Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 153 inlägg
Åjo, nog vill man det, men uppenbarligen inte för alla.harka skrev:
Punktskatter är ju ett sätt att styra konsumtionsmönster på och då just energiskatten femdubblats dom senaste 25 åren finns uppenbarligen en politisk vilja att generellt motarbeta elanvändning, undantaget för vissa utpekade större industrier.
Att tro att man med precision kan forma undantagen så att dom inte skadar exportindustrin är naivt, även om jag vet att man försöker.
Sen är det ju som det är. Dom omotiverat höga energiskatterna är förstås mindre skadliga än dom volatila, oförutsägbara elpriser vi drabbats av.
Politiker är som de är och där är nog du och jag i grunden överens. Men du missade nog min poäng avseende riksnivån. Riksdagen är vald av ”folket” för att stifta lagar m.m. och har ett ansvar för att landet hålls ihop. Regeringen verkställer riksdagens beslut via myndigheter osv. Man ansvarar för att den politik man driver ”håller ihop” och kontinuerligt följs upp med avseende på långsiktiga konsekvenser för landet och alla dess invånare (dvs längre bort än nästa valrörelse och mina kompisar i ungdomsförbundet). Här har bevisligen vårt system fallerat och tyvärr har beröringsskräcken med kärnenergi accentuerat problemen. Nu är vi där vi är med ett splittrat land med fördelar för vissa och stora negativa konsekvenser för andra.det är svåra frågeställningar och övervägningar som behövs... (och borde du inte spara några vedpinnar till vintern?)
det finns en inneboende konflikt mellan övergripande statliga bestämmelser och vad man gör (eller inte gör) på lokal nivå
vad gäller vindkraft så minns jag speciellt några SVT-inslag med kommunalpolitiker från Trelleborg och Kävlinge (home of Barsebäck) som argumenterade för sina nej till havsvindkraft med "det kommer inte att se fint ut", "det är viktigare för oss att satsa på turism- och besöksnäringen", "för att klara Skånes energibehov behöver vi baskraft", och om att låta en del av inkomsterna för vindkraft stanna kvar i kommunen: "nej, pengar är inte allt" – skönt att höra!
de folkvalda har sina prioriteringar och de gör sina val
att det passerar 30-35 tusen fartyg genom Öresund varje år är tydligen något som är fint att titta på
nu när beslut tagits om havsvindparken i svenska Kriegers flak så vill Trelleborgs hamn bli servicehamn för det bygget och skapa nya arbetstillfällen i staden, liksom att det lokala energibolaget i Trelleborg vill satsa på storskalig vätgasproduktion med el från vindkraft
under tiden har grannkommunen Staffanstorp sagt ja till etablering utav en serverhall för Microsoft...
när nu elområdet har ett permanent importbehov av el så vore det rimligt att regionen kunde koordinera sig lite bättre – att staten skulle gå in och bygga nya kraftverk tror jag inte på
men som jag skrev tidigare (kanske i en annan tråd) så sa för några år sedan samtliga inblandade kommuner längs med en ny stamnätsledning från SE3 till SE4 – från Oskarshamnsverket till Olofström – nej till förslaget
jag kan inte detaljerna, kanske hade Svenska kraftnät valt en helt orealistisk sträckning av ledningen... men samtliga kommuner sa nej till förslaget efter sex år utredning – det ska f-n vara statlig myndighet och tro att saker ska bli gjorda; nu har man gjort omtag och hoppas på att ledningen ska komma i drift 2027
i grunden är serverhallar bra ur en energisynpunkt – det ger ett bättre nyttjande av resurser, lagring och datorernas beräkningskapacitet om det görs centralt, än om det är utspridd på en uppsjö platser som vart och ett utrustas med sin egen dataförsörjning; med en centralisering blir det också lättare/effektivare att ordna med återvinning av överskottsvärme från verksamheten
så serverhallar kan man se som ett exempel på energieffektivisering och reduktion av den totala energiförbrukningen – men det sticker förstås i ögonen när det blir en stor anläggning som kan utsätta det lokala elnätet för påfrestningar och byggnader som man ser med sina egna ögon, till skillnad mot alla småservrar som annars skulle stått utspridda lite varstans
och ännu mer sticker det i ögonen om man tror att det som sker i serverhallen är något som man själv inte är intresserad av – kanske något för Facebook eller att det framställs nya bitcoins
(personligen tycker jag det är tragiskt med all energi som går åt till kryptovalutor – globalt används el för bitcoin-mining i samma storleksordning som hela Sveriges elbehov – en dålig tekniklösning
Så till den lokala nivån. För de flesta känns det naturligt att om man sitter med ett trumfkort på hand så får den andre offra något. Trump, Putin och Erdogan i det stora, våra lokalpolitiker i det lilla. Dina exempel belyser detta rätt bra. MEN i vårt fall är det riksdagen som delar korten och där ligger problemet.
Serverhallar i all ära men rätta mig gärna om jag har fel i detta påstående. I serverfunktionen finns en typ av hårdvara men när det kommer till ”mining” är det något helt annat. Det torde vara tämligen enkelt att verifiera vad som grafikkorten används till och skilja ut ”mining” från annan verksamhet om den placerats i en serverhall för att komma åt skattesubventioner.
nåja, jag får det till att energiskatten på el har bara
tredubblats de senaste 25 åren – oavsett om man tittar på öre/kWh eller kompenserar för inflationen (KPI):
"det stora språnget" skedde successivt under hela Göran Perssons regeringsperiod 1996-2006 med så gott som årliga höjningar – övriga perioder har den legat förhållandevis stilla
jag tycker att det är bekymmersamt att lokala politiker kan ta egna beslut som får långtgående konsekvenser för miljontals människor i andra kommuner – men jag har ingen bättre förslag till förändring än att säga åt politikerna att skämmas och hoppas att de värsta egoisterna inte överlever allmänna val (naiv förhoppning, jag vet, men går inte det så kommer nog tyvärr den lokala beslutanderätten att inskränkas över tid – det går ju inte styra ett land med 290 småpåvar)P Pallewea skrev:
vad gäller serverhallar så är det ju enkelt om det rör sig om serverhallar dedicerade för mining, men om det är en allmän serverhall där jag bara köper beräkningskapacitet så är det inte lika uppenbart vad jag pysslar med, och därmed mer komplicerat att reglera – det blir en delmängd av elförbrukningen som går till min mining, och en massa annan ström som går till andra användare som exempelvis gör bildanalys av misstänkta tumörer, och det blir upp till serverhallen att räkna ut vem som gör vad, och det är inte uppenbart att ägaren av infrastrukturen borde ha kännedom om det
det blir också ett antal gränsdragningar som lagstiftaren måste göra... om mining inte får skattereduktion, men beräkningskapacitet för cancerupptäckt får det – ska då en byggahus-server få skattereduktion eller inte
En hall med miningdatorer ser helt annorlunda ut hårdvarumäsdigt än en vanlig serverhall för kommunikation eller andra uppgifter.jag tycker att det är bekymmersamt att lokala politiker kan ta egna beslut som får långtgående konsekvenser för miljontals människor i andra kommuner – men jag har ingen bättre förslag till förändring än att säga åt politikerna att skämmas och hoppas att de värsta egoisterna inte överlever allmänna val (naiv förhoppning, jag vet, men går inte det så kommer nog tyvärr den lokala beslutanderätten att inskränkas över tid – det går ju inte styra ett land med 290 småpåvar)
vad gäller serverhallar så är det ju enkelt om det rör sig om serverhallar dedicerade för mining, men om det är en allmän serverhall där jag bara köper beräkningskapacitet så är det inte lika uppenbart vad jag pysslar med, och därmed mer komplicerat att reglera – det blir en delmängd av elförbrukningen som går till min mining, och en massa annan ström som går till andra användare som exempelvis gör bildanalys av misstänkta tumörer, och det blir upp till serverhallen att räkna ut vem som gör vad, och det är inte uppenbart att ägaren av infrastrukturen borde ha kännedom om det
det blir också ett antal gränsdragningar som lagstiftaren måste göra... om mining inte får skattereduktion, men beräkningskapacitet för cancerupptäckt får det – ska då en byggahus-server få skattereduktion eller inte
Så det är inga problem att avgöra om det körs mining eller inte på maskinerna.
jo, det är förvisso sant att mining-datorer oftast har annan hårdvara, men det utesluter inte att man kan använda vanlig hårdvara också (om än troligen olönsamt); eller att mining-hårdvara kan användas till andra beräkningsintensiva uppgifter än bara mining – ska skattesatsen sättas utgående från vilken datorhårdvara som används? eller efter vilken algoritm man exekverar?K karlmb skrev:
Man kan väl göra som L. F. Richardson som under första världskriget gjorde manuella beräkningar av numeriska applikationer. Efter flera års räknande kom han fram till att resultatet blev fel Vanlig hårdvara, om man inte ska sänka hela serverfunktionen, torde inte generera många ören.
Men mest still har den tydligt legat under borgerliga regeringar.nåja, jag får det till att energiskatten på el har bara
[bild]
"det stora språnget" skedde successivt under hela Göran Perssons regeringsperiod 1996-2006 med så gott som årliga höjningar – övriga perioder har den legat förhållandevis stilla
De har dock aldrig sänkt skatten, det har tydligen röd regering gjort någon gång.
(edit eh, jag kikade kanske på fel kurva, kanske båda har sänkt någon gång)
Snyggt diagram med den röd/blå raden som visar vem som suttit på regeringsmakten.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 153 inlägg
Det är ”århundradets skattereform” du ser som ett hack i kurvan, alltså en uppgörelse mellan sossarna och folkpartiet.Mikael_L skrev:
Jag ska inte vara för raljant mot den, för den gjorde oerhört bra saker med marginalskatter och bortrensning av allehanda undantag, men här syns den alltså som den enda större minskningen i ett (halv-) sekellångt stadigt skattehöjande.
Jodå, stora hacket insåg jag också var från skattereformen.
Och jag, liksom du, anser att den i stort var bra och nödvändig.
Och jag, liksom du, anser att den i stort var bra och nödvändig.
I efterhand kan man nog konstarea att det var bra att vänja befolkningen vi ett något högre elpris.
fast lite raljant är du när det gäller just energiskatten...
de många höjningarna över tid går att betrakta som en kostnadslägesjustering eftersom elskatten är fast i öre/kWh och inte en procentsats
i fasta priser så var skatten i stort sett konstant mellan 1977-1997, följd av en dubblering under Göran Persson, därefter i stort sett konstant 2005-2017, därefter upp 10 procent 2017 – det vill säga, det finns en epok och ett årtal med reella skattehöjningar, inte ett halvt sekel
några betraktelser från en skittunna
som vi enligt politiken alla sitter i
men sett i ett europeiskt perspektiv så kan jag inte annat än tycka att Sverige befinner sig i den absoluta toppen bland våra olycksbröder på den här kontinenten där vi tillsammans går igenom de största utmaningarna vi stått inför på bra länge om ens någonsin
man kan börja med att titta på elproduktionen detta år under den vanligen kallaste vintermånaden januari, och den varmaste sommarmånaden, juli
(i januari – innan krigsutbrottet – importerades det också el från Ryssland och Belarus till Finland och baltstaterna och denna import finns inte med i materialet; i juli var allt utbyte med Finland brutet och reducerat med baltstaterna)
nettoexport
Sverige var en stor exportör av el – i januari var det bara Tyskland som exporterade mer el i Europa, och i juli var Sverige den allra största exportören
nettoimport
största importen i januari stod tveklöst Italien för följd av Ungern; i juli var det Italien och Frankrike som importerade klart mest el från sina grannar
plånboken ligger alltid nära hjärtat och vi har haft osedvanligt höga elpriser i sommar – men månadsgenomsnittet av elpriset som prissätts i dagenföre-handeln så landade Sveriges priser klart lägst i Europa, så när som för Nordnorge
som framgår av grafiken så är det stora prisskillnader inte bara inom Norge utan även inom Sverige och det hänger samman med elområden, obalanser i produktion/konsumtion och flaskhalsar i transporten av elen – gör man en geografisk vy över Sverige får man flytta sig tillbaka till juni månad (eftersom data per elområde inte publicerats ännu, dessutom har jag inte grävt fram data per elområden i Danmark och Norge) och då kan denna karta ritas:
"jaja, mycket prat om energiproduktion, det är effekttillräcklighet som är viktig" och den är det svårt att sia om då den är beroende av så många faktorer, men något grepp över situationen kan man få från att titta på hur det såg ut det senaste vinterhalvåret:
vi exporterade el under 4228 timmar och importerade under 140 timmar – för den kommande vintern antar Svenska kraftnät att vi har 0.1 GW ytterligare produktion tillgänglig (från nybyggd vindkraft, men med låg produktion när importsituationer uppkommer)
det finns givetvis inga garantier för att vintern inte kommer innebära någon effektbrist – allt kan ju hända, det kan bli riktigt svinkallt och vindstilla, eller ett oplanerat stopp av någon reaktor eller två (som när vi importerade i slutet av februari i grafen ovan då Oskarshamn 3 hade stoppats för att åtgärda problem med bränslestavar), det är inget som skiljer sig från tidigare år – däremot kan man ana att priset kommer vara högre kommande vinter
jag tycker det är tråkigt när politiker dissar vårt elsystem som ändå framstår som "bäst i klassen" – därmed inte sagt att det inte kan bli ännu bättre, men det är tyvärr inte riktigt så som retoriken ser ut bland våra förtroendevalda
som vi enligt politiken alla sitter i
men sett i ett europeiskt perspektiv så kan jag inte annat än tycka att Sverige befinner sig i den absoluta toppen bland våra olycksbröder på den här kontinenten där vi tillsammans går igenom de största utmaningarna vi stått inför på bra länge om ens någonsin
man kan börja med att titta på elproduktionen detta år under den vanligen kallaste vintermånaden januari, och den varmaste sommarmånaden, juli
(i januari – innan krigsutbrottet – importerades det också el från Ryssland och Belarus till Finland och baltstaterna och denna import finns inte med i materialet; i juli var allt utbyte med Finland brutet och reducerat med baltstaterna)
nettoexport
Sverige var en stor exportör av el – i januari var det bara Tyskland som exporterade mer el i Europa, och i juli var Sverige den allra största exportören
nettoimport
största importen i januari stod tveklöst Italien för följd av Ungern; i juli var det Italien och Frankrike som importerade klart mest el från sina grannar
plånboken ligger alltid nära hjärtat och vi har haft osedvanligt höga elpriser i sommar – men månadsgenomsnittet av elpriset som prissätts i dagenföre-handeln så landade Sveriges priser klart lägst i Europa, så när som för Nordnorge
som framgår av grafiken så är det stora prisskillnader inte bara inom Norge utan även inom Sverige och det hänger samman med elområden, obalanser i produktion/konsumtion och flaskhalsar i transporten av elen – gör man en geografisk vy över Sverige får man flytta sig tillbaka till juni månad (eftersom data per elområde inte publicerats ännu, dessutom har jag inte grävt fram data per elområden i Danmark och Norge) och då kan denna karta ritas:
"jaja, mycket prat om energiproduktion, det är effekttillräcklighet som är viktig" och den är det svårt att sia om då den är beroende av så många faktorer, men något grepp över situationen kan man få från att titta på hur det såg ut det senaste vinterhalvåret:
vi exporterade el under 4228 timmar och importerade under 140 timmar – för den kommande vintern antar Svenska kraftnät att vi har 0.1 GW ytterligare produktion tillgänglig (från nybyggd vindkraft, men med låg produktion när importsituationer uppkommer)
det finns givetvis inga garantier för att vintern inte kommer innebära någon effektbrist – allt kan ju hända, det kan bli riktigt svinkallt och vindstilla, eller ett oplanerat stopp av någon reaktor eller två (som när vi importerade i slutet av februari i grafen ovan då Oskarshamn 3 hade stoppats för att åtgärda problem med bränslestavar), det är inget som skiljer sig från tidigare år – däremot kan man ana att priset kommer vara högre kommande vinter
jag tycker det är tråkigt när politiker dissar vårt elsystem som ändå framstår som "bäst i klassen" – därmed inte sagt att det inte kan bli ännu bättre, men det är tyvärr inte riktigt så som retoriken ser ut bland våra förtroendevalda
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 153 inlägg
Naturligtvis. Annars skulle ingen orka läsa det jag skriver. Och vem vet, kanske är ni bara ett halvdussin ändå.fast lite raljant är du när det gäller just energiskatten...
Låt oss titta lite på de spannen då. Jag har bara telefon framför mig och utgår från nedan länkade källor. Säkert läser jag någon av dem fel, vilket i så fall kan slå många procent fel med ”ränta på ränta”.
77–97 ökade elskatten (inklusive moms, den var ju omomsad till -89, från tre till 17 öre, alltså 567 %. Samtidigt var inflationen 345 % (japp, nästan 350 % inflation på 20 år, sug på den ungjävlar!). Elskatten steg alltså med 64 % mer än inflationen.
Skulle man räkna det omomsat blir det ”bara” tre till 14 öre, alltså en ökning med 35 % mer än inflationen. Men det vore ett oärligt sätt att räkna på eftersom att momsen som sagt spjälkades ut 1990. Fyra till 14 öre skulle ge en stabil skatt, men min graf säger mig att det var tre.
2005–17 kan jag hålla med om (16 % skattehöjning, 15 % inflation). På sin höjd en smyghöjning.
Totalt sett på 50 år har vi en ökning från ett till 44 öre. Samtidigt har inflationen varit 771 procent. En konstant skatt skulle alltså ha varit åtta öre idag. Istället är den mer än fem gånger så hög.
Göran Perssons och Mp:s ”gröna skatteväxling” kan vi skylla för mycket, men inte allt. Elskatten har höjts löpande i 50 år.
Och det är det snälla sättet att räkna på. För elpriset har inte följt inflationen, utan sjunkit 1971–2000. Så egentligen är det än jävligare om man skulle räkna elskatten som procent av elpriset under 1900-talet. Jag nöjer mig dock att illustrera det med en graf.
https://www.energimarknadsbyran.se/media/1460/elskattens-utveckling.pdf
https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/finansiell-utveckling/rakna-pa-inflationen/
Rapport: Elmarknaden och elprisets utveckling före och efter avregleringen, Brännlund et al.
Grafen på s. 8.
varning för ännu mer nörderier
– japp, jag hade inte med någon moms i mina beräkningar!
– du går tillbaka till 1951 (då elskatten sattes till 1 öre) och verkar räkna med att den låg kvar där fram till 1975 då den chockhöjdes med 100% till 2 öre, men enligt Skatteverket så fanns en annan beräkningsform mellan 1957-1975, då den angavs som en procentsats av beskattningsvärdet – vad nu det var för något – som höjdes successivt från 5 till 7 till slutligen 10% för att sedan 1975 bli ett fast öre-tal i stället... hur som, skatten låg nog inte på 1 öre fram till 1975
– dina omvandlingar från kvot till procent saknar en "-1" i beräkningarna, 350% bör vara 250% osv
– om man vill slippa gräva fram data och räkna själv så kan man kika på sidan https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/konsumtionsskatter-pa-el/ och slå över till "fasta priser" så kan man se att elskatten har vuxit från 14.09 år 1980 till 46.28 fyrtioett år senare 2021
– går man så in på din andra länk för att räkna på inflationen och anger 1409, samt åren 1980 och 2021 så får man resultatet 48.36
– under dessa 41 år har alltså elskatten gått upp lite mindre än vad inflationen gjort (224 respektive 243%)
nu finns det väl max fyra läsare kvar i den här tråden...
– japp, jag hade inte med någon moms i mina beräkningar!
– du går tillbaka till 1951 (då elskatten sattes till 1 öre) och verkar räkna med att den låg kvar där fram till 1975 då den chockhöjdes med 100% till 2 öre, men enligt Skatteverket så fanns en annan beräkningsform mellan 1957-1975, då den angavs som en procentsats av beskattningsvärdet – vad nu det var för något – som höjdes successivt från 5 till 7 till slutligen 10% för att sedan 1975 bli ett fast öre-tal i stället... hur som, skatten låg nog inte på 1 öre fram till 1975
– dina omvandlingar från kvot till procent saknar en "-1" i beräkningarna, 350% bör vara 250% osv
– om man vill slippa gräva fram data och räkna själv så kan man kika på sidan https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/konsumtionsskatter-pa-el/ och slå över till "fasta priser" så kan man se att elskatten har vuxit från 14.09 år 1980 till 46.28 fyrtioett år senare 2021
– går man så in på din andra länk för att räkna på inflationen och anger 1409, samt åren 1980 och 2021 så får man resultatet 48.36
– under dessa 41 år har alltså elskatten gått upp lite mindre än vad inflationen gjort (224 respektive 243%)
nu finns det väl max fyra läsare kvar i den här tråden...
