Jag ser det viktigare att ha förmåga att laga maten man har hemma, tillgång och vana att använda annat än el för matlagning så man inte behöver kassera tex kött, fågel och fisk för att man inte har möjlighet att laga den på ett aptitligt sätt.
Vad "man ska göra" och "vad jag personligen hade gjort" är inte riktigt samma sak, men då detta inlägg skrivs på ett relativt anonymt forum och på min fritid så ger jag dig hur jag hade gjort.Jonatan79 skrev:
Vid ett strömavbrott, sitt lugnt i båten. Det löser sig kanske på några timmar. Om det dröjer, och man inte har annan möjlighet till kall/sval förvaring, då kan man börjar planera för att konservera sin mat.
Den så kallade farozonen är mellan 60 och 8 grader, och i den kommersiella världen gäller det att matvaror redor för konsumtion (alltså ätklara) inte ska befinna sig därinom i mer än fyra timmar. Ska du varmhålla något så ska det alltså ske vid över 60 grader. Att ha en "evighetssoppa" på vedspisen är alltså ett sätt att bevara mat på ett säkert sätt. Ska du kyla ned det så ska det gå från 60 grader till 8 grader på max fyra timmar.
Detta ger oss att vi från vår kylskåpstemperatur på fyra grader kan avvakta tills vi når 8 grader, för att därefter konservera inom fyra timmar. Hur snabbt temperaturen stiger i kylskåpet är beroende av massor av faktorer som inte går att generalisera kring, hur bra isolerat är det, vad är det för omgivande temperatur, hur ofta öppnas dörren etc. Men bättre att agera förtidigt än försent.
Mellan tummen och pekfingret, har du varit strömlös i 24 timmar och inte har möjlighet att förvara det vid max 8 grader så börja konservera (alternativt varmhålla vid över 60 grader). Undantaget är inälvsmat, som är mycket känsligare.
Daniel 109D Daniel 109 skrev:
Hoppas att du har rätt, för om vi hamnar i en akut effektbrist en (kall) dag med hög elanvändning för uppvärmning och man t.ex. måste tillgripa ”manuell förbrukningsbortkoppling” (roterande bortkoppling) då kan det vara svårt att koppla in dessa laster som används för uppvärmning. Detta beror främst på den ”energiskuld” som uppstår då effekt saknas en viss tid (energi är effekt gånger tid)
I sin doctorsavhandling, publicerad february 1999, “Cold Load Pick-up” studerade Evert Agneholm hur belastningen ser ut i elnät när man återstartar ett elnät efter bortkoppling.
https://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/828/828.pdf
Det han kom fram till var att återstart av en industri, efter ett strömavbrott tar tid, Det blir ingen påtaglig energiskuld utan snarare ett produktionsbortfall i industrin.
Så här skriver Evert i sammanfattningen; “Due to the fact that the production can not start immediately after voltage is restored, the power consumption from the industrial sector will be lower after an outage as compared with the pre disturbance condition.”
Däremot så uppstår en hög effektlast vid inkoppling av bortkopplade bostadsområden med elvärme
”The measurements clearly indicate that the cold load pick-up for residential load has the opposite behaviour as compared with industrial load which means that it is (much) higher after an outage and then decreases to its normal level after a time.”
Studien, som även innehöll praktiska prov, gjordes i slutet på 1990-talet och vissa saker har förändrats sedan dess, men i den mån vi har områden som förlitar sig på elvärme (utan alternativ) så torde dessa uppträda på samma sätt idag.
Har vi några dagar (en veckas) strömavbrott utan alternativ uppvärmning då riskerar många hus att ”frysa ihop”.
Även om det inte går så långt så visar studien “Cold Load Pick-up” att det kan finnas stora bekymmer att överhuvudtaget återstarta elnät, där elkunderna har ett behov att ta igen den ”energiskuld” som uppstod vid frånkopplingen.
Redigerat:
Tack för informationen men det är inte ens på prio 100 om det blir långvarigt strömavbrott. Det finns mycket viktigare saker att bry sig om än att lägga in grönsaker! Förresten, var kan jag köpa det du röker?Korvgubbe skrev:
Ren elvärme är ovanligt. Men om man har en elpatron över 3kW så går den inte in med full effekt efter ett strömavbrott. Samma sak med spetsvärmen i värmepumpar. Men visst komet man att vilja hämta hem en hel del av den energin som inte konsumerades under avbrottet.
Redan idag kopplar vi ifrån industrin vid effektbrist, det sker dock i förväg så att det passar dem. Exempelvis så kan det bli extremt dyra reparationer om en ugn oväntat bkir utan el. Lösningen är baserad på frivillighet idag, som kompensation så får industrin lägre pris på elen.
När hände det? Nu bortser jag från de som ingått i effektreserven.
Hej Daniel 109D Daniel 109 skrev:
Det är inre ovanligt med luft/luft-värmepump där man har (kvar sina) elelement som stöd. En sådan anläggning borde vid bortkoppling, med efterföljande tillkoppling, i princip uppträda som en bostad med enbart elvärme.
Jag har valt en (varvtalsstyrd) bergvärmepump utan elpatron i spets. Värmepumpen klarar hela husets värmebehov. Under elavbrott har jag avsikten att värma huset med två sparinsatser (en på vardera våningen) och låta en cirkulationspump rotera vattnet i elelementen.
Det hade varit bra om det hade funnits en uppföljning av Everts nu drygt 20 år gamla arbete.
Redigerat:
Bara en stilla undran till den här diskussionen kring elförbrukningen på kyl och frys. Det borde kanske rimligtvis vara solklart att många moderna modeller drar mindre iom effektivare teknik och bättre isolering men en energieffektiv bieffekt kan ju också i vissa fall vara sämre kylförmåga.
En bekant införskaffade nyligen ett par nyare Cylinda i fullhöjds modell. Tysta och fina, säkert energisnåla men attans va slött kylen bearbetade pissljummen bolagsbärs i sommarvärmen. Min relik, en fullhöjds Electro Heloius-kyl (vid sidan av en lika gammal fullhöjdsfrys) anno -91 som ångar på som ingen tid har förflutit förvandlar det till isdryck på mindre än 30 minuter medan polarens Cylinda säkert tog det tredubbla i anspråk.
Drar då mina reliker mycket? Hela huset, då inklusive vitvaror och sporadisk matlagning under en varm junimånad drog totalt 299kwh. Det innefattar vidare så klart ingen husvärme (iom årstiden) men nog väl 1st omodernt badkar från 74 med varmvatten om dagen (ett måste för husherren) via luft/vattenpumpen, en handfull LED-belysning som står på 24/7 och sen allmänt TV- och datagluttande. Utöver de faktiska vitvarorna som är fula som stryk, vart ligger motivation att byta egentligen? Knappast elförbrukningen
En bekant införskaffade nyligen ett par nyare Cylinda i fullhöjds modell. Tysta och fina, säkert energisnåla men attans va slött kylen bearbetade pissljummen bolagsbärs i sommarvärmen. Min relik, en fullhöjds Electro Heloius-kyl (vid sidan av en lika gammal fullhöjdsfrys) anno -91 som ångar på som ingen tid har förflutit förvandlar det till isdryck på mindre än 30 minuter medan polarens Cylinda säkert tog det tredubbla i anspråk.
Drar då mina reliker mycket? Hela huset, då inklusive vitvaror och sporadisk matlagning under en varm junimånad drog totalt 299kwh. Det innefattar vidare så klart ingen husvärme (iom årstiden) men nog väl 1st omodernt badkar från 74 med varmvatten om dagen (ett måste för husherren) via luft/vattenpumpen, en handfull LED-belysning som står på 24/7 och sen allmänt TV- och datagluttande. Utöver de faktiska vitvarorna som är fula som stryk, vart ligger motivation att byta egentligen? Knappast elförbrukningen
Bortser du från effektreserven så finns det inte mycket frånkoppling alls. Men effektreserven är ju framförhandlade för att man skall slippa frånkoppling. Den är dock villkorad, så typ 40% på en fabrik kan exempelvis vara bortkopplad max 12h per dygn för att de skall klara sitt underhåll. Detta sker då på fabrikens initiativ efter att man fått besked om att de måste minska sin förbrukning.D Daniel 109 skrev:
Jag har arbetat på en fabrik där man hade flera olika delar som kunde frånkopplas var för sig utifrån hur mycket el som behövde sparas. Man började med det som var "billigast" per MWh sparad (den minst viktiga produktionen, exempelvis sådant man hade lager av).
Exakt, då går man ju in på samma marknad som oljekraftverk för att det är lönsamt. Det ser jag inte som bortkoppling av industrin på grund av brist. Det är helt frivilligt att gå in på den marknaden.
Hej DayangelD Dayangel skrev:
I inlägg #223 och #229 har jag förklarat varför jag valde ett kylskåp och ett Frysskåp som båda är varvtalstyrda (frekvensomriktare) när jag skulle ersätta en äldre kyl/frys resp. en frys
Jag kan lättare driva dessa två enheter vid reservkraftdrift
Minskad energianvändning
Jag slipper ständigt återkommande isbildning/avfrostning
Blir av med en vibration som uppstod frysskåpet med jämna mellanrum
De flesta plastdetaljerna i frysskåpet hade spruckit eller gått sönder.
Dessa två enheter kan placeras kan nu placeras tillsammans i köket
Minskad energianvändning var alltså inte huvudanledningen till bytet, utan det fanns flera olika anledningar.
I en tidigare tråd här på forumet; ”Klara kyl o frys vid längre elavbrott - så gör du” diskuterades just hur man skulle klara av att hålla matvarorna kalla vid strömavbrott, även problematiken gällande dimensionering av effektbehovet och gällande startströmmen som jag skrev om i ett tidigare inlägg, tas upp där.
Valet av frekvensomriktardrift hanterar den problematiken bättre än förslagen i iden tidigare tråden.
https://www.byggahus.se/forum/threads/klara-kyl-o-frys-vid-laengre-elavbrott-sa-goer-du.248773/
För frysen finns en angiven fryskapacitet: 20 kg / 24 h. Jag tror inte det är speciellt dåligt.
