Elskatten har ökat med 600 %
Elskatten har ökat betydligt mer än KPI och utgör nära halva elräkningen.
Du kan läsa artikeln här: Elskatten har ökat med 600 %
Du kan läsa artikeln här: Elskatten har ökat med 600 %
... och här finns källan:
20 argument för att reformera elskatten - Mer kraft, lägre skatt
20 argument för att reformera elskatten - Mer kraft, lägre skatt
Jag har i grunden inget emot en relativt hög elskatt, eftersom dessa intäkter i slutändan går tillbaka till samhället på något sätt. Sedan kollar man tillbaka på något (räcker med 5-10 år så är det mer eller mindre minst dubbla priset i allt, hus, mat på den perioden. Tittar man i andra länder är det likande där om man tittar så långt tillbaka. Tittar man på hus i Spanien så kostade ett lyxig hus 2-3 miljoner för 10 år sedan, nu kostar samma hus 10 miljoner.
Jag tycker inte att elskatten skulle vara baserat på ens inkomst. Detta hade bara skapat massa fuska som sedan ska granskas och blir mer jobb för oss vanliga.
Det jag däremot tycker borde diskuteras är hur skatten är utformad över året. Ett rimligare alternativ hade kunnat vara en lägre skatt under delar av året, exempelvis mellan höst till våren, eller att införa ett pristak liknande det system som finns i Norge. Ett sådant system är dock svårt att genomföra i Sverige utan att avvika från EU-regler.
När det gäller effekttariffer är jag däremot starkt kritisk. Jag upplever att dessa i stor utsträckning införs som ett sätt att indirekt styra hushåll mot investeringar i solceller eller batterilagring. När lönsamheten för solcellsinstallationer minskar försvinner arbetstillfällen i branschen. Effekttariffer kan därför uppfattas som ett sätt att stimulera efterfrågan på sådana installationer igen.
Samtidigt är situationen problematisk även för dem som redan har installerat solceller. Med lägre ersättning för såld el, borttagna skattereduktioner och perioder med mycket låga eller till och med negativa elpriser under soliga timmar blir lönsamheten obefintlig. För att återfå någon form av ekonomisk nytta kan dessa hushåll tvingas komplettera sina anläggningar med batterilagring.
För hushåll som inte vill installera solceller kan utvecklingen i stället innebära att batterilagring blir ett sätt att undvika mycket höga elkostnader med effekttariffer.
Tror att flera människor kommer bli rädda att inte ha någon form av batterilagring då ens räkning teoretisk skulle kunna vara 10 000kr mer på en månad om man har haft många saker igång samtidigt en viss tid. Liknade gällande om man kör gamla maskiner då startströmmen kan vara på otrligt många ampere de första sekunderna.
Utöver detta finns även kommande regler och krav från Boverket kopplade till energieffektivisering i byggnader. Det kommer innebära omfattande renoveringar av bostäder under perioden 2030–2050 som inte den vanliga svensson inte ens vet om för än det närmar sig och då kommer det bli dyrt, precis som jag misstänker batterier blir om effekttariffer avbryter införandet.
Jag tycker inte att elskatten skulle vara baserat på ens inkomst. Detta hade bara skapat massa fuska som sedan ska granskas och blir mer jobb för oss vanliga.
Det jag däremot tycker borde diskuteras är hur skatten är utformad över året. Ett rimligare alternativ hade kunnat vara en lägre skatt under delar av året, exempelvis mellan höst till våren, eller att införa ett pristak liknande det system som finns i Norge. Ett sådant system är dock svårt att genomföra i Sverige utan att avvika från EU-regler.
När det gäller effekttariffer är jag däremot starkt kritisk. Jag upplever att dessa i stor utsträckning införs som ett sätt att indirekt styra hushåll mot investeringar i solceller eller batterilagring. När lönsamheten för solcellsinstallationer minskar försvinner arbetstillfällen i branschen. Effekttariffer kan därför uppfattas som ett sätt att stimulera efterfrågan på sådana installationer igen.
Samtidigt är situationen problematisk även för dem som redan har installerat solceller. Med lägre ersättning för såld el, borttagna skattereduktioner och perioder med mycket låga eller till och med negativa elpriser under soliga timmar blir lönsamheten obefintlig. För att återfå någon form av ekonomisk nytta kan dessa hushåll tvingas komplettera sina anläggningar med batterilagring.
För hushåll som inte vill installera solceller kan utvecklingen i stället innebära att batterilagring blir ett sätt att undvika mycket höga elkostnader med effekttariffer.
Tror att flera människor kommer bli rädda att inte ha någon form av batterilagring då ens räkning teoretisk skulle kunna vara 10 000kr mer på en månad om man har haft många saker igång samtidigt en viss tid. Liknade gällande om man kör gamla maskiner då startströmmen kan vara på otrligt många ampere de första sekunderna.
Utöver detta finns även kommande regler och krav från Boverket kopplade till energieffektivisering i byggnader. Det kommer innebära omfattande renoveringar av bostäder under perioden 2030–2050 som inte den vanliga svensson inte ens vet om för än det närmar sig och då kommer det bli dyrt, precis som jag misstänker batterier blir om effekttariffer avbryter införandet.
Det som stör mig mest är att det tas ut moms på skatten.
Vari ligger mervärdet i en skatt som gör det rimligt att ta ut mervärdesskatt på den?
Vari ligger mervärdet i en skatt som gör det rimligt att ta ut mervärdesskatt på den?
Administration, administration och mer administration. Hela den offentliga sektorn sitter bara på kontor och producerar ohyggligt lite för vad dom kostar. Ett vinstdrivande företag hade aldrig överlevt med en sådan overhead. Många bör ändå ha lite insikt i den offentliga dagisverkstan då ca 1,4 miljoner jobbar i den. Den verkar ha som sport att ta fram så mycket krånglig administration/byråkrati som bara är möjligt för att just sin verksamhet ska bli oumbärlig osv. Detta samhälle kommer rasa i sinom tid, det går inte att fortsätta såhär i all oändlighet. Samt att det svenska platta arbetssättet måste bort, vi skämmer ut oss internationellt. Man kan inte sitta och jamsa i ett möte och fråga dom anställda vad dom tycker i varenda liten fråga, en chef är en chef och ska ta ansvar och beslut.J Jannebozz skrev:
Det är ju givet vis olika från person till person och olika för olika arbetsplatser men anser nog tvärt om, att det brukar vara vi svenskar som får saker gjort där individen tar ansvar utan att behöva någon chef som leder och styr upp allt. Jobbar i en extremt internationell mix där saker görs runt hela klotet, det finns individer på andra ställen som skapar magi men sett över helhet funkar vår platta model alldeles utmärkt, mest för att kompetensen inte finns hos cheferna, deras jobb är att sy ihop helheten och sopa banan och ta bort hinder framför teamet så det kan jobba så friktionsfritt som möjligt.RoTe skrev:
På de ställen där chefer försöker bestämma allt så blir det antingen galna beslut eller så står allt still i väntan på att någon chef ska ta något beslut den kan för lite om.
En organisation behöver ju vara lagom platt, inte fri lek men inte heller Nordkorea. Jag jobbar en del mot Tyskland och USA och där är hierarkin alldeles för stark. Det gynnar inte resultatet.
Självklart behövs ledarskap. Men motarbeta inte kompetensen som finns där ute. Det tycker jag är chefen första uppgift, att vara lyhörd och smidig och släppa jaget.
Jag ser ingen självklar koppling mellan medarbetarinflytande och byråkrati, skulle nästan säga att det är tvärtom. Medarbetarna vill sällan ha många möten, de vill ha verkstad och inte bli störda hela tiden.
Blanda inte in sanningen i de fria fantasierna hos de som misstror offentlig sektor.S Sir Duke skrev:
Det är ändå konstigt att ingen av de som vet hur man skulle kunna effektivisera faktiskt gör verkstad av sin kunskap.
Elmarknadsanalytiker Mats Nilsson:
(+moms på övriga elkostnader, precis som att momsen är 25% på det mesta vi köper inklusive vatten, sophämtning och fjärrvärme).
Sådana här uttalanden från en elmarknadsanalytiker brukar vi som kan räkna och tänka själva i ett större sammanhang inte vara så förtjusta i. Det finns i exemplet en skattefördel på ca 390 000 kr/år (!) till låginkomsttagarens fördel. Även med helt borttagen energiskatt så är det bara enstaka tusenlappar i sammanhanget. Mats bör läsa på om effekten av vårt väl fungerande progressiva skattesystem innan han klagar på "regressiv skatt".
Det kan också vara så att personen med 100 000 kr/mån bor i egen villa med värmepump och elbil och köper 20 000 kWh/år medan personen med 20 000 kr/mån bor i lägenhet och köper 3000 kWh/år. I så fall innebär det att höginkomsttagaren dels redan betalar över elva ggr mer i inkomstskatt men också betalar nästan sju gånger mer i energiskatt.
Inlägget är inte avsett att ha någon politisk åsikt, men jag tycker att man ska ha koll på siffrorna innan man uttalar sig.
Fint om det går att hålla isär saker.
Hur progressivt ska skattesystemet vara?
Hur hög skall energiskatten vara?
Hur hög skall den allmänna momsen på 25% vara?
100 000 kr/mån => Ca 430 000 kr i skatt varje år. 20 000 kr/mån => Ca 38 000 kr i skatt varje år. 6 000 kWh/år => Ca 2 700 kr/år i energiskatt varje år.(+moms på övriga elkostnader, precis som att momsen är 25% på det mesta vi köper inklusive vatten, sophämtning och fjärrvärme).
Sådana här uttalanden från en elmarknadsanalytiker brukar vi som kan räkna och tänka själva i ett större sammanhang inte vara så förtjusta i. Det finns i exemplet en skattefördel på ca 390 000 kr/år (!) till låginkomsttagarens fördel. Även med helt borttagen energiskatt så är det bara enstaka tusenlappar i sammanhanget. Mats bör läsa på om effekten av vårt väl fungerande progressiva skattesystem innan han klagar på "regressiv skatt".
Det kan också vara så att personen med 100 000 kr/mån bor i egen villa med värmepump och elbil och köper 20 000 kWh/år medan personen med 20 000 kr/mån bor i lägenhet och köper 3000 kWh/år. I så fall innebär det att höginkomsttagaren dels redan betalar över elva ggr mer i inkomstskatt men också betalar nästan sju gånger mer i energiskatt.
Inlägget är inte avsett att ha någon politisk åsikt, men jag tycker att man ska ha koll på siffrorna innan man uttalar sig.
Fint om det går att hålla isär saker.
Hur progressivt ska skattesystemet vara?
Hur hög skall energiskatten vara?
Hur hög skall den allmänna momsen på 25% vara?
Redigerat: