Jaha, du gick åt + hållet, trodde du menade nedåt... 5-8 var lågt skrivet. Kollade på sveasolar, 6kw á 20 paneler skulle ta 10 år... sedan finns det e-on etc som kör med olika paket, då kan man säkert komma ner i pris.J Jarlsgård skrev:Jag med.
Nu kan jag tänkas vara helt ute och cykla men kör.
Tar vi min fastighet i beräkning så ligger vi på en förbrukning på 18500kWh per år, elpris 1.1kr/kWh inkl allt. Så ca 20000kr om året lägger vi på el.
Solceller ger el till en elpanna för uppvärming samt hushållsel. En anläggning som ska klara av vårat behov behöver dimensioneras till ca 10kW. En sådan solcellsanläggning kostar ca >200000kr efter allt vad rot å de heter när jag kikat på det. Således är +-0 tiden >10år. Det är så utan support från elnätet.
Så 5-8 år låter otroligt intressant och har du någon tillverkare/leverantör som kan leva upp till det så är jag sjukt intresserad
Materialkostnad inklusive elektriker för inkoppling för en 10kW anläggning ligger endast runt 110000 kr om man är beredd att göra lite jobb själv (ett pris på över 200000 nyckelfärdigt är ett riktigt ockerpris!!)
Vår första anläggning från 2013 är återbetald nästa år, då har jag även räknat med ett växelriktarbyte efter 15 år. Detta är helt baserat på verkliga kostnader och inkomster som vår anläggning har haft.
Vår första anläggning från 2013 är återbetald nästa år, då har jag även räknat med ett växelriktarbyte efter 15 år. Detta är helt baserat på verkliga kostnader och inkomster som vår anläggning har haft.
Energiprestandan på huset utgår (som jag tolkar det, blev bara nyfiken och googlade allt nedan) från BBR24 som gäller för nybyggnation. Enligt den är Sverige uppdelade i 4 klimatzoner och västkusten är både zon 3 och 4.M jonasba skrev:
För eluppvärmning gäller följande maxvärden för energiprestanda EP:
För zon 3: 55 kWh/m²
För zon 4: 50 kWh/m²
För att hamna i de olika energiklasserna gäller följande tabell:
A = EP är ≤ 50 procent av kravet för en ny byggnad.
B = EP är > 50 - ≤ 75 procent av kravet för en ny byggnad.
C = EP är > 75 - ≤ 100 procent kravet för en ny byggnad.
D = EP är > 100 - ≤ 135 procent av kravet för en ny byggnad.
E = EP är > 135 - ≤ 180 procent av kravet för en ny byggnad.
F = EP är > 180 - ≤ 235 procent av kravet för en ny byggnad.
G = EP är > 235 procent av kravet för en ny byggnad.
Så för att få ut var du hamnar behöver du veta i vilken zon huset står (kommun) samt arean som värms upp.
Värt att nämna är att systemet gjordes om 2014 så om du gör beräkningarna enligt det nya systemet (enligt ovan) kan det eventuellt gå åt fel håll för dig.
Bra info - tack! Jag har konsterat jag bor i Klimatzon 4 och hittar följande beskrivning i nuvarande energideklaration:
Detta hus använder 58 kWh/m² och år, varav el 58 kWh/m². Liknande hus 98 – 120 kWh/m² och år, nya hus 55 kWh/m².
Såldes ligger jag i D vilket är korrekt. Frågan är bara om min kWh/m² och år har förändrats i och med vårt beteende och lite förändringar med dörr, fönster, vitvaror mm eller om det krävs större åtgärder.
Detta hus använder 58 kWh/m² och år, varav el 58 kWh/m². Liknande hus 98 – 120 kWh/m² och år, nya hus 55 kWh/m².
Såldes ligger jag i D vilket är korrekt. Frågan är bara om min kWh/m² och år har förändrats i och med vårt beteende och lite förändringar med dörr, fönster, vitvaror mm eller om det krävs större åtgärder.
För att byta klass behöver du förbruka minder än 50kWh/m2.M jonasba skrev:
Vet inte om det är några schabloner på övriga elförbrukare men om man säger att allt härrör till uppvärmning så har ni minskat förbrukningen med ca 19% (21' till 17'). Då borde även er deklarerade energiprestandan minska i samma omfattning tänker jag. Dock behöver vi någon som håller på med energideklarationer för att bekräfta detta. Men om så är fallet hamnar du på ca: 45-46kWh/m2.
Japp, det är min tes. Har ställt frågan till de som gjorde energideklarationen senast om det är så. Även ställt frågan till vårt ”Energiråd” som vi har i kommunen. Återkopplar här när jag fått svar.
Glöm inte bort faktorn för normalårskorrigering också när ni jämför olika års förbrukning.
Det som är lite olyckligt med energiklassen är att den baserar sig på kWh/m² i relation till ett "normalhus" och därmed påverkar husets storlek rätt mycket. Allt annat lika förbrukar ett litet hus mer energi per m² då det har mer vägg/takyta per m² golvyta.
Det som är lite olyckligt med energiklassen är att den baserar sig på kWh/m² i relation till ett "normalhus" och därmed påverkar husets storlek rätt mycket. Allt annat lika förbrukar ett litet hus mer energi per m² då det har mer vägg/takyta per m² golvyta.
Bara så jag har tolkar detta helt rätt.
Om jag, inreder och klassar om min isolerade källare från biyta till boyta (och då fördubblar ytan i kåken), så halverar jag min kw/m² och kan då skriva ner min energideklaration med 50%. Är detta rätt tänkt? Rätta mig gärna om jag har fel nu
Om jag, inreder och klassar om min isolerade källare från biyta till boyta (och då fördubblar ytan i kåken), så halverar jag min kw/m² och kan då skriva ner min energideklaration med 50%. Är detta rätt tänkt? Rätta mig gärna om jag har fel nu
Det är inte boarean som är intressant, utan Atemp.
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/Atemp/
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/Atemp/
Enda är väl att ”du” inte kan göra det utan bara certifierade ”energiexperter” som då tar betalt och ser till att du (genom Boverket) får dokumentet som bevisar din Energiklass. Enda gången jag kan tänka mig det egentligen är fördelaktigt är väl om man ska sälja bostaden eller som jag kan få mer fördelaktigare bolån.
Hej
Energiexpert här. Har inte räknat närmare på det specifika fallet, men kan kommentera en del av det som skrivits i tråden.
Enligt reglerna ska deklarationen avspegla byggnadens behov av inköpt energi. Bl a ska dessa korrigeringar/normaliseringar göras:
- hushållsenergi (belysning, hushållsmaskiner mm) ska dras bort.
- energi som går åt utanför byggnaden ska dras bort (t ex garaget, motorvärmaren, julgransbelysningen, infravärmarna på altanen mm)
- verkligt varmvatten ska ersättas med normaliserat varmvatten 20 kWh/m² Atemp (gäller småhus).
- om inomhustemperaturen avviker mer än en grad från 21 °C ska uppvärmningsenergin kompenseras med 5 %/grad.
D v s att sänka inomhustemperaturen och snåla med varmvattnet ska i teorin inte förbättra energideklarationen.
Vad som däremot förbättrar deklarationen är bl a följande:
- installera solceller
- installera värmepump eller byta värmepump till en med högre SCOP
- installera FTX istället för F-ventilation
- ha en hög hushållselsförbrukning som genererar spillvärme som kommer byggnaden tillgodo
Teori är en sak och praktik en annan. Energiexperten har oftast begränsad kännedom om den verkliga energianvändningen hos olika delanvändare i byggnaden, och man utgår från schabloner och bedömningar i arbetet. En låg förbrukning på elmätaren är alltså en mycket bra utgångspunkt om man vill förbättra deklarationen.
En detalj som förvånansvärt ofta är felaktig är uppgiften om Atemp. Den är oftast större än boarean, men har energiexperten gjort det enkelt för sig har han utgått från boarean.
Energiexpert här. Har inte räknat närmare på det specifika fallet, men kan kommentera en del av det som skrivits i tråden.
Enligt reglerna ska deklarationen avspegla byggnadens behov av inköpt energi. Bl a ska dessa korrigeringar/normaliseringar göras:
- hushållsenergi (belysning, hushållsmaskiner mm) ska dras bort.
- energi som går åt utanför byggnaden ska dras bort (t ex garaget, motorvärmaren, julgransbelysningen, infravärmarna på altanen mm)
- verkligt varmvatten ska ersättas med normaliserat varmvatten 20 kWh/m² Atemp (gäller småhus).
- om inomhustemperaturen avviker mer än en grad från 21 °C ska uppvärmningsenergin kompenseras med 5 %/grad.
D v s att sänka inomhustemperaturen och snåla med varmvattnet ska i teorin inte förbättra energideklarationen.
Vad som däremot förbättrar deklarationen är bl a följande:
- installera solceller
- installera värmepump eller byta värmepump till en med högre SCOP
- installera FTX istället för F-ventilation
- ha en hög hushållselsförbrukning som genererar spillvärme som kommer byggnaden tillgodo
Teori är en sak och praktik en annan. Energiexperten har oftast begränsad kännedom om den verkliga energianvändningen hos olika delanvändare i byggnaden, och man utgår från schabloner och bedömningar i arbetet. En låg förbrukning på elmätaren är alltså en mycket bra utgångspunkt om man vill förbättra deklarationen.
En detalj som förvånansvärt ofta är felaktig är uppgiften om Atemp. Den är oftast större än boarean, men har energiexperten gjort det enkelt för sig har han utgått från boarean.
