16 373 läst ·
36 svar
16k läst
36 svar
Enbart överdelen på elementet som blir varm.
Har du fyllt på vatten i värmesystemet allt eftersom du avluftat?
Börja med att ta bort täcklocksmuttern längst ned på kopplet. det är den som sitter rakt ned där de inkommande rören är.
innanför den bör det finnas en ventil/vred, som du kan skruva på. moturs så minskar du strypningen till denna radiator och ökar därmed flödet igenom den.
skulle det inte bli bättre av det får du gå till radiatorerna som är varma hela vägen ned och göra samma sak fast tvärt om... strypa där så vattnet måste välja annan väg.
innanför den bör det finnas en ventil/vred, som du kan skruva på. moturs så minskar du strypningen till denna radiator och ökar därmed flödet igenom den.
skulle det inte bli bättre av det får du gå till radiatorerna som är varma hela vägen ned och göra samma sak fast tvärt om... strypa där så vattnet måste välja annan väg.
Tycker inte vi ska försöka lösa något "problem" innan ts svarar på om rummet är för kallt. 
Lufta systemet. Ett gratis tips från mig till dig.
Medlem
· Sverige
· 5 652 inlägg
I min värld *ska* ett korrekt dimensionerat element för given yta vara varmt upptill och avsevärt kyligare nedtill, vid normalläge. Man vill ha en bra avkylning av tillfört varmvatten för att nå max effektivitet i systemet. Varmt inlopp, att kallt utlopp dvs ett högt temperaturdelta. Betyder att den tillförda värmen via varmvattnet ovanifrån i radiatorn avges som det ska via radiatorn som då kyler utgående vatten mot botten av radiatorn.
Om uppvärmningsbehovet ökar tex vi kraftiga minusgrader så ska en större yta av elementet bli varmt längre ned så att säga, detta pga att elementets termostat släpper på ett större flöde av genomströmmande varmvatten och att elementet då når en högre nivå av sin maxkapacitet. Ger ett mindre temperaturdelta såklart.
Om uppvärmningsbehovet ökar tex vi kraftiga minusgrader så ska en större yta av elementet bli varmt längre ned så att säga, detta pga att elementets termostat släpper på ett större flöde av genomströmmande varmvatten och att elementet då når en högre nivå av sin maxkapacitet. Ger ett mindre temperaturdelta såklart.
Idag så eftersträvar man en difftemperatur på 7-10⁰ över en radiator och golvvärmeshunt.H Harald Blåtumme skrev:
På golvvärmeslingorna eftersträvar man en difftemperatur på 3-5⁰.
Så kan det ju visserligen fungera, givet att man har ett system som alltid skickar ut tillräckligt varmt vatten för att täcka maxbehovet. Men det normala är att effekten i första hand ökas genom att tilloppstemperaturen höjs. Vilket ger en högre temperaturdifferens över radiatorn. Men eftersom hela radiatorn blir varmare så känns inte nederdelen längre kall när man tar på den och alla är nöjda och glada.H Harald Blåtumme skrev:I min värld *ska* ett korrekt dimensionerat element för given yta vara varmt upptill och avsevärt kyligare nedtill, vid normalläge. Man vill ha en bra avkylning av tillfört varmvatten för att nå max effektivitet i systemet. Varmt inlopp, att kallt utlopp dvs ett högt temperaturdelta. Betyder att den tillförda värmen via varmvattnet ovanifrån i radiatorn avges som det ska via radiatorn som då kyler utgående vatten mot botten av radiatorn.
Om uppvärmningsbehovet ökar tex vi kraftiga minusgrader så ska en större yta av elementet bli varmt längre ned så att säga, detta pga att elementets termostat släpper på ett större flöde av genomströmmande varmvatten och att elementet då når en högre nivå av sin maxkapacitet. Ger ett mindre temperaturdelta såklart.
