Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Du menar JA, inte NEJ tror jag!
Nej, som i "nej, slamavskiljare med infiltration är inte helt ovanligt." Är det fel?

Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Jag känner igen resonemanget från avloppsbyråkratin.

"Formas" som är statligt forskningsråd för evidensbaserad miljöanalys har skrivit en rapport som tittar på just detta eftersom kostnaderna för enskilt avlopp är höga och förtroendet för handläggningarna och besluten är låga. Eller som det skrivs i rapporten "(...)Dessutom finns en utbredd uppfattning om att markretentionen avfosfor är mycket effektiv och att kraven därför inte borde behöva vara så höga. Acceptansen för delagkrav som riktas mot enskilda avlopp är därför ofta låg."

För att sedan landa i slutsatsen: "sammanfattningsvis är bedömningen att befintlig empirisk forskning inte kan ligga till grund försvar på frågan om hur effektiv markretentionen av fosfor från enskilda avlopp är. Det är alltså inte möjligt att ta fram vetenskapligt grundade schablonvärden på markretentionen, till exempel kopplat till olika marktyper. Detta ska inte tolkas som att det inte finns någon markretention, och att man därmed kan ifrågasätta om markbaserade system alls bör tillåtas. Att det sker processer i marken som håller tillbaka fosforn på dess väg från anläggning till ytvatten råder det inget tvivel om. Det är just hur effektiva dessa processer är som det för närvarande inte går att ta fram några generella mått på."

Det är alldeles för mycket att lyfta i den här diskussionen, bland annat kopplat till vad jordbruk, samt kommunen själva bidrar till övergödning i och med bräddning från bland annat pumpstationer.

Hela rapporten går att läsa här: https://formas.se/download/18.60a04d46188ba0bf5fd29a79/1687331932969/f1-2023-markretention-av-fosfor-fr%C3%A5n-enskilda-avlopp.pdf
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
S Seppuku skrev:
"Formas" som är statligt forskningsråd för evidensbaserad miljöanalys har skrivit en rapport som tittar på just detta eftersom kostnaderna för enskilt avlopp är höga och förtroendet för handläggningarna och besluten är låga. Eller som det skrivs i rapporten "(...)Dessutom finns en utbredd uppfattning om att markretentionen avfosfor är mycket effektiv och att kraven därför inte borde behöva vara så höga. Acceptansen för delagkrav som riktas mot enskilda avlopp är därför ofta låg."

För att sedan landa i slutsatsen: "sammanfattningsvis är bedömningen att befintlig empirisk forskning inte kan ligga till grund försvar på frågan om hur effektiv markretentionen av fosfor från enskilda avlopp är. Det är alltså inte möjligt att ta fram vetenskapligt grundade schablonvärden på markretentionen, till exempel kopplat till olika marktyper. Detta ska inte tolkas som att det inte finns någon markretention, och att man därmed kan ifrågasätta om markbaserade system alls bör tillåtas. Att det sker processer i marken som håller tillbaka fosforn på dess väg från anläggning till ytvatten råder det inget tvivel om. Det är just hur effektiva dessa processer är som det för närvarande inte går att ta fram några generella mått på."

Det är alldeles för mycket att lyfta i den här diskussionen, bland annat kopplat till vad jordbruk, samt kommunen själva bidrar till övergödning i och med bräddning från bland annat pumpstationer.

Hela rapporten går att läsa här: https://formas.se/download/18.60a04d46188ba0bf5fd29a79/1687331932969/f1-2023-markretention-av-fosfor-fr%C3%A5n-enskilda-avlopp.pdf
Tack för tipset om rapporten. Svaret var ju väldigt enkelt, utifrån naturvetenskaplig hänsyn vet vi att det sker retention av fosfor i mark (inklusive biologin i och på mark). Vi kan dock inte svara på frågan hur mycket i kvantitativa termer.

Min slutsats som (tänkt) politiker skulle vara att då är de små avloppen troligen inget större problem. Fortsätt med etablerad teknik för markbaserad rening eftersom vi har en fungerande praktik där. Skulle det mot förmodan framkomma helt nya och oväntade forskningsrön att fosforretentionen är extremt ineffektiv och att utsläppen från små avlopp i relation till totala fosforutsläpp (mineralisering, jordbruk, ändrad markanvändning, kommunala avloppsutsläpp o s v ) spelar stor roll så kan vi då överväga annan rening. Men risken är idag för stor med att använda annan rening som belastar miljön via produktion, transport och deponering.
 
Redigerat:
  • Gilla
Dortmunder DAB och 2 till
  • Laddar…
Det är lätt att lura på gemene man kostnader och komma på lösningar som är klart tveksamma så som minireningsverk. Finns en rapport från tror jag Luleå universitet, där döms alla minireningsverk ut. Kemikalier släpps ut i stora mängder och hela tanken med systemen ifrågasätts. Jag kör själv 3-kammare med infiltration snart, men Norrtälje kommun är riktigt krångliga och kräver en schaktbotten för infiltration som är obegriplig enligt tillverkaren och även ÅF.
Jag undrar även vad anses vara havsnära sjönära och hur kan bönder som använder stora mängder kemikalier mm få bruka åkermark som ligger närmare vatten än vårt avlopp?
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Tack för tipset om rapporten. Svaret var ju väldigt enkelt, utifrån naturvetenskaplig hänsyn vet vi att det sker retention av fosfor i mark (inklusive biologin i och på mark). Vi kan dock inte svara på frågan hur mycket i kvantitativa termer.

Min slutsats som (tänkt) politiker skulle vara att då är de små avloppen troligen inget större problem. Fortsätt med etablerad teknik för markbaserad rening eftersom vi har en fungerande praktik där. Skulle det mot förmodan framkomma helt nya och oväntade forskningsrön att fosforretentionen är extremt ineffektiv och att utsläppen från små avlopp i relation till totala fosforutsläpp (mineralisering, jordbruk, ändrad markanvändning o s v ) spelar stor roll så kan vi då överväga annan rening. Men risken är idag för stor med att använda annan rening som belastar miljön via produktion, transport och deponering.
Det skulle kunna vara en väg att gå. Helt säkert är att något skulle behöva göras iallafall (vilket även framgår av rapporten). Jag hjälpte min chef i ett intressant ärende där han grävt ner ett likadant minireningsverk för hög nivå som grannens godkända lösning, men ansökte i efterhand. Eftersom miljöenheten hanterade ansökan i flera år hade nya direktiv kommit (och man kanske var sur att han inte hade följt rutinen med ansökan i förväg) blev lösningen inte godkänd. Efter ytterligare 10 år av överklagandeprocesser fick han till slut förbud att använda sitt avlopp, och han fick gräva upp och anlägga en ny likvärdig produkt.
 
  • Haha
  • Wow
Roger Fundin och 1 till
  • Laddar…
Det här med enskilda avlopp som fungerar och hur kommuner agerar för att tvångsansluta fungerande anläggningar, för att helt köra över enskilda fastighetsägare finns det ju många exempel på.
Tänker att Byggahus- forumet gott och väl bör ta del av följande som ganska tydligt visar på byråkratins "regelverk"- som tvingar fram onödiga kostnader och mycket onödigt arbete bara för att politiker tycker "si och så".
Jag hoppas naturligtvis inte bara att ni endast läser bifogat länkat material utan även lämnar era kommentarer för fortsatt diskussion.
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...angsanslutning-till-kommunalt-avlopp_hb10691/
 
Norrtull Norrtull skrev:
Det är lätt att lura på gemene man kostnader och komma på lösningar som är klart tveksamma så som minireningsverk. Finns en rapport från tror jag Luleå universitet, där döms alla minireningsverk ut. Kemikalier släpps ut i stora mängder och hela tanken med systemen ifrågasätts. Jag kör själv 3-kammare med infiltration snart, men Norrtälje kommun är riktigt krångliga och kräver en schaktbotten för infiltration som är obegriplig enligt tillverkaren och även ÅF.
Jag undrar även vad anses vara havsnära sjönära och hur kan bönder som använder stora mängder kemikalier mm få bruka åkermark som ligger närmare vatten än vårt avlopp?
Överklaga till rätt myndighet så ska du se att kommunen snart rättar sig in i ledet. 😋
 
  • Gilla
Norrtull
  • Laddar…
J Jaggatagga skrev:
Du måste ju sprida ut avloppsvattnet över en stor area så att det hela inte kleggar igen direkt.
Jag tänker att man låter änden på röret mynna ut i en slänt ovanmark, och följer slänten ned i marken.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.