En dag på jobbet med ovanliga inslag.
En dag på jobbet 
Tänkte visa lite elnostalgi mm som jag stött på i mitt jobb.... Grejer som kanske inte "vanliga" människor får se överhuvudtaget.
ASEA HKNH oljeminimum brytare 12kV
Nu har sista manövern gjorts i denna brytare. Ställverket byts ut.... Tillverkad tidigt 50-tal.
Finns inte många kvar, tog lite bilder.
Arbeten i sådana här ställverk kräver lite mer än sunt förnuft. Personsäkerheten är inte den bästa. Men den äldre skyltningen varnar tydligt.
Skylten Översatt= ett misstag kan vara ditt sista.
Tänkte visa lite elnostalgi mm som jag stött på i mitt jobb.... Grejer som kanske inte "vanliga" människor får se överhuvudtaget.
ASEA HKNH oljeminimum brytare 12kV
Nu har sista manövern gjorts i denna brytare. Ställverket byts ut.... Tillverkad tidigt 50-tal.
Finns inte många kvar, tog lite bilder.
Arbeten i sådana här ställverk kräver lite mer än sunt förnuft. Personsäkerheten är inte den bästa. Men den äldre skyltningen varnar tydligt.
Skylten Översatt= ett misstag kan vara ditt sista.
Redigerat:
En sån kanske man skulle vilja ha...?
Förklara gärna lite hur den funkar.
Förklara gärna lite hur den funkar.
Enkelt förklarat
Det är det en strömbrytare för högspänning.
Lite djupare förklaring.
Den klarar att bryta ström och spänning med belastning. Även kortslutningsström.
Djup förklaring. (Vet inte om jag är bra på att förklara detta i text)
Högspänning måste brytas med hög hastighet, avståndet måste bil tillräckligt stort i frånslaget läge mellan kontakterna. Det uppstår en ljusbåge när man bryter högspänning. Ljusbågen tas om hand i brytaren med ljusbågskontaker samt olja som isolermedia.
Ljusbågskontakerna tar hand om ljusbågen genom att man bestämmer ljusbågens väg med dessa. De går från sist och till först. De består av koppar/wolfram för att klara ljusbågen. Isoler/brytar oljan omger kontakterna och vid manöver pressas oljan förbi kontakterna och kväver ljusbågen.
Huvudkontakterna är större till ytan består av koppar/silver och har till uppgift att leda drift strömmen. Denna typ klarar 630A i driftström. Felström 400MVA, obalans 23,1kA.
För att få till snabb manöver på denna typ så spänner en elmotor upp fjäderpaket.
Ett paket för tillslag och ett för frånslag.
Brytaren är konstruerad för att kunna slå till så måste frånslagsfjädrarna vara spända.
Brytaren manövreras med hjälp av elektriska spolar som elektromekaniskt släpper lös den uppspända fjäderkraften, som i sin tur påverkar länkaget, delar av länkarna är i isolerande material som får kontakterna att röra sig.
Brytaren är även försedd med en frånskiljare så man kan skilja ifrån brytaren från ställverkets skensystem. Den kan endast manövreras i brytarens frånläge.
Det är stora spaken på framsidan.
När man manövrerar denna så hörs ett litet sprakande ljud när kontakten närmar sig späningsatt skensystem.
Brytaren på bilden är utdragen ur sitt ställverksfack/ "plats" och står på en transportvagn.
Sedan består bryraren av
hjäpkontakter för indikering.
elmotor för uppspänning av fjädrarna.
Det går att spänna fjädrarna med en spak om man inte har motorspäning.
Till och frånslagsspolar för fjärrmanöver.
Knappar för mekaniskt till och frånslag om manöverspänning saknas.
Dämpdon en detalj för att förhindra att kontakterna studsar vid tillslag.
Säkerhetsanordningar både mekaniska och elektriska för att Till exempel förhindra att man vevar ur brytaren ur sitt fack i tillslaget läge eller att motorn går till när man pumpar upp fjäderspänningen mm
I brytarfacket finns tre spänningsförande kontakter som de tre frånskiljarknivarna sluter mot.
Samt tre utgående kontakter för utgående el.
En jordkontakt som jordar hela chassit på brytaren.
En kabel med kontakt för signal och manöver.
De är konstruerade för att "enkelt" kunna skifta brytare vid problem eller service.
Överst frånskiljarknivarna
Nederst vid det röda sitter kontakter som går mot motsvarande kontakt i facket sedan vidare till utgående el.
Inte kul när man kommer till en sådan här brytare som "fastnat" i frånläge. Pga krävande manöverdon (länkage eller spärrmekanism) man får smörja pilla och akta fingrarna då det är mycket kraft i fjäderpaketen, att krossa ett finger eller bryta en hand kan gå på någon tiondels sekund. Så de är inte ofarliga på servicevagnen..
I facket på de här gamla ställverken är högspännings kontakterna helt öppna och oisolerade när brytaren är utdragen.
Personsäkerhet = nej.
Oljenivåglas på brytpol
Brytaren är trepolig
A, B & C pol = 3-fas
Det är det en strömbrytare för högspänning.
Lite djupare förklaring.
Den klarar att bryta ström och spänning med belastning. Även kortslutningsström.
Djup förklaring. (Vet inte om jag är bra på att förklara detta i text)
Högspänning måste brytas med hög hastighet, avståndet måste bil tillräckligt stort i frånslaget läge mellan kontakterna. Det uppstår en ljusbåge när man bryter högspänning. Ljusbågen tas om hand i brytaren med ljusbågskontaker samt olja som isolermedia.
Ljusbågskontakerna tar hand om ljusbågen genom att man bestämmer ljusbågens väg med dessa. De går från sist och till först. De består av koppar/wolfram för att klara ljusbågen. Isoler/brytar oljan omger kontakterna och vid manöver pressas oljan förbi kontakterna och kväver ljusbågen.
Huvudkontakterna är större till ytan består av koppar/silver och har till uppgift att leda drift strömmen. Denna typ klarar 630A i driftström. Felström 400MVA, obalans 23,1kA.
För att få till snabb manöver på denna typ så spänner en elmotor upp fjäderpaket.
Ett paket för tillslag och ett för frånslag.
Brytaren är konstruerad för att kunna slå till så måste frånslagsfjädrarna vara spända.
Brytaren manövreras med hjälp av elektriska spolar som elektromekaniskt släpper lös den uppspända fjäderkraften, som i sin tur påverkar länkaget, delar av länkarna är i isolerande material som får kontakterna att röra sig.
Brytaren är även försedd med en frånskiljare så man kan skilja ifrån brytaren från ställverkets skensystem. Den kan endast manövreras i brytarens frånläge.
Det är stora spaken på framsidan.
När man manövrerar denna så hörs ett litet sprakande ljud när kontakten närmar sig späningsatt skensystem.
Brytaren på bilden är utdragen ur sitt ställverksfack/ "plats" och står på en transportvagn.
Sedan består bryraren av
hjäpkontakter för indikering.
elmotor för uppspänning av fjädrarna.
Det går att spänna fjädrarna med en spak om man inte har motorspäning.
Till och frånslagsspolar för fjärrmanöver.
Knappar för mekaniskt till och frånslag om manöverspänning saknas.
Dämpdon en detalj för att förhindra att kontakterna studsar vid tillslag.
Säkerhetsanordningar både mekaniska och elektriska för att Till exempel förhindra att man vevar ur brytaren ur sitt fack i tillslaget läge eller att motorn går till när man pumpar upp fjäderspänningen mm
I brytarfacket finns tre spänningsförande kontakter som de tre frånskiljarknivarna sluter mot.
Samt tre utgående kontakter för utgående el.
En jordkontakt som jordar hela chassit på brytaren.
En kabel med kontakt för signal och manöver.
De är konstruerade för att "enkelt" kunna skifta brytare vid problem eller service.
Överst frånskiljarknivarna
Nederst vid det röda sitter kontakter som går mot motsvarande kontakt i facket sedan vidare till utgående el.
Inte kul när man kommer till en sådan här brytare som "fastnat" i frånläge. Pga krävande manöverdon (länkage eller spärrmekanism) man får smörja pilla och akta fingrarna då det är mycket kraft i fjäderpaketen, att krossa ett finger eller bryta en hand kan gå på någon tiondels sekund. Så de är inte ofarliga på servicevagnen..
I facket på de här gamla ställverken är högspännings kontakterna helt öppna och oisolerade när brytaren är utdragen.
Personsäkerhet = nej.
Oljenivåglas på brytpol
Brytaren är trepolig
A, B & C pol = 3-fas
Redigerat:
Nu är vi inne på säkringar.....
Har även en 125A diazed gänga V
Gänga V klarade 125-200A
Ska även leta på propphuven och fota.
Tror inte de finns hos svenska elgrossister som reservdelar längre.
Här kommer ett par bilder på
16A dzII, 80A dzIV och 125A dzV.
Har även en 125A diazed gänga V
Gänga V klarade 125-200A
Ska även leta på propphuven och fota.
Tror inte de finns hos svenska elgrossister som reservdelar längre.
Här kommer ett par bilder på
16A dzII, 80A dzIV och 125A dzV.
Redigerat:
En liten parentes... En brytare bryter inte strömmen.
Strömnen bryter sig själv vid en nollgenomgång. Brytaren bygger upp isolationen mellan ljusbågskontakterna och hindrar en återtändning av ljusbågen.
Intressant att se gamla oljebrytare de var lite mer eldfängda än dagens men många av dem finns kvar i ställverk än idag.
/ATW
Strömnen bryter sig själv vid en nollgenomgång. Brytaren bygger upp isolationen mellan ljusbågskontakterna och hindrar en återtändning av ljusbågen.
Intressant att se gamla oljebrytare de var lite mer eldfängda än dagens men många av dem finns kvar i ställverk än idag.
/ATW
Brytarens uppgift är att bryta ström och spänning och sedan hålla den brutna sidan isolerad från den spänningsförande....A ArneTW skrev:
Utan brytare så hade det varit omöjligt att bryta strömen då just brytaren har till upggift att öppna kretsen på ett säkert sätt.
Så brytaren bryter strömen....
Det blir väl lite ordklyveri...H HSP skrev:
Men strömmen slutar inte gå bara för att man sliter isär kontakterna, den fortsätter tills det kommer en lämplig nollgenomgång vanligen 8-23 millisekunder efter kontaktseperation. Då slutar strömmen om man får upp spänningshållfastheten i kontaktgapet tillräckligt snabbt.
Hur man kan släcka en ficklampa med batterier/likström vet jag inte.
För en likströmsbrytare på högre spänningar existerar knappt.
/ATW
Inte å ovanlig syn för de i branchen. men för gemene man så kanske det är nytt....
"vadå det är bara 16A huvudsäkringar"
I matande ände på serviskabeln sitter det 160A säkringar utan att abonnenten vet detta.
Här en anläggning som tidigare haft servissäkringar på 125A och varit strömtrafomätt som ett 125A abonnemag.
Nu är det sedan länge annan verksamhet och ett "vanligt 16A abonnemang" strömtransformatorerna är bortplockade och mätaren är direktmätt.
Inkopplingen är följande:
Servisledning 3x50+25---- Servissäkringar/mätarsäkringar 16A Knivsäkring storlek 0---- Brytare-----Mätare---- Elcentral med utgående grupper......
I lådan med runda fönster i glas...ovanför brytaren har strömtransformatorerna suttit...
16A mätarsäkringar...
Det är tur att någon lämnat knivsäkringstången kvar på golvet så ingen får för sig att dra ur säkringarna med en polygrip eller dyl. Lådan är också försedd med gnistskärm/avskiljande asbestplattor för att förhindra att man tänder en ljusbåge mellan faserna eller till jord....
Mätaren är väl inkapslad....
Inkommande servis är FKKJ med vit, röd och svart ledare som är sektorformad.
Anläggningen är i bruk.
"vadå det är bara 16A huvudsäkringar"
I matande ände på serviskabeln sitter det 160A säkringar utan att abonnenten vet detta.
Här en anläggning som tidigare haft servissäkringar på 125A och varit strömtrafomätt som ett 125A abonnemag.
Nu är det sedan länge annan verksamhet och ett "vanligt 16A abonnemang" strömtransformatorerna är bortplockade och mätaren är direktmätt.
Inkopplingen är följande:
Servisledning 3x50+25---- Servissäkringar/mätarsäkringar 16A Knivsäkring storlek 0---- Brytare-----Mätare---- Elcentral med utgående grupper......
I lådan med runda fönster i glas...ovanför brytaren har strömtransformatorerna suttit...
16A mätarsäkringar...
Det är tur att någon lämnat knivsäkringstången kvar på golvet så ingen får för sig att dra ur säkringarna med en polygrip eller dyl. Lådan är också försedd med gnistskärm/avskiljande asbestplattor för att förhindra att man tänder en ljusbåge mellan faserna eller till jord....
Mätaren är väl inkapslad....
Inkommande servis är FKKJ med vit, röd och svart ledare som är sektorformad.
Anläggningen är i bruk.
Nja gott om dem vet jag inte...D dennis_f skrev:
Har inte så bra koll på likströmsbrytare men inte kan de bryta särskilt mycket ström (20 kA?)
Även med likströmsbrytare lär du få till en nollgenomgång för att bryta strömmen vad jag vet. Hur de gör det med kraftelektronik vet jag inte.
Men om du tar alla dc-brytare och dividerar med alla ac-brytare så är du nära 0 skulle jag hävda.
/ATW
Du kan läsa om hur man gör här
https://circuitglobe.com/hvdc-circuit-breaker.html
Vid en snabb genomläsning verkar man mycket riktigt inducera något slags nollgenomgång och dumpa energin i en parallell krets.
https://circuitglobe.com/hvdc-circuit-breaker.html
Vid en snabb genomläsning verkar man mycket riktigt inducera något slags nollgenomgång och dumpa energin i en parallell krets.
Kretsen bryts för likström när avståndet eller isolation mellan ledande delar blir tillräckligt stor, men för exempelvis en ficklampa är spänningen så låg så ljusbåge kan inte bli någon vidare längd. Växelström går bryta på samma sätt, men det är enklare att bryta vid nollgenomgång eftersom ljusbågen slocknar enklare då.A ArneTW skrev:
