El i kulvert?
Hej på er,
Vi ska bygga ett skafferi/matkällare på vår tomt i Jämtland. Vi har två alternativ -antingen blir den en förlängning av en uthuslänga där det finns vattenburen golvvärme, el osv, eller så blir den fristående. Ifall vi väljer det senare alternativet måste vi dra elen från uthuslängan till det fristående skafferiet -frågan är då: hur djupt måste kabeln grävas ned samt är det hiskeligt dyrt?
En annan fråga är, klarar en frysbox (givet att väggarna är välisolerade) att på egen hand hålla värmen i skafferiet över 4 grader när det blir minus 20 ute på vintern?
Tacksam för input!
Vi ska bygga ett skafferi/matkällare på vår tomt i Jämtland. Vi har två alternativ -antingen blir den en förlängning av en uthuslänga där det finns vattenburen golvvärme, el osv, eller så blir den fristående. Ifall vi väljer det senare alternativet måste vi dra elen från uthuslängan till det fristående skafferiet -frågan är då: hur djupt måste kabeln grävas ned samt är det hiskeligt dyrt?
En annan fråga är, klarar en frysbox (givet att väggarna är välisolerade) att på egen hand hålla värmen i skafferiet över 4 grader när det blir minus 20 ute på vintern?
Tacksam för input!
På privat mark finns inga speceilla regler om hur djupt en elkabel skall grävas ned. Utan det beror på. Man vill ju helst inte komma åt den med maskrosjärnet. Men på offentliga platser gräver man oftast ned den till 60 cm eller djupare om det finns speciella skäl. Så om det går, är 60 cm ett bra djup även på privat mark. Då behöver man inte direkt fundera. Som någon sorts absolut minimum skulle jag säga 30 cm.
Kostnaden (utöver grävningen) beror på hur lång sträcka, vad som skall drivas (effektbehov). Och lite på hur det ser ut i centralen du tänker koppla ut den ifrån, finns det plats för en till säkring (eller 3 om det behövs 3 fas).
Men om vi antar att det är en kort sträckia (10-15 m), och bara frysboxen och någon lampa som skall drivas, så räcker en klen kabel. räkna med 20 kr/m i bästa fall. Men kan bli 100 kr/m också om en grövre dimension behövs.
Jag tror det är en tankevurpa om frysboxen som värmekälla. Blir det kallt så behöver boxen inte arbeta så hårt, och ger därmed mindre värme. temperature sjunker, ännu mindre arbete.
De flesta frysboxar vill ha en omgivningstemperatur på minst +10. Och det måste det vara utan tillskottet från boxens kylkompressor.
Det här blir särskilt tydligt om man har en kombi kyl/frys i fritidhus. De har ofta bara en kompressor som regleras av givare i kyldelen, som hålls på ex. +4. När kompressorn jobbar så kyler den i första hand frysdelen, kylmediet får sedan kyla kyldelen, kompressorn stängs av när den kommer ned till +4. Frysen blir vad den blir.
Har man då en kallställd stuga, och temperaturen kommer ned till +4 i köket. så behöver kylagregatet inte jobba alls, så även frysdelen blir då +4. Inte så bra. För den del år sedan fanns det ett "fritidskyl/frys skåp" från jag tror det var Siemens. Det hade en knapp för ändamålet.
Funktionen var att den höll lampan i kylen tänd även med stängd dörr. Värmen från lampan måste kylas bort, så aggregatet fick arbeta även om om omgivningstemperaturen var för låg....
Kostnaden (utöver grävningen) beror på hur lång sträcka, vad som skall drivas (effektbehov). Och lite på hur det ser ut i centralen du tänker koppla ut den ifrån, finns det plats för en till säkring (eller 3 om det behövs 3 fas).
Men om vi antar att det är en kort sträckia (10-15 m), och bara frysboxen och någon lampa som skall drivas, så räcker en klen kabel. räkna med 20 kr/m i bästa fall. Men kan bli 100 kr/m också om en grövre dimension behövs.
Jag tror det är en tankevurpa om frysboxen som värmekälla. Blir det kallt så behöver boxen inte arbeta så hårt, och ger därmed mindre värme. temperature sjunker, ännu mindre arbete.
De flesta frysboxar vill ha en omgivningstemperatur på minst +10. Och det måste det vara utan tillskottet från boxens kylkompressor.
Det här blir särskilt tydligt om man har en kombi kyl/frys i fritidhus. De har ofta bara en kompressor som regleras av givare i kyldelen, som hålls på ex. +4. När kompressorn jobbar så kyler den i första hand frysdelen, kylmediet får sedan kyla kyldelen, kompressorn stängs av när den kommer ned till +4. Frysen blir vad den blir.
Har man då en kallställd stuga, och temperaturen kommer ned till +4 i köket. så behöver kylagregatet inte jobba alls, så även frysdelen blir då +4. Inte så bra. För den del år sedan fanns det ett "fritidskyl/frys skåp" från jag tror det var Siemens. Det hade en knapp för ändamålet.
Funktionen var att den höll lampan i kylen tänd även med stängd dörr. Värmen från lampan måste kylas bort, så aggregatet fick arbeta även om om omgivningstemperaturen var för låg....
Lysande! Mycket bra det där med att vi inte klarar oss med frysboxen. Frågan är då...är det bäst att köra direktverkande el eller är det värt att dra golvvärmen ner i en kulvert och sedan upp i skafferiet? Vilket är smartast ekonomiskt tro? Säg på 10 års sikt...H hempularen skrev:
Ska du ha vattenburet, med den låga inomhustemperaturen får man väl nästan anta att du gör ett separat avväxlat system med glykol. Dvs förutom växlare så blir det extra pump, styrning av ventil till växlaren med mera. Det blir ganska dyrt, speciellt om du inte kopplar med el/rör själv.
Jag tror det bästa är att isolera det rejält, och sedan sätta ett litet element med direktverkande el.
Jag tror det bästa är att isolera det rejält, och sedan sätta ett litet element med direktverkande el.
Gräva ned är inget alternativ tyvärr -det blir ovan mark för oss. Frågan är som sagt ifall det är ekonomiskt försvarbart att dra kulvert för vattenburen golvvärme (handlar om ca två meter mellan byggnaderna) eller ifall direktverkande el är det som blir bäst för plånboken.J Josth skrev:
6-12 grader är väl bra för skafferiet tänker jag. Med bra isolering bör ju frysboxen klara att hålla den värmen rätt länge, innan elementet för kicka in i januari-februariB BSOD skrev:
Hur stor yta är det som skall värmas upp?
Om den är liten, och välisolerad. Så behöver det inte bli så dyrt att värma med direktel, som ju blir nästan gratis investeringsmässigt, jämfört med vattenburet.
Men om det är en kort sträcka och liten yta, så behöver kanske inte vattenburen värme heller bli extremt dyrt.
Men med väldigt mycket gissningar, så skulle jag gissa att vattenburet kostar 20 - 30 000 mer än direkt el i investering.
Jämfört med kanske 4 - 500 kwh per år i direkteluppvärmning (extrem gissning, kan handla om 100kwh också).
Om den är liten, och välisolerad. Så behöver det inte bli så dyrt att värma med direktel, som ju blir nästan gratis investeringsmässigt, jämfört med vattenburet.
Men om det är en kort sträcka och liten yta, så behöver kanske inte vattenburen värme heller bli extremt dyrt.
Men med väldigt mycket gissningar, så skulle jag gissa att vattenburet kostar 20 - 30 000 mer än direkt el i investering.
Jämfört med kanske 4 - 500 kwh per år i direkteluppvärmning (extrem gissning, kan handla om 100kwh också).
4-5 kvm handlar det om.H hempularen skrev:
Matkällare var väl lite fel ord kanske. Skafferi då!?J Josth skrev:
De finns fortfarande faktiskt. Mina föräldrar har frysar som är på året runt i Härjedalen i oisolerad och kallställd lada. Ute -30 ibland. Modellerna är godkända för -10. Tror det var Cylinda och sådana säljs fortfarande.J Josth skrev:
Ser att t.ex. Gram har tydligen också några frysboxar som klarar ner till -15 °C i utrymmet: https://www.gram.se/produkter/frysboxar