåning.
Eftersom omålat virke nöts av väder och vind nöts i ytan så vårveden i varje årsring blir en urgröpt ränna medan höstveden blir kvar som vattenhyllor så håller stående bräder betydligt längre än liggande bräder.
Man vänder bräderna så att raggen från sågningen blir som ett pärttak där vattnet rinner utanpå inte in. Så blir det oftast när man vänder rotändan upp. Vänder man fel ända upp så dras vatten in i träet av de avsågade fiberändorna.
Vanlig grundläggande timmermanskunskap som varenda människa som håller på med träförädling eller arbetar på byggen borde kunna.
Granen stänger sina porer då virket torkar. Därför passar den så bra till brädslåning.
Eftersom omålat virke nöts av väder och vind nöts i ytan så vårveden i varje årsring blir en urgröpt ränna medan höstveden blir kvar som vattenhyllor så håller stående bräder betydligt längre än liggande bräder.
Man vänder bräderna så att raggen från sågningen blir som ett pärttak där vattnet rinner utanpå inte in. Så blir det oftast när man vänder rotändan upp. Vänder man fel ända upp så dras vatten in i träet av de avsågade fiberändorna.
Vanlig grundläggande timmermanskunskap som varenda människa som håller på med träförädling eller arbetar på byggen borde kunna.
Pratat med tre hyvlerier och ingen av dem har kunnat garantera panel med kärnsidan utåt, här kommer citat från ett svar (Hej Heimlaga förresten, det var jag som bad om referens till hyvleri kring Ångermanland häromveckanH heimlaga skrev:
) jag fick: "Det går tyvärr inte att få panel med bara kärnsidan utåt eftersom vi klyver råvaran och får den finsågade ytan. Då blir varannan åt ”fel” håll. Så säljs i stort sätt allt brädvirke i dag.".Detta var en av anledningarna att jag hade tvivel kring att använda gran. Har inte heller kunnat få några garantier kring hur tätvuxet(osäker på terminologin, trögvuxet kanske? Tajta årsringar helt enkelt heh) virket är etc. Har ringt runt till säkert 10 talet leverantörer och som sagt 3 hyvlerier med verksamhet i närområdet utan att få bättre besked än att det förmodligen är G4-2.
Den enda leverantören som pratade om kvaliten på virket de sålde var Sunda Byggvaror men deras offert (inklusive frakt då det är en bit) var nästan dubbelt så dyr som de andra jag talat med och de kunde inte heller garantera panel med kärnsidan utåt.
Jag bad specifikt om det då du hade raljerat om detta i en annan tråd för flera år sedan som jag läst
Gällande spår på baksidan vet jag inte, men den panelen jag beställer har inga spår (på baksidan). Såhär ser panelen ut som jag vill använda:
tack för input men känner att jag fortfarande inte vet hur jag skall göra.
Redigerat:
Alltid blir någon bräda felvänd men om 50% är felvända skall de ge minst 47% rabatt eftersom hälften av det man betalar för bara duger till ved. Så enkelt är det.
Jag ger blanka fan i vad som är det vanliga sättet i dag eftersom resultatet är odugligt som byggnadsvirke.
Behöver jag ta en diskussion med dem i Ångermanland? De borde ha alla förutsättningar att leverera fullgott virke eftersom de har egen såg och eftersom gubben i granngården har en Jonsered femkutterhyvel. Jag känner honom väl. Redbar karl.
De klyver inte virket så i klartext betyder svaret som du fick att de tänkte köpa in virket färdighyvlat av någon annan leverantör.
Annars är det väl att tala med Ånäs såg och hyvleri. De finns i Oravais i Österbotten. Om vi österbottningar skall bli tvungna att exportera några virkesbuntar åt dig.
Hjortmans såg brukar också hyvla och leverera spontabräder utan spår på baksidan och med kärnsidan utåt.
Frågan är vad frakten över Kvarken skulle kosta.
Tätvuxenhet är inte lika viktigt som att kärnsidan är rätt vänd.
Som jag skrev. Går det inte att få rätt hyvlade spontabräder är det bara att bräda på stående med vanliga sågade bräder. Att vända kärnsidan inåt har aldrig någonsin fungerat annat än en kort tid om man målar tjockt med latexfärg som hindrar träet från att torka och koppa sig så det ruttnar i stället.
Jag ger blanka fan i vad som är det vanliga sättet i dag eftersom resultatet är odugligt som byggnadsvirke.
Behöver jag ta en diskussion med dem i Ångermanland? De borde ha alla förutsättningar att leverera fullgott virke eftersom de har egen såg och eftersom gubben i granngården har en Jonsered femkutterhyvel. Jag känner honom väl. Redbar karl.
De klyver inte virket så i klartext betyder svaret som du fick att de tänkte köpa in virket färdighyvlat av någon annan leverantör.
Annars är det väl att tala med Ånäs såg och hyvleri. De finns i Oravais i Österbotten. Om vi österbottningar skall bli tvungna att exportera några virkesbuntar åt dig.
Hjortmans såg brukar också hyvla och leverera spontabräder utan spår på baksidan och med kärnsidan utåt.
Frågan är vad frakten över Kvarken skulle kosta.
Tätvuxenhet är inte lika viktigt som att kärnsidan är rätt vänd.
Som jag skrev. Går det inte att få rätt hyvlade spontabräder är det bara att bräda på stående med vanliga sågade bräder. Att vända kärnsidan inåt har aldrig någonsin fungerat annat än en kort tid om man målar tjockt med latexfärg som hindrar träet från att torka och koppa sig så det ruttnar i stället.
Då jag gått bet skulle jag gladeligen anlita dig att hjälpa mig att få tag i rätt virke. Drar iväg ett pm till dig och kollar om du har lust att kika på det.H heimlaga skrev:
För att när brädermna utsätts för solk och väder på väggen koppar de sig fel väg och spricker lätt om kärnsidan är in.Hep skrev:
Är det spontat virke så kan de antingen spricka eller så skadas sponten. På locklistpanel antingen spricker bräderna eller så lossnar ribborna.
Jag har nästan bara satt stående panel med lockläkt ovanpå och max 195 mm för bottenbräda. Om man spikar bottenbrädan enbart i mitten med 3" och sedan drar fast lockläkten med 4" så fungerar det bra oberoende av kärnsidan och blir tillräckligt bra utifrån de förutsättningar man har att köpa virke. Ytterst få sprickor och även om de skulle kupa sig lite håller den 4" spikade lockläkten det tätt i skarven. Lockläkten ska ha kupad baksida eller hyvlad så att den trycker på kanterna.
Liggande panel har jag ingen erfarenhet av annat än rivit bort gammal fjällpanel som ersatts med stående.
Liggande panel har jag ingen erfarenhet av annat än rivit bort gammal fjällpanel som ersatts med stående.
Redigerat:
Jag har sett rextumsbräder (150mm) spricka och ribborna lossna för att de hade kärnsidan in. Det går bra några år men det blir problem på sikt. I Österbotten. Jag tror ni kan ha jämnare luftfuktighet under året på Smålandskusten.