Myselda med koks förefaller inte så smart. Du har väll sett röken från ångbåtarJ JohanLun skrev:Låg massa koks i ett källarutrymme i vårt hus, i höstas fick jag tillslut tummen ur och körde en släpvagn full till tippen. Otroligt skitigt. Skulle inte vilja ta in det inomhus och sitta och mysa och kasta in några klumpar då och då. Men kul nån använder det.
.För mig handlar det om att toppa vedeldning. Men absolut inte i liten köksspis, kakelugn eller såna modern värdelös prydnadssakerfrån elda butiken.
Jag har en rejäl vattenmantlad kamin i segmentet som liknar panna. Den är för ved.
Jag eldar upp som vanligt med ved. Men toppar med kokset.
Det är i storlek som körsbär. Räcker med 2-4 deciliter på glödbädd så för du värme motsvarande 2-3 fulla rejäla inlägg av ved. Det där med att koks är x4 jämfört med ved stämmer inte. Påtagligt bättre verka, kanske gällande samlad energi men vad man får ut i kwh är betydligt mera, snarare x 6-7
Vattnet isolerar värmen vilket för att kaminen till det utan problem. Dessutom har jag en egen zon med tegel och eldfast bruk som bromsar exponeringen något.
På måndag nästa vecka kommer sotaren. Min grannes brorsa så han kommer faktiskt på ett gratisbesök av nyfiken ska filma av och sota för att se hur det blir.
Försökte skänka bort det, men det blev ingen kö direkt. När jag skänkte bort 3 släpkärror björkstubbar var allt tingat på 5 minuter.B byron v2 skrev:Jag eldar det i källaren, vattenmantlad..
Inget för kakelugnar
Köra till tippen låter sinnessjukt
Har ved för minst 3-4 år i den takt vi eldar, efter vi rensade på tomten.
Björk som är rak och utan grenar är såklart det ultimata drömmateralet för oss eldare.J JohanLun skrev:Försökte skänka bort det, men det blev ingen kö direkt. När jag skänkte bort 3 släpkärror björkstubbar var allt tingat på 5 minuter.
Har ved för minst 3-4 år i den takt vi eldar, efter vi rensade på tomten.
Jo, jag hade gärna bytt ut endel (färdigkluven och torkad) tall, gran och lönn som jag nu har i vedhögen, men de björkstammar jag hade kvar var så grova att den klyv jag hade lånat av grannen inte riktigt orkade så var orolig att köra sönder den, har kört farsans något större klyv förut, men efter kört 10 vändor till tippen med stubbfräs, gamla plattor, koks så tittade jag på björkveden och insåg att den skulle bli liggande och skämma och vara ivägen för lite annat ett bra tag till, en annons på facebook och 4h senare var högen borta.B byron v2 skrev:
Jag är normalt en sån som vill spara på saker, men ibland är det skönt när det försvinner... Jag har läst på om koks. Verkar vara så att det eldas både koks och "kokskol" I Östeuropa.
Oklart vad kokskol är... stenkol kanske?
Jag är sugen på att pröva elda koks. Verkar vara väldigt bra i panna och vattenkamin.
Någon som köpt i Sverige?
Verkar finnas i Polen men svårt räkna på priset.
Oklart vad kokskol är... stenkol kanske?
Jag är sugen på att pröva elda koks. Verkar vara väldigt bra i panna och vattenkamin.
Någon som köpt i Sverige?
Verkar finnas i Polen men svårt räkna på priset.
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
koks är kort och gott koncentrerat stenkol.........I sverige är det ju utfasat som bränsle så sett så tillgången är ju skral. De industrier som använder det köper ju hela båtlaster typ och det är inte anpassat för konsumentköp. En del smeder har ju div kanaler men jag tror det blir relativt dyrt. Men det är ju ett bra bränsle......M Matslax skrev:
Koks får man när man hettat upp stenkol så att de lättflyktiga ämnena försvinner. Det brinner renare än stenkol.
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
dessutom har jag för mig att det är nån skatt eller nåt på koks för att stävja användandet så ska man importera så gäller det ju att inte fokusera på vad det kostar i annat land........
Koka & kol ska bara användas i eldstäder anpassade för det.
Koks & kol har väldigt hög förbränningstemperatur och avger sin värme främst i form av strålning, till skillnad mot ved som avger den via rökgaserna.
Koks & kol eldstäder har oftast stora eldstadsytor och korta rökgasgångar.
Koks & kol har väldigt hög förbränningstemperatur och avger sin värme främst i form av strålning, till skillnad mot ved som avger den via rökgaserna.
Koks & kol eldstäder har oftast stora eldstadsytor och korta rökgasgångar.
En gjutjärnskamin kanske klarar det? Det var väl det som användes förr. Jag har en liten gjutjärnskamin som jag har funderingar på att testa med koks. Är brunkol och koks samma sak? Vad var det för speciellt med rökröret vid kokseldning?Tomture61 skrev:
Nej brunkol och koks är inte detsamma.A Annika Gullberg skrev:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Koks
För övrigt brukar koks inte vara så enkelt att styra upp numer (om man inte jobbar på SSAB.s koksverk dvs 🙃).
Vill man se hur koks gjordes förr i tiden så kan man se denna https://www.filmarkivet.se/movies/en-gasfilm/ gjord 1970-71 och visades runt 1972.
Och handlade om den hårda och smutsiga arbetet i 3-skift vid värtaverken att dygnet runt med kammarungnar och 'fet' stenkol hålla gasklockorna i värtaområdet fyllda med stadsgas så att alla med gasspis i Stockholm med omnejd kunde koka sitt kaffe på morronen och den vägen producera massor av koks som avfall/biprodukt.
Då var koks ett överskottsproblem och något som såldes billigt för att värma husen runt stockholm med omnejd.
Idag så gråter ångloksentusiaster och hobbysmeder över kostnaden och tillgång var gång de skall försöka få fatt på koks för att elda i ånglokens pannor eller i sina ässjor - från att vara en överskottsprodukt som någon knappt vill betala för till eftertraktad och väldigt dyr bränsleform.
---
Naturprocessen för stenkol är ungefär 'torv -> brunkol -> stenkol (i olika grader av 'fethet') -> antracit' med beroende på hur många hundratusetals till miljontals år som läggs på kollagren.
antracit är kanske det som kallas kokskol och är väl närmast att likna koks i låg gasbildning när de eldas upp
Delar av tyskland har ordentliga lager med brunkol, så för dem är förmodligen brunkolsbriketter som bränsle nära lika naturligt som vi kan köpa ved och pellets i våra affärer och byggvarunadeln.
Eftersom jag har en kamin som sägs kunna eldas med brunkol/kol förutom ved, så kikade jag på det för att bara prova på detta av nyfikenhet - men det tar emot när man inte kan köpa en trave brunkolsbriketter i någon affär nära sig utan det måste beställas från tex. amazon från typ 13:- - 21:- kilo + okänd kostnad för frakten ovan på detta
Energivärde för brunkol som man köper på amazon anges till 5,3 kWh per kilo vilket inte är sådär jättemycket bättre än träpellets som ligger från 4,5 - ofta 4,8 kWh/kg och under 4:50 kr/kg (70:- per 16 kg ungefär) och framförallt går att köpa när sig på många byggvarhandel och tex. jula.
Så rent ekonomiskt så är brunkolsbriketter inte ett alternativ för uppvärmning - även om man skulle få tag på atracit-kol så är inte värmevärdet mer än runt 7,3 kWh/kg och där är man säker på att få ut maximalt med fossil koldioxid när man eldar det då kolväteinnehållet i antracitkol är mycket låg
Och handlade om den hårda och smutsiga arbetet i 3-skift vid värtaverken att dygnet runt med kammarungnar och 'fet' stenkol hålla gasklockorna i värtaområdet fyllda med stadsgas så att alla med gasspis i Stockholm med omnejd kunde koka sitt kaffe på morronen och den vägen producera massor av koks som avfall/biprodukt.
Då var koks ett överskottsproblem och något som såldes billigt för att värma husen runt stockholm med omnejd.
Idag så gråter ångloksentusiaster och hobbysmeder över kostnaden och tillgång var gång de skall försöka få fatt på koks för att elda i ånglokens pannor eller i sina ässjor - från att vara en överskottsprodukt som någon knappt vill betala för till eftertraktad och väldigt dyr bränsleform.
---
Naturprocessen för stenkol är ungefär 'torv -> brunkol -> stenkol (i olika grader av 'fethet') -> antracit' med beroende på hur många hundratusetals till miljontals år som läggs på kollagren.
antracit är kanske det som kallas kokskol och är väl närmast att likna koks i låg gasbildning när de eldas upp
Delar av tyskland har ordentliga lager med brunkol, så för dem är förmodligen brunkolsbriketter som bränsle nära lika naturligt som vi kan köpa ved och pellets i våra affärer och byggvarunadeln.
Eftersom jag har en kamin som sägs kunna eldas med brunkol/kol förutom ved, så kikade jag på det för att bara prova på detta av nyfikenhet - men det tar emot när man inte kan köpa en trave brunkolsbriketter i någon affär nära sig utan det måste beställas från tex. amazon från typ 13:- - 21:- kilo + okänd kostnad för frakten ovan på detta
Energivärde för brunkol som man köper på amazon anges till 5,3 kWh per kilo vilket inte är sådär jättemycket bättre än träpellets som ligger från 4,5 - ofta 4,8 kWh/kg och under 4:50 kr/kg (70:- per 16 kg ungefär) och framförallt går att köpa när sig på många byggvarhandel och tex. jula.
Så rent ekonomiskt så är brunkolsbriketter inte ett alternativ för uppvärmning - även om man skulle få tag på atracit-kol så är inte värmevärdet mer än runt 7,3 kWh/kg och där är man säker på att få ut maximalt med fossil koldioxid när man eldar det då kolväteinnehållet i antracitkol är mycket låg
Det har inte med materialet i kaminen att göra. Det går att elda med koks i vedkaminer precis som det går att elda med ved i kokskaminer. Men båda fungerar bättre med sitt avsedda bränsle.A Annika Gullberg skrev:
Så är det. När jag bodde i Berlin på 1990-talet bodde jag i lägenheter som värmdes upp med kakelugn, byggd för just brunkolsbriketter. Inför eldningssäsongen ringde man kolhandlaren och beställde hem ett ton kol som kom i 25 kg buntar. Betalade man extra blev det inburet, annars fick man göra det själv.X xxargs skrev:
Den sista lägenheten jag bodde i hade kokseldning och de ugnarna var, precis som står här ovan, annorlunda. De hade brännkammare av järn och var lågbyggda. Kakelugnarna för brunkol var höga och med murad brännkammare. Eftersom brunkol var billigare än koks snålade jag något år och köpte det istället, men fick göra en efterbeställning mitt i vintern. Brunkolsbriketterna hade så mycket lägre värmevärde att brännkammaren aldrig blev lika varm som när man eldade koks.
Redigerat: