När jag köpte mitt hus 1984 försökte jag att få tagg i jordfelsbrytare, vilket inte var helt lätt. Det fanns definitivt inte på varuhusen, köpte dem sedan via en granne som äger en elfirma. Kommer fortfarande ihåg hur dumt att tyckte det var att sätta in jordfelsbrytare "de bara löser ut ...". Jag var hempulare på den tiden 
Jag drog om elen i huset (byggt 1937) med RK (använder idag FK), det var svårt att få tag på material av bra kvalite, jag har i efterhand bytt nästan alla centralerna som jag satte upp 1985 och även många eluttag (de saknade petskydd).
Vissa delar hade nyare installationer (röd jord) men äldre delar var med textilomspunnen ledare.
Från början var matningen 1-fas luftledning, 3-ledare men någon gång i tiden c:a 1960, 3-fas 6 mm2 PEN.
De äldsta delarna var med stålrör (1937) lite nyare veckat tunnväggigt järnrör (1950-60 ?) och några få delar i källaren med VP-rör.
När jag nu under årens gång har renoverat flera rum och källare. Fullständigt blåst ut rummen, inklusive elrör, vattenrör, öppnat upp bjälklag, så har jag observerat följande.
Huset har i perioden 1970-1981 genomgående fått massvis med furupanel med tusentals spikar.
Inget stålrör med el har varit genomspikad (stålrören är tjocka och sitter långt in i väggen).
Åtminstone 5 av de korrugerade metallslangarna hade spikar som gick tvärsigenom.
2 VP-rör genomspikade.
Inga rivna kablar eller kontakter har visat tecken på varmgång.
Jag har haft 2 varmgångar på kablar sedan 1984,
Inkommande plint, före elmätaren (fångad när jag gjorde en slumpmässig termografering).
Anslutningskontakter inne i elpatron på pannan.
Enligt min åsikt så har kvaliten på materialet ökat väsentligt sedan 1937. Förbättringarna har kommit stegvis.
Största elförbrukningen hade huset c:a 1990, då elen var billig och olja började bli dyr, det var också då jag fick varmgångar, vid flera tillfällen gick huvudsäkringarna (25 Ampere).
Idag med 4 värmepumpar (1 för husvärme, 1 för pool, 2 för komfortkyla), så är toppelförbrukningen avsevärt mindre, det var många år sedan någon huvudsäkring gick.
Har idag betydligt mer elapparater, men var och en drar betydligt mindre ström. Men fyra datorer och en stor platt-TV som nästan alltid är på så är totalelförbrukningen samma eller bara lite lägre än 1990.
Jag tror att det jag beskriver här stämmer ganska bra för en stor del av Sverige:
Bättre elmaterial
Färre storförbrukare (ej elpatron för pool och hus).
Fler grupper i elcentralerna.
Jordfelsbrytare
Bättre utbildning (snabbare tillgång till manualer och utbildning via internet).
Jag drog om elen i huset (byggt 1937) med RK (använder idag FK), det var svårt att få tag på material av bra kvalite, jag har i efterhand bytt nästan alla centralerna som jag satte upp 1985 och även många eluttag (de saknade petskydd).
Vissa delar hade nyare installationer (röd jord) men äldre delar var med textilomspunnen ledare.
Från början var matningen 1-fas luftledning, 3-ledare men någon gång i tiden c:a 1960, 3-fas 6 mm2 PEN.
De äldsta delarna var med stålrör (1937) lite nyare veckat tunnväggigt järnrör (1950-60 ?) och några få delar i källaren med VP-rör.
När jag nu under årens gång har renoverat flera rum och källare. Fullständigt blåst ut rummen, inklusive elrör, vattenrör, öppnat upp bjälklag, så har jag observerat följande.
Huset har i perioden 1970-1981 genomgående fått massvis med furupanel med tusentals spikar.
Inget stålrör med el har varit genomspikad (stålrören är tjocka och sitter långt in i väggen).
Åtminstone 5 av de korrugerade metallslangarna hade spikar som gick tvärsigenom.
2 VP-rör genomspikade.
Inga rivna kablar eller kontakter har visat tecken på varmgång.
Jag har haft 2 varmgångar på kablar sedan 1984,
Inkommande plint, före elmätaren (fångad när jag gjorde en slumpmässig termografering).
Anslutningskontakter inne i elpatron på pannan.
Enligt min åsikt så har kvaliten på materialet ökat väsentligt sedan 1937. Förbättringarna har kommit stegvis.
Största elförbrukningen hade huset c:a 1990, då elen var billig och olja började bli dyr, det var också då jag fick varmgångar, vid flera tillfällen gick huvudsäkringarna (25 Ampere).
Idag med 4 värmepumpar (1 för husvärme, 1 för pool, 2 för komfortkyla), så är toppelförbrukningen avsevärt mindre, det var många år sedan någon huvudsäkring gick.
Har idag betydligt mer elapparater, men var och en drar betydligt mindre ström. Men fyra datorer och en stor platt-TV som nästan alltid är på så är totalelförbrukningen samma eller bara lite lägre än 1990.
Jag tror att det jag beskriver här stämmer ganska bra för en stor del av Sverige:
Bättre elmaterial
Färre storförbrukare (ej elpatron för pool och hus).
Fler grupper i elcentralerna.
Jordfelsbrytare
Bättre utbildning (snabbare tillgång till manualer och utbildning via internet).
Du och andra har skrivit om bättre materiel i denna tråd och det stämmer säkert delvis, men själv ställer jag mig tveksam till den termoplast som i väldigt stort utsträckning ersatt bakelit. Det är för all del kanske slagtåligare men jag är övertygad om att de är sämre vid varmgång även om det förstås inte räcker med bakelit om värmen stiger mycket kraftigt.
Ja ja visst, självklart. De har dock egentligen ingenting alls med obehöriga installationsarbeten att göra.O Olle61 skrev:
Det blir lite som att säga att man måste ta krafttag mot olovlig körning eftersom det sker så många trafikolyckor varje år.
Jag har träffat många "utländska elektriker" i mitt jobb.
Det finns flera olika av dessa:
Polacker, i detta fall menar jag inte personer från Polen utan universalhantverkare, som behärskar gjutning, golvläggning, VVS, snickerier och el allt i samma person. Dessa är HEMPULARE i kvadrat.
EU elektriker, utländska elektriker från ovanliga EU-länder, de får med automatik svensk behörighet (auktorisation) baserat på sin utländska utbildning/praktik. Jag har träffat flera av dem, det är synd om dem, de är arbetsamma ambitiösa och duktiga elektriker men har aldrig jobbat med svensk material och svensk standard. De jobbar ofta ensamma (inga andra svenska elektriker), och hur skall de då kunna lära sig vad de gör avvikande här i Sverige, de jobbar ju så som de har lärt sig i Bulgarien, Azerbajdzjan o.s.v. De kan inte läsa den svenska "Elbasen som ju är på svenska", de gör så gott de kan. UTLÄNDSK YRKESMAN
Irländska/Skottska/Engelska elektriker. Dessa länder har upp till 5 olika nivåer på sina behörigheter, den lägsta är "kabeldragning" och den högsta "technician". När de kommer till Skandinavien (jag har träffat dem i Norge) så får de alla samma behörighet. När jag ger en "kabeldragare" en multimeter så får jag svaret: "det var 20 år sedan jag höll en sådan i handen". Måste alltid ha en chef som säger åt dem vad dem skall göra. ofta HEMPULARE.
Tyska: Mycket välutbildade, ungefär samma material och utförande som Sverige. Ambitiösa, lär sig snabbt svenska och och svenska standarder, men tycker att de Tyska är bättre och utför sig jobb på ett "Besserwisser"-sätt. YRKESMAN.
Svenskra: ojämna i sitt engagemang, vissa mycket bra andra .... Lyhörda och vill veta hur kunden vill ha det. Vana vid att ta beslut, alltid självgående och tar initiativ. Ofta mycket bestämda åsikter vad som är rätt (även när det är fel). YRKESMAN
Danskar, duktiga elektriker men vana vid ett annat arbetsklimat. Sätter man två danskar i ett arbetslag händer det inte mycket. Men 1 dansk tillsammans med en svensk så flyter det på bra. BRA YRKESMAN
Svensk PRIVATPERSON: fixar kanske en elkontakt då och då. Men vet sin begräsning, men blir frustrerad när en elektriker bara kan komma om x veckor till alltför mycket pengar.
Svensk HEMPULARE, vill spara pengar. Tänker ofta igenom sitt jobb. Studerar på internet/läser en bok. Köper inte alltid det billigaste på Jula eller Biltema det blir ibland Hager och ABB. Men gör ibland vissa grundläggande fel. Uppskattar när man påtalar bristerna och hur de avhjälps.
Svensk SNÅLJÅP. Handlar bara det billigaste han (det ALLTID en han) kan hitta. Tar genvägar. Alltid någon annan "elektriker" som utfört jobbet när man påtalar problemen. Inte intresserad att fixa felen. Bara fixa så att elkontakten eller lampan fungerar .... Jordfelsbrytare, "Äh de är bara i vägen". Vill inte lyssna när man vill förklara skillnaden mellan PEN och PEN.
Vilken är farligast !!!!
Det finns flera olika av dessa:
Polacker, i detta fall menar jag inte personer från Polen utan universalhantverkare, som behärskar gjutning, golvläggning, VVS, snickerier och el allt i samma person. Dessa är HEMPULARE i kvadrat.
EU elektriker, utländska elektriker från ovanliga EU-länder, de får med automatik svensk behörighet (auktorisation) baserat på sin utländska utbildning/praktik. Jag har träffat flera av dem, det är synd om dem, de är arbetsamma ambitiösa och duktiga elektriker men har aldrig jobbat med svensk material och svensk standard. De jobbar ofta ensamma (inga andra svenska elektriker), och hur skall de då kunna lära sig vad de gör avvikande här i Sverige, de jobbar ju så som de har lärt sig i Bulgarien, Azerbajdzjan o.s.v. De kan inte läsa den svenska "Elbasen som ju är på svenska", de gör så gott de kan. UTLÄNDSK YRKESMAN
Irländska/Skottska/Engelska elektriker. Dessa länder har upp till 5 olika nivåer på sina behörigheter, den lägsta är "kabeldragning" och den högsta "technician". När de kommer till Skandinavien (jag har träffat dem i Norge) så får de alla samma behörighet. När jag ger en "kabeldragare" en multimeter så får jag svaret: "det var 20 år sedan jag höll en sådan i handen". Måste alltid ha en chef som säger åt dem vad dem skall göra. ofta HEMPULARE.
Tyska: Mycket välutbildade, ungefär samma material och utförande som Sverige. Ambitiösa, lär sig snabbt svenska och och svenska standarder, men tycker att de Tyska är bättre och utför sig jobb på ett "Besserwisser"-sätt. YRKESMAN.
Svenskra: ojämna i sitt engagemang, vissa mycket bra andra .... Lyhörda och vill veta hur kunden vill ha det. Vana vid att ta beslut, alltid självgående och tar initiativ. Ofta mycket bestämda åsikter vad som är rätt (även när det är fel). YRKESMAN
Danskar, duktiga elektriker men vana vid ett annat arbetsklimat. Sätter man två danskar i ett arbetslag händer det inte mycket. Men 1 dansk tillsammans med en svensk så flyter det på bra. BRA YRKESMAN
Svensk PRIVATPERSON: fixar kanske en elkontakt då och då. Men vet sin begräsning, men blir frustrerad när en elektriker bara kan komma om x veckor till alltför mycket pengar.
Svensk HEMPULARE, vill spara pengar. Tänker ofta igenom sitt jobb. Studerar på internet/läser en bok. Köper inte alltid det billigaste på Jula eller Biltema det blir ibland Hager och ABB. Men gör ibland vissa grundläggande fel. Uppskattar när man påtalar bristerna och hur de avhjälps.
Svensk SNÅLJÅP. Handlar bara det billigaste han (det ALLTID en han) kan hitta. Tar genvägar. Alltid någon annan "elektriker" som utfört jobbet när man påtalar problemen. Inte intresserad att fixa felen. Bara fixa så att elkontakten eller lampan fungerar .... Jordfelsbrytare, "Äh de är bara i vägen". Vill inte lyssna när man vill förklara skillnaden mellan PEN och PEN.
Vilken är farligast !!!!
PEN och PEN skall vara: PEN och PE+N (TNC resp TNS) -så klart
Har du kommit fram till vilken som är farligast änC claesborjesson skrev:
https://www.byggahus.se/forum/threads/elolycksfall-hempulande-m-m.400579/page-28#post-4032034
Läs slutet om "elektrikern" som kopplade ihop belysning med fläktkåpa. Förhoppningsvis blev det inga allvarliga olyckor...
Läs slutet om "elektrikern" som kopplade ihop belysning med fläktkåpa. Förhoppningsvis blev det inga allvarliga olyckor...
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Ny handbok gör ansvaret för elanläggningar tydligare. Elsäkerhetsverket vill göra det enklare för den som har ansvar för en elanläggning att ta hand om den på rätt sätt. Därför ger Elsäkerhetrsverket nu ut Handbok för innehavare av elanläggningar – en genomgång av regler och ansvarsfrågor kring elsäkerhet.
100 sidor?useless skrev:
Jobbigt.
Kunde det inte varit serieformat.
Här är en skön inställning från en elinspektör på elsäkerhetsverket.
https://www.elinstallatoren.se/inne...aste-orsaken-till-brander-i-elinstallationer/
Risken för att elen är hempulad kan ju knappast vara mycket större i ett hus från 1930 som ett från 1985. Har huset renoverats vid några tillfällen så är väl risken stor att det hempulats åtminstone någonstans oavsett ålder på huset?
https://www.elinstallatoren.se/inne...aste-orsaken-till-brander-i-elinstallationer/
Det kan inte vara så att det är en äldre elinstallation av sämre standard då?
Risken för att elen är hempulad kan ju knappast vara mycket större i ett hus från 1930 som ett från 1985. Har huset renoverats vid några tillfällen så är väl risken stor att det hempulats åtminstone någonstans oavsett ålder på huset?
Och sedan gör de helt om (?)
"Granskningen tyder på att det finns ett samband mellan ålder på elmateriel och bränder i fasta elinstallationer. Elmaterielens egenskaper försämras över tiden."
"Granskningen tyder på att det finns ett samband mellan ålder på elmateriel och bränder i fasta elinstallationer. Elmaterielens egenskaper försämras över tiden."
